Socialpsykologi tenta
Socialpsykologins stora idéer
Socialt tänkande
Socialt inflytande
Sociala relationer
Hindsight bias
"Jag visste det hela tiden". Hindsight bias är när vi ser tillbaka på något som redan har hänt och tror att vi visste att det skulle hända, även om vi egentligen inte gjorde det. Det är som att säga "Jag visste att det skulle bli så här!" efter att ha sett resultatet, även om vi inte hade den kunskapen eller förutsägelsen innan händelsen inträffade.
Spotlight-effect
Beskriver tendensen att överskatta hur mycket andra människor lägger märke till en själv
Illusion of transparency
Tron på att våra egna inre tillstånd är tydligare och mer uppenbara för andra än vad dom faktiskt är
Self-schemas
Är den kognitiva representationen av vad jag anser ingår i mig själv.
Kodnigar av innehåll i själv-schemat
Hur människor organiserar och kategoriserar information om sig själv i sina själv-scheman
Kollektivistiska kulturer=interdependence
Betonar individer som ser sig själv som beroende för andra för sin identitet och välbefinnande
Individualism=Independent self
Betonar självuttryck och personlig prestation. Individen ser sig själv som en seperat och oberoende enhet.
Self-esteem (självkänsla)
En individs övergripande värdering och uppfattning om den själv. Innebär hur en individ känner om sig själv, allt från ogillar sig själv till helt okej till gillar sig själv
Self-efficacy (Självförmåga)
Hur en person bedömer sin förmåga att klara av olika situationer, självförmåga har ett mål.
Exempel: Självförmåga i relation till att klara en tenta
Jag kan planera mina tider
Jag kan läsa, jag kan göra noteringar osv
Jag vet hur jag kan sammanfatta en text
Jag kan ställa frågor till andra studenter/lärare
Faktorer som kan öka självförmåga:
Sätta kortsiktiga mål och uppnå dem
Förebilder, som man kan lära sig av, se andra som är lik en själv som uppnår saker
Feedback, få realistisk information från personer som man anser är trovärdiga, kunniga.
Kroppsliga reaktioner, nervös lugn och hur det uppfattas i relation till uppgiften.
Jämförelse mellan självkänsla och självförmåga
Självkänsla: Är en uppfattning om huruvida man är bra eller dålig (Tänk skalan). Den är generell och baseras mer på dåtid och är relativt stabil.
Självförmåga: Handlar mer om hur man bedömer sina möjligheter att nå de mål man har för sig själv. Är mer specifik och baseras mer på framtid och är med förändringsbenägen.
Self serving bias (självtjänande bias)
Är en tendens att uppfatta sig positivt. Människan förklarar orsaker till sitt beteende och händelser på ett sätt som stärker självkänslan.
Exempel:
Du gör bra ifrån dig på en tenta-Såklart jag är smart=Attributioner till den egna personen
Du misslyckas på tentan-Det fanns orsaker till varför jag misslyckades t.ex att jag var trött=Attributioner till situationen.
Varför ägnar vi oss åt detta självtjänande (self serving bias)
Att tro på oss själva kan öka motivationen och göra oss motståndskraftiga vid motgångar och hot mot självet. Dock kan det även leda till att vi blir dåliga på att själv-reflektera och ta ansvar för våra handlingar
Self-handicapping
Self-handicapping är en beteendestrategi där en individ medvetet skapar hinder eller förutsättningar för sig själv för att ge en möjlig ursäkt eller förklaring om han eller hon presterar dåligt. Det är ett sätt att skydda sitt eget självkänsla genom att skapa externa faktorer som kan användas som förklaringar om resultaten inte är framgångsrika.
Self-presentation
Self-presentation, eller självpresentation, är den process genom vilken människor medvetet styr hur de framställer sig själva för andra. Det handlar om att forma och kontrollera det intryck man ger av sig själv för att uppfylla sociala förväntningar, bygga relationer eller skapa en önskad bild av ens identitet.
Beskriv hur judgment är influerat av både medvetna och omedvetna system.
Judgment är en komplex process där vi bedömer och utvärderar olika situationer, människor, handlingar och händelser. Vi behöver kategorisera, tänka med hjälp av kategorier. När vi väl skapat kategorier är det basen för hur vi bedömer. I situationer när vi ska bedöma något använder vi olika system
Vad heter det omedvetna systemet i judgment
System 1. Implicit
Snabbt och automatiserat
Reagerar på stimuli och utlöser snabba bedömningar och reaktioner utan att vi behöver överväga saken medvetet
Påverkas av bias och tidigare erfarenheter, situationer, fördomar etc.
Kan leda till omedvetna bias i våra bedömningar och reaktioner.
Priming: Aktivering av accessioner som finns lagrade i minnet
Priming och embodied cognition: Kroppsliga upplevelser kan påverka hur vi uppfattar oss själva eller någon annan.
Intuitive judgment: En typ av omdöme som görs utan att använda medveten och systematisk analytisk process.
Vad heter det medvetna systemet i judgment
System 2. Explicit
Logiskt tänkande, använder logik, analys och kritiskt tänkande för att göra bedömningar. Aktivt överväger situationen och drar slutsatser baserat på kunskaper och erfarenheter.
Medveten uppmärksamhet
Kontrollerad process
Confirmation bias (bekräftelse bias)
är när vi har en tendens att leta efter och luta oss mot information som stödjer det vi redan tror på. Det innebär att vi föredrar saker som bekräftar våra åsikter och undviker eller ignorerar saker som motsäger dem. Detta kan påverka hur vi tolkar information och fatta beslut, eftersom vi har en naturlig benägenhet att favorisera det som bekräftar det vi redan tror.
Förklara hur våra antagande och fördomar guidar våra uppfattningar, tolkningar och återkallelser.
När vi mår bra är vi generellt mer positiva. Människors (tillfälliga) känslor påverkar våra attityder och även information processerna (system 1 och 2)
Illusorisk korrelation:
Att anta samband där sådana inte existerar eller anta att sambandet är starkare än det är. Exempel: Tro att ens lyckonummer gjorde att man vann på lotto.
Before-the-fact judgments:
På grund av förutfattade meningar och antagande baserat på tidigare erfarenheter, värderingar och kulturella influenser, kan dessa färga vår uppfattning om händelser och människor.
After-the fact judgment
Efter händelsen har ägt rum tenderar vi att tolka och minnas dem på ett sätt som bekräftar våra befintliga åsikter och förväntningar
Belief perseverance
Benägenheten att hålla fast vid våra ursprungliga åsikter och fördomar även när vi blivit presenterade för motbevis.
Attributionsteorin
Förklarar sätten som vi förklarar andras beteenden.
Misattribution
Attributing beteende till felaktig källa, händer ofta i sexuella trakasserier
Fundamentala attributions teorin
Felaktiga bedömningar när vi förklarar orsakerna till människors beteende. Vi tenderar att associera andra människors beteende till deras personlighet och vårt egna beteende till situationen
Stereotyper
är förenklade och generaliserade uppfattningar eller tankemönster om en grupp människor baserat på deras medlemskap i den gruppen.
Stereotyp threat
Vetskapen om att det finns negativa stereotyper om en grupp kan leda till att stereotyper bekräftas genom beteenden. t.ex om man får reda på att tjejer presterar generellt sämre på en typ av uppgift är det sannolikt att man som tjej presterar sämre på uppgiften än om hon inte hade haft den vetenskapen innan uppgiften.
Norm
Normer reflekterar hur vi uppfattar att saker bör vara, hur man ska bete sig och sätt att tänka. Det reflekteras genom gemensamma och internaliserade uppfattningar.
Deskriptiva normer
Är hur människor faktiskt agerar i en given situation istället för hur de borde agera
Föreskrivna normer
Refererar till de förväntade normerna, alltså hur folk borde bete sig i en viss situation, vad som är acceptabelt, önskvärt eller lämpligt.
Experiment om normer
Sherif. Undersökte skapandet av en norm i en gruppsituation. Involverade observationer av autentiska effekten, vilket är en optisk illusion där en punkt ljus verkar röra sig i ett helt mörkt rum när det egentligen står stilla. Ensamma personer fick först bedöma hur mycket ljuspunkten rörde sig. Därefter fick deltagarna i gruppen göra samma bedömning. Resultatet visade en ganska stor variation av svar från individuella deltagare medan svaren från grupperna kom fram mer och mer till en gemensam norm. Personerna i gruppen influerades alltså av varandras bedömningar och över tid etablerades en konsensus norm inom varje grupp.
Foot-the-door-tekniken
En person börjar med att begära en liten och relativt obetydlig åtgärd för att sedan, efter att denna har godkänts, be om något större eller mer åtagande. Grundtanken är att när en person har accepterat en liten begäran, ökar sannolikheten att de också kommer att acceptera en större begäran, eftersom de redan har gått med på att samarbeta tidigare.
Door-in-the-face tekniken
Genom att be om en stor begäran först som man vet kommer bli nekad är det lättare att få personen att gå med på en mindre begäran.
Self-perception theory
Vi tittar på det vi själva gör för att dra slutsatser om vår identitet och personlighet.
Mere-exposure effect
När vi uttsätts för något upprepande gånger tenderar vi att skapa en positiv inställning till det. T.ex att höra en låt flera gånger.
Priming
Om vi tidigare exponerats av ett stimuli påverkar detta vårt beteende och uppfattning i liknande situationer.
Social comparison
Vi jämför oss med andra för att bedöma vår egen förmåga och prestation.
Primacy effect
Vi tenderar att lägga mer vikt åt informationen vi först fick till oss istället för senare information
Self fulfilling prophecy
När en persons förväntningar på en annan persons beteende gör att detta beteende faktiskt uppstår
Diskrimination
är hur man behandlar människor olika baserat på vilken grupp dom tillhör
Övertalning
är när man påverkar någon att ändra deras attityd eller beteende
Cognitive dissonans
När våra attityder, tankar och värderingar inte går i hand med vårt beteende, uppstår dissonans. För att minska dissonansen ändrar vi ofta våra attityder. Tex som att intala sig att det egentligen inte är så dåligt att röka
Effort justification effect
när vi rättfärdigar våra ansträngningar att nå ett mål genom att övervärdera värdet av det vi ville uppnå
Outgroup homeginity
när man tenderar att se medlemmar av en annan grupp mer lika varandra än medlemmarna av den egna gruppen
Equal status contact
Att ha kontakt med medlemmar på samma nivå mellan olika grupper kan minska diskriminering och fördomar
Group polarization
När medlemmar i en grupp diskuterar och jämför sina gemensamma åsikter och sedan tenderar att inta ett mer kollektivt ställningstagande som kan vara antingen positiva eller negativa.
Groupthink
Groupthink är en tendens i grupper att sträva efter enhällighet och undvika kritisk tänkande
Offentlig konformitet
Inträffar när en individ anpassar sitt beteende eller sina åsikter för att överensstämma med gruppens normer eller förväntningar, men detta sker främst i det offentliga eller synliga planet. Det kan vara för att undvika socialt obehag, för att passa in eller för att undvika avvisning från gruppen. Individen kan inte nödvändigtvis ha ändrat sina egna privata övertygelser, men de anpassar sitt uppträdande för att följa gruppen.
Privat konformitet
Innebär en verklig förändring av en individens privata åsikter eller övertygelser för att anpassa sig till majoritetens åsikter eller normer. I detta fall har personen inte bara anpassat sitt synliga beteende för att passa in; de har faktiskt ändrat sina egna tankar och övertygelser för att överensstämma med gruppen.
Informational influence
är när människor följer normer eller beteenden hos andra på grund av att de tror att dessa andra har mer information eller kunskap.
Reciprocity norm
innebär att människor känner en skyldighet att återgälda fördelar de har mottagit.
Lowball technique
innebär att man erbjuder en fördel som sedan tas tillbaka eller ökas efter att en person har åtagit sig att göra något
Frustration-aggression theory
föreslår att frustration ofta leder till aggression.
Social capital
är resurser som en individ får genom sina sociala relationer.
Realistic conflict theory
Den realistiska konfliktteorin föreslår att konflikter mellan grupper ofta uppstår på grund av konkurrens om begränsade resurser.
Leadership
Ledarskap spelar en viktig roll i att samordna och motivera grupper
Superordinate goals
Överordnade mål är mål som kräver samarbete mellan olika grupper för att uppnås
Evaluative conditioning
Är en psykologisk princip där man försöker skapa eller förändra konsumenters positiva eller negativa associationer med en produkt genom att koppla den till positiva stimuli, som leende ansikten i det här fallet. Genom att upprepa kopplingen mellan produkten och positiva stimuli hoppas man att konsumenterna över tid kommer att associera produkten med positiva känslor och därigenom utveckla en mer positiv attityd till den.
Social-responsibility norm
Socialt ansvarsnorm innebär att individer har en skyldighet att hjälpa andra i nöd.
Relative deprivation theory
föreslår att människor kan bli aggressiva när de upplever att de har mindre än de förtjänar i jämförelse med andra
Bystander effect
är när människor är mindre benägna att hjälpa när de är i närvaro av andra.
Vilka faktorer kan leda till bystander effect?
diffust ansvar (där varje individ antar att någon annan kommer att agera), social jämförelse (där människor tittar på andra för att bedöma hur de ska agera) och rädsla för att göra fel bedömning av situationen.
Diffusion of responsibility
Man antar att någon annan kommer ingripa
Social loafing
När personer presterar sämre i grupp eftersom ansvaret inte ligger på den enskilde individen
Ge exempel på och möjliga förklaringar till självtjänande partiskhet (self-serving bias). Diskutera för-och nackdelar med sådan partiskhet.
Sker när människor tenderar att tolka och minnas information på ett sätt som gynnar den egna självkänslan eller självbild.
Exempel: Kan vara att attribuerar orsaker till framgång på interna faktorer och misslyckande på externa faktorer. Detta gör vi för att skydda vår självkänsla och självförtroende, vilket kan vara en fördel. En nackdel kan vara att vi blir blinda för våra egna misstag och därför sämre på att ta ansvar för när saker har gått fel.
Förklara vad som menas med olika typer av bearbetning (processing)i socialpsykologin
Ytlig bearbetning: Snabb och ytlig analys av information, kan leda till stereotyper. Priming
Djup bearbetning: Genomtänkt och analytisk bearbetning av information, reflekterar, leder till en bättre förståelse.
Diskutera olika sociala, kognitiva och motivationella faktorer som kan bidra till uppkomsten av fördomar och diskriminering. Ge två förslag på hur dessa skulle kunna motverkas.
Sociala faktorer:
Uppfostran och socialisering: Fördomar kan överföras genom uppfostran och socialisation från föräldrar, släktingar och samhället i stort. Om en person växer upp med fördomsfulla attityder i sin omgivning, kan det påverka deras egna uppfattningar.
Gruppidentitet och konformitet: Människor tenderar att identifiera sig med grupper och kan utveckla fördomar mot dem som tillhör andra grupper. Grupptillhörighet och konformitet till gruppnormer kan förstärka fördomar och diskriminering.
Kognitiva faktorer:
Stereotyper och kategorisering: Människor har en tendens att kategorisera och stereotypisera andra baserat på kategorier som kön, etnicitet eller religion. Stereotyper kan leda till förenklade och ofta felaktiga uppfattningar om individer från dessa grupper.
Attributionsfel: När människor förklarar andras beteenden tenderar de att tillskriva interna faktorer (personliga egenskaper) till medlemmar av andra grupper och externa faktorer (situationen) till medlemmar av deras egna grupp, vilket kan leda till fördomar.
Motivationella faktorer:
Hot om social status eller resurser: När människor känner att deras sociala status eller resurser hotas av andra grupper, kan det skapa motivation att försvara sin egen grupp och utveckla fördomar mot andra.
Rädsla och osäkerhet: Osäkerhet och rädsla för det okända kan leda till att människor söker efter enkla förklaringar och utvecklar fördomar som ett sätt att försöka skapa ordning och förutsägbarhet i sin omgivning.
Förslag för att motverka fördomar och diskriminering:
Utbildning och medvetenhet: Implementera utbildningsprogram som fokuserar på att öka medvetenheten om fördomar, diskriminering och dess konsekvenser. Detta kan bidra till att bryta stereotyper och främja förståelse och tolerans.
Förändring av sociala normer: Arbeta för att ändra sociala normer genom att främja inkludering och mångfald. Genom att uppmuntra positiva attityder gentemot olika grupper kan man skapa en kultur som motverkar fördomar och diskriminering
Förklara kritiken om "hindsight bias"när det gäller evolutionär psykologi och ge ett exempel på hur den här typen av bias generellt kan motverkas, både inom evolutionär psykologi och andra områden.
I knew it all along”. Kritiken säger att evolutionära psykologer ibland börjar med ett fynd och sen arbetar bakåt för att hitta en förklaring till det. Vilken teori som helst kan eftermonteras till vad som än händer. Exempel: Skillnaden mellan män och kvinnors sexuella initiativ.
Sättet att överkomma hindsight bias är att försöka tänka sig att saker hade en annan slutsats.
Bland de mest uppmärksammade studierna i psykologi finns de som handlar om konformitet och lydnad. Beskriv centrala resultat från forskning kring dessa fenomen. Ge möjliga förklaringar till varför folk konfirmerar, och redogör för faktorer som påverkar vår benägenhet att följa andra.
Konformitet handlar om att anpassa sitt beteende och tro på grund influensen av andra. Man gör något för att andra människor gör så. I motsats till acceptans handlar konformitet att anpassa sig till något även fast man kanske inte vill. T.ex. att säga att man gillar sin kompis favoritband även fast man kanske inte gör det. Anledningen till att folk gör detta kan vara för att passa in i gruppen och för rädslan att bli utanför och att de då påverkar sin sociala status. Faktorer som påverkar konformitet kan vara sociala normer och grupper.
Experiment: Solomon Asch- Vilket sträck är längst. Resultat- Folk anpassar sig efter gruppen, men om någon går emot gruppen är det lättare att själv göra det.
Lydnad- Är att följa något slags direktiv även fast man inte vill på grund av att det är regler eller lagen.
Experimen: Stanley Milgram- lärare och elev, elstötar, auktoritär person påverkar en persons lydnad.
Social facilitation
Handlar om hur vi påverkas av närheten av andra. I lättare uppgifter presterar vi bättre i närheten av andra men i svåra uppgifter presterar vi sämre i närheten av andra, gäller även djur? Det är en distraktion som skapas mellan fokuset på uppgiften och fokuset på andra. Handlar om arousal effekt.
Övertalningens två vägar
The central route
The perhiperal route
Vad är en attityd?
en attityd är en känslomässig bedömning gentemot en specifik händelse/fenomen eller männisna
Höger auktoritärianism
Tenderar att tro att världen är en farlig plats och söker trygghet i ordning och lagar med en lämplig ledare för att undvika kollaps
Social dominans orientering
Tror på ett hieraki samhälle och anser att den egna gruppen har rätt att dominera över andra grupper
Selectiv exposisering
Att söka efter infromation i media som stämmer överens med det vi redan tror, tänker och tycker.
Dominant respons
Syftar på den invana mest sannnolika responsen vi gör på något. Exempel kan vara att man hoppar till om något högljut och plötligt händer som skrämmer en.
Vilka anknytning stilar finns det?
Trygg anknytning
Undvikan anknytning
Ambivalent anknytning
Deorganiserad anknytning
Icke-verbal kommunikation
Ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk
Pluralistic ignorance
När man ändrar sina attityder offentligt för man missbedömt majoritetens attid gentemot något.
Tre saker som kan förbättra en relation till någon.
Promoxity- Genom att vara geogrfiskt nära personen ökar chanserna att stöta på varandra vilket kan leda till att person skapar en bra bild av dig.
Simularity- Att hitta liknelser mellan varandra. Vi tenderar att skapa positiva bilder av det som vi kan dra liknelser till oss själva.
Positiv enconters- Genom att skapa positva möten kommer personen skapa en positiv bild till dig.
Hur kan en norm fortsätta finnas även om folk inte tycker den är bra?
Pluralistic ignorance
Kognitiv dissonans
False consensus
Intern validitet
innebär att du säkerställer att de observerade effekterna i din studie verkligen kan tillskrivas de variabler du manipulerar och mäter
Extern validitet
Refererar till graden av generaliserbarhet
Hur kan man säkerställa intern validitet?
Genom ett slumpmässigt urval kan man öka den interna validiteten genom att se att att orasksammanbanden inte beror på andra fakotrer än det man mätte
Hur kan man säkerställa extern validitet
Genom att ha bredd i mätningarna, att deltagarna i studen är så representativa så möjligt för populationen.
Hur uppstår fördomar?
Personliga faktorer
Sociala faktorer
Kognitiva faktorer
Motivationella faktorer
Varför hjälper vi andra?
Biologiska faktorer
Känslor och social exchange
Vågen mellan kostnad och belöning
Socialisering- Normer
Vad är det som gör att folk hjälper?
Bra humör
Ingrupp likhet
Kompetens
Storlek på stad
Ledarposition
Varför blir vi ibland agressiva? Tre teorier
Biologiska fenomen: Sömn, hungerbrist, ökning av testosteron. Instinkt, uppnå eller behålla status.
Frustration-aggression: Frustration leder till aggression
Social inlärning- Kulturellt inlärt beteende, att se sina föräldrar aggressiva kan leda till aggressivt beteende för barnet.
Vad påverkar klimatförändring?
Egna erfarenheter
Tillgänglighet av information
Motivated reasoning
Hur kan man göra för att påverka folks värderingar?
Fokusera på lyssnarens värderingar
Använd pålitiliga källor
Tänk nära
Minnesvärd kommunikation
Nudge och Normer
Vilka fyra strategier kan bidra för att uppnå fred?
Contact
Cooperation
Comunication
Conciliation
Vad innebär ABC modellen?
Är delkomponenter av en attityd
Affekt
Beteende
K(C)ognitiv
Vad är kontakt hypotesen?
Ökad kontakt mellan medlemmar av olika grupper kan minska fördomar och diskriminering.
Vilka tre teorier pratar om hur beteende kan påverka attityder?
Self-presentation
Cognitiv dissonans
Self-perception