Ekologi 1
Vad betyder begreppet "Ekologi"?
Läran om huset
Vem och när skapades begreppet "Ekologi"?
Den tyske Ernst Haeckel under 1800-talet
Vad handlar ekologi om?
Hur organismer samverkar med sin omgivning och vad det får för konsekvenser för individer, populationer, organismsamhällen och hela ekosystemet på kort och lång sikt.
Vad betyer oikos från grekiskan?
Hus
Vad betyer logia från grekiskan?
Kunskap/Vetenskap/Lära
Vad är abiotiska faktorer? Ge exempel!
Icke-levande faktorer som påverkar de levande faktorerna. Såsom nederbörd, temperatur, ljusförhållanden, dagslängd.
Vad är biotiska faktorer? Ge exempel!
Levande faktorer. Såsom organismer.
Vilka tre huvudord används av ekologer?
Samspel, växelverkan och interaktion. Används för att förklara hur orgasnimer och deras omgivning påverkar varandra!
Vad forskar etologer eller beteendeekologer om?
Djurs beteende och hur de utvecklas.
Vad är en population?
En grupp individer av en art som förekommer i ett område vid en bestämd tidpunkt och som kan fortplanta sig med varandra.
Vad studerar populationsekologer?
Olika arters behov av resurser och krav på miljön. Hur populationen tillväxer och vad som orsakar deras död eller begränsar deras utbredning.
Vad är ett organismsamhälle?
Populationer av olika artee inom ett område bildar tillsammans ett organismsamhälle.
Vad utgör ett ekosystem?
Organismsamhället tillsammans med den abiotiska miljön.
Vad är näringsämnen?
Kemiska föresningar som organsimer tar upp från sin omgivning för att leva, växa och fortplanta sig.
Vad menas med biosfär?
Alla jordens ekosystem tillsammans. Från djupaste hav till högsta bergstopp, det vill säga överallt pp jorden där liv frodas!
Vad är ekologins organisationsnivåer?
Individ, population, organismsamhälle, ekosystem, biom (vegetetionsområde), biosfär
Vad är ett hällkar?
En fördjupning i en berghäll som oftast är vattenfylld.
Vad är alla ekosystem gemensamt beroende av?
En energikälla som ständigt tillför ny energi - solen. Dessutom behöver organismerna grundämnena kol, kväve och fosfor.
Stegen i en fotosyntens?
Ljusenergi + Koldioxid + Vatten = Socker + Syre
Stegen i en cellandning?
Socker + Syre = Vatten + Koldioxid + Energi ATP(rörelseenergi och värmeenergi)
Energi *** genom och materia *** i ekosystem!
Flödar och cirkulerar!
Vad är nedbrytare?
Organismer som livnär sig på dött organiskt material!
Vad utgör de två viktigaste funktionerna i ett ekosystem?
Energianvändning och cirkulation av ämnen
Vilka två generalla ekosystem finns det? Kännetecken?
Ett slutet eller öppet ekosystem. I en barrskog binds energin av växter i området och näringsämnen cirkulerar inom systemet - men när djur rör sig in och ut ur systemet kommer energi och materia till eller lämnar. Medan i en å som rinner är ett mer öppet system där energin och materian tillförs och lämnar systemet via det strömmande vattnet!
Hur brukar man dela in ekosystem?
Land och vatten ekosystem.
Vad betyder vegetation?
Växtlighet eller växtliv.
Vad representerar ett landekosystem?
Temperatur, nederbörd, markförhållanden och vilken växtlighet samt organismer som finns där.
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Klimat är det genomsnittliga vädret i ett område under en längre tidsperiod (30 år).
Vad är den viktigaste abiotiska faktorn?
Klimat eftersom den påverkar arternas globala utbredning och jordens landekosystem ör uppbyggda.
Vad beror klimatet på?
Avståndet till poler och ekvator, luftströmmar, hur högt över havet ekosystemet ligger.
Hur skapas luftmassorna som ger upphov till jordens klimatzoner?
Vid ekvatorn stiger varm fuktig luft uppåt och ger kraftig nederbörd. Vid polerna sjunker kall och torr luft mot jordytan. Mellan ekvatorn och polerna finns områden med varm och torr luft samt kall och fuktig lift.
Vilka är de fem stora klimatzonerna på jorden?
Tropiska zonen, Subtropiska zonen, kalltempererade zonen, varmtempererade zonen, polarzonen
Förklara om biomen tundra!
Frostperiod (10 månader), bara översta lagret av tjälen som tinar under sommaren en meter ner går tjälen aldrig ur, dvs permafrost. Ibland glaciärer och inlandsisar = ingen växtlighet. Små växer inte träd(rötter kan ej växa). Grönland och Antarktis!
Förklara biomet taiga!
Kalltempererade zonen, norra halvklotet. Barrträd fattig på andrra träslag. Sverige, Nordamerika, Kanada.
Förklara om biomet lövskog
Varmtempererade zonen. Träden fäller blad inför vintern. Finns i Sverige!
Förklara biomet Macchia!
Förekommer i medelhavsklimatet (undergrupp till varmtemp). Torra(arida) heta somrar och svala regniga vintrar. Buskvegetation som har hög motståndskraft mot torka. Australien, Kalifornien, Sydafrika.
Förklara biomet öken!
Marken består av sand/sten med gles eller ingen växtlighet. Kalla och varma. Negativ vattenbalans = mer avdunsat vatten än nederbörd. xter och djur kan snabbt utbyttja när det regnar.
Förklara om biomet Stäpp!
Ett slättområde, kalla vintrar och torra klimat. Gräsmark, gles växtlighet. Viktig jordbruksområde (prärien i Nordamerika).
Förklara om biomet Savann!
Tropiska zonen, slättområde, högt gräs, glest utspridda buskar och träd. Torrt, tydlig regnperiod. Däggdjur (zebror, bufflar, elefanter).
Förklara om biomet tropisk regnskog!
Mellan savannerna, runt ekvatorn, varmt och fuktigt, medeltemperatur över 18*C, jämn nederbörd året om, enorm artrikedom, täcker endast 2% av jordens yta (minskar).
Vilka två faktorer styr organismsamhällena på en lokal nivå?
Markförhållandena och landskapets utseende!
Vad är de tre vanligaste vegetationstyperna?
Hällmarkstallskog (Tall, lingon, ljung), Blåbärsgranskog (Gran, blåbär, gräs), Alkärr (Al, Ormbunkar)
Vad betyder vittring?
Nedbrytning av fast berg genom mekaniska, kemiska och biologiska processer!
Vad är mineraljord?
Det understa jordskiktet. Påverkas inte av det som sker på markytan!
Vilka markförhållanden påverkar vilka växter som växer?
Jordtäckets tjocklek, hur näringsrik jorden är och hur effektiv den är på att hålla kvar vatten.
Vad kännetecknar hällmarkstallskog?
Finns på höjder, mycket tunt eller saknar jordtäcke, växter som klarar av torka!
Vad kännetecknar blåbärsgranskog?
Tjockt jordtäcke, fuktigt, växter kräver mer näring.
Vad kännetecknar alkärr eller alsumpskog?
Längsta partier i landskap, djupt jordtäcke, mycket vatten och näring, al, björk, fuktälskande örter.
Vad bestär marken av?
Oorganska och organiska ämnen!
Vart sker samspel mellan biotiska och abiotiska faktorer i ett landekosystem?
I marken! Med sitt rotsystem tar växter upp vatten och alla ämnen de behöver förutom kol! Döda organismer bryts ner så att ämnena som fanns bunda i den blir tillgängliga för växterna. Därför får det stora konsekvenser när markförhållandena påverkas (kraftig nederbörd, minskning av nedbrytare pga giftutsläpp)!!
Vad är de oorganiska delarna i jorden?
Utgörs av berggrunden och material som lossnat från den från kraftig vind eller vatten - dvs berggrunden har vittrat sönder till mindre beståndsdelar. Genom vittringen bildas mineraljord ovanpå berggrunden. Inlandsisars rörelse bidragit till att vittra berggrunden till sten/grus. När gruspartiklar spolad blrt av vatten bildas lösa avlagringar som samlas på sjö- och havsbottnar. Stora lerslätter i Sverige har bildats.
Förklara om lerpartiklar!
Nör vatten löser upp berggrunden bildas lerpartiklar. Mindre än 0,002 mm i diameter. Finns i precis all mark. Stor yta som är svagt negativt laddad. Binder positiva joner som är viktiga näringsämnen för växter (kalium, järn, kalcium, magnesium). Pga stora area kan hålla stora mänder vatten i marken. Desto mer lerpartiklar i jorden = Ju näringsrikare jord och förmåga till att hålla vatten.
Vad är de organisla delerna av marken?
Från döda organismer samt deras förna/rester (löv, hår, avföring). Förna är föda åt markorganismer (bakterie, svamp, mask, instekter). Resterna av förnan kallas för humusämnen.
Vad är humusämnen?
Rester av förnan som orgasmismer inte tagits "hand" om. Små partiklar, större förmåga än lerpartiklar att binda vatten och näringsämnen. Gör jorden mindre kompakt. Sura ännen, löser sig i vatten, frigör vätejoner, sänker vattnets pH-värde.
Vad kallas en vanlig markprofil i en nordisk barrskog(Sveriges vanligaste jordmån)? Vilka tre markhorisonter har den?
Den kallas podsol med tydliga skikt. 1)Organisk horisont=inte helt nedbrytet dött organiskt material såsom barr och 2)Urlakningshorisont. 3)Aneikningshorisont.
Förklara jonbyte
Vattnet (innehåller vätejoner)(humusämnen), när vätejonerna kommer i kontakt med lerpartiklarna binder de till dessa samtidigt som de positiva jonerna som suttit på lerpartiklarna löser sig i vattnet. Markvattnets sammansättning ändraz, innehåller färre vätejoner (högre pH) och fler näringsämnen(kalcium,kalium, magnesium)
Vad betyder Urlaka?
Något går i lösning, dras ur, urvattnas.
Vad betyder anrikning?
Innebär att halten av ett ämne ökar, dvs koncentreras!
Vad betyder epifyt? Ge exempel!
Betyder påväxt. När ormbunkar konkurrerar om solljus och växer på träd för stt nå solljus eftersom 99% av solinstrålning filtreras bort innan det når bottenskikt!
Vad är landekossystemets skiktande?(skogsekosystem)!
Trädskikt - 5m - Buskskikt(små träd) - fältskikt(gräs, ormbunkar, blåbär) - bottenskikt(mossor, lavar, svampar).
Vad är en skogsavverkning?
När flera tusen träd huggs ner!
Vad är brackvatten/bräckt vatten?
Vatten med en längre salhalt än oceanerna men högre än sötvatten.
Vilka faktorer är vattenekosystem beroende av? (5)
Salthalt, ljus- och näringstillgång, temperatur, vattnets strömningshastighet!
Förklara salthalten i olika vatten!
sötvattenekosystem (<0,5‰) sjö/vattendrag 0,8% av jordytan 40% sötvattensarter. brackvattenekosystem (<0,5-30‰) flod mynnar ut till havsvik, salthalt varierar beroende på dygnet/tidvatten, Östersjön. marina ekosystem (>30‰), 70% av jordens yta.
Vad är plankton?
Encelliga organismer som finns i det fria vattnet. Styrs av strömmar och vindar.
Förklara ljuskompesationspunkten!
Djupet under vattenytan där inga fotosyntetiserande organismer kan överleva.
Litoralen (sjö)!
Området från strandkanten ner till det djup där fastsittande växter fortfarande kan växa.
Pelagialen!
Vattenmassan utanför litoralen. Delas i två av ljuskompensationspunkten till den limniska zonen och profundalen.
Limniska zonen!
Där det finns växt- och djurplankton samt småfiskar som lever på plankton.
Profundalen!
Där inga fotosyntetiserande växter kan överleva. Utgör för det mesta habitatet för större fiskar.
Temperatursprångskiktet/termoklinen!
Gränskiktet mellan vattenmassor som har olika tamperatur.
Nymf?
Mellanstadiet i utvecklingen från ägg till fullt utvecklad individ hos insekter. Tex gräshoppor och löss.
Sediment!
Består i stor utsträckning av finfördelat dött organiskt material där grävande insektslarver, musslor och olika sorters maskar lever.
Vilka är de två viktigaste fotosyntetiserande grupper i haven?
Växtplakton grupperna: Kiselalger och Dinoflagellater. De tillför mest syre till atmosfären av alla fotosyntetiserande organismer och tar upp mest koldioxid!
Litoralen (hav)
Det område av havsbotten som ligger mellan hög- och lågvatten.
Sublitoralen(hav)!
Börjar efter litoralen (hav) och sträcker sig lika långt ut som kontinentalsockeln.
Kontinentalsockeln(hav)!
Den del av kontinenten som ligger under vattnet, djupet brukar vara 150 till 200 meter som mest.
Fotiska zonen(hav)
Zonen utanför kontinentalsockeln där fotosyntes kan ske.
Afotiska zonen(hav)!
Zonen utanför kontinentalsockeln där fotosyntes inte kan ske.
Labilt ekosystem
Ett ekosystem som är känsligt för förändring. Motsatsen till stabilt ekosystem!
Haloklinen!
Saltsprångsskiktet mellan sötare och saltare vattenmassor.
Autotrofer
Alla växter eftersom de kan tillverka sin föda med hjälp av fotosyntesen kan de bilda kolhydrater, proteiner, fetter. Organismer som producerar sin föda från oograniska ämnen kallas autotrofer.
Heterotrofer
Organismer som äter andra oeganismer dör att få föda. Tex djur, svamp och många encelliga organismer.
Fototrofer
Organismer som använder ljus som energikälla!
Kemotrof
Organismer som får energi från kemiska reaktioner.
Konsument
En typ av organism som befinner sig i mellanledet i en näringskedja. Utvinner energi och näring ur organiska ämnen hos tidigare organismer i näringskedjan. (heterotrof)
Predation
Rovdjur och bytesdjur (+/-)
Betande
Växtätande och växt (+/-)
Parasitism
Parasit och värdorganism (+/-)
Mutualism
Två arter son gynnas av varandra (+/+)
Kommensalism
En drar nytta av det medan den andra inte påverkas (+/0)
Producent
En typ av organism som ofta befinner sig i första ledet i en näringskedja. Organismen ingår i riket växter. Den använder koldioxid, vatten och solenergi för att skapa syre och socker. När de bildar ny biomassa kallas det för ekosystemets primärproduktio.
pH
Ett mått som visar surhetsgraden. Värdet kan variera från 1 till 14 där 1 kallas för surt och 14 basiskt. Värdet 7 kallas för neutralt.
Näringsväv
Ett komplext samband mellan producerande och konsumerande organismer i ett ekosystem.
Toppkonsument
En typ av organism i sista ledet i en näringskedja. Saknar således naturliga fiender inom det ekosystem som näringskedjan studeras. Parasiter eller asätare räknas vanligtvis inte till denna grupp trots att de kan leva högt upp i näringskedjan och saknar fiender.
Destruent (Nedbrytare)
En typ av organism som bryter ner organiska material och återför näringsämnen som varit bundet i växt- eller djurmateria från döda organismer till naturen.
Asätare
Djur som äter lik och kadaver, alltså människor och djur som de inte dödat själva. Tex kråka
Trofinivåer
Betyder näring på grekiska. Organismer i näringsvävar befinner sig i olika trofinivåer. Producenter, primärkonsument, sekundärkonsument, tertiärkonsument, toppkonsument, nedbrytare.
Betarkedjan
producent, primär-, sekundär-, tertiärkonsument.
Nedbrytarkedjan
dött organiskt material, nedbrytare, sekundär-, tertiärkonsument
Biomassa
Den sammanlagda vikten av levande organismer inom ett visst område! Det är bunden energi och kol
Nettoprimär produktion!
Det som är kvar när något dragits ifrån. Biomassan som finns kvar när cellandningen räknats bort.
Energipyramid
Förlusterna av biomassa och energi i en näringskedja. Ca 10% förs vidare till nästa trofinivå.
Assimilation
Betyder upptagning, omvandling av ett ämne i en organism. Oorganiska ämnen (koldioxid) tas upp av producenter och binds i organisk form. Koldioxiden används i fotosyntesen till att bygga upp alla de organiska föreningarna som växter behöver (kolhydrater, proteiner,fetter).
Mineralisering
Organiskt bundna näringsämnen omvandlas till oorganiska ämnen
Amensalism
Ingen effekt på den enda arten, men negativ effekt på den andra arten!
Vilka är de fyra reservoarerna när man talar om näringsämnens kretslopp?
mark, vatten, luft, de levande organismerna
Vad kallas vatten i större termer?
Hydrosfären!
Vad kallas marken i större termer?
Litosfären!
Vad kallas luften i större termer?
Atmosfären
Populationernas storlek i ett ekosystem kan regleras på två sätt. Vilka?
Bottom-up regleringen och Top-down regleringen.
Vad är den korrekta termen för algblomning?
Cyanobakterier! (Finns mängder av i Östersjön eftersom den regleras av en Top-down reglering, tex man fiskade för mycket, ökad skarpsill, mindre djurplankton, mer växtplankton=algblomning).
Vad är resiliens?
Ekosystem har olika grad av resiliens vilket innebär dess motståndskraften/återhämtningsförmåga ifall en störning/förändring inträffar såsom skogbrand, översvämning eller att arter dör ut.
Vad gör att populationsstorlek ändras hela tiden?
- Nativitet (födsel)
- Mortalitet (död)
- Immigration (invandring)
- Emigration (utvandring)
Resurser
Inom ekologin menas med något organismer i ekosystemet förbruckar. Tex födoresurser, utan det kan ej arterna i området fortplanta sig eller överleva. Resurserna kontrollerar vart arterna lever, tex för fåglar är bohål en resurs.
Miljöförhållanden
Kan ej förbrukas av organismerna, utgörs av abiotiska faktorer såsom klimat, temperatur, salhalt och pH. Alla miljöförhållandena måste ligga inom artens tileransområde, för att fydiologiska processer som ämnesomsättning eller fotosyntes ska fungera.
Toleransområde
Alla arter har sina maximum och minimum såsom temperatur, pH eller salthalt. Detta innebär att de inte överlever om det överskrider eller underskrider dessa gränsen. Hela intervallet/utbredningsområdet utgör artens toleransområde. Där individen mår som bäst kallas för optimim. Klimat förändring påverkar toleransområden för olika arter.
Vilka har det svårast när toleransområdet påverkas av tex temperatur?
Växter och små däggdjur har det svårast att förflytta sig än större däggdjur, fåglar och insketer.
Naturligt urval (toleransområde)
En populations toleransområde kan förändrad snabbt genom naturligt urval. Tex i gruvområden har vissa gräsarter har utvecklat tolerans mot tungmetaller.
Ektoterma/växelvarma organismer
Kan inte hålla en konstant temperatur under en längre tid. Tex ormar och insekter - de förändrar sin temperatur genom att flytta sig till skugga eller solen. Tex blåsippor vänder sina blommor mot solen pp våren. Reaktioner som tar upp energi från omgivningen.
Endoterma/jämn varma organismer
Kan hålla en jämna kroppstemperatur genom att själva peoducera värme inifrån, tex fåglar och däggdjur. Endoterma djur kan istället reglera sin temperatur genom inre medel och är mindre beroende av omgivningen för att hålla en viss kroppstemperatur.
Ekologisk nisch
Sammanfattar alla de krav som en art har på resurser och miljöförhållanden för att kunna överleva och fortplanta sig.
Habitat
Ett område där artens ekologiska nisch är uppfylld!
Dimensioner
Man brukar prata om varje enskild resurs och varje enskilt miljöförhållande som olika dimensioner av artens akologiska nisch. Man kan presentera detta i flera dimensioner diagram.
Generalister
Arter med bred nisch. Stort toleransområde.
Specialister
Arter med smal nisch, dvs begränsade till några resurser eller har litet toleransområde för någon miljöfaktor.
Landskap
Ett lapptäcke av biotoper.
Metapopulation
Lokalpopulationer som tillsammans bildar en stor population genom att färdas mellan populationerna. Metapopulationer kan överleva som helhet fast lokalpopulationer kan dö ut.
Ryttla
När en fågel håller sig svävande med hjälp av snabba vindslag i luften utan att förflytta sig!
Sträck
Fåglars årliga flyttning under vår och höst kallas sträck. Sträckande fåglar är alltså flyttande fåglar.
Exponentiell populationstillväxt
Om populationstillväxten blir större med den ökande populationen.
Per capita
Capita betyder huvud på latin och menas med varje individs bidrag till populationens tillväxt. När r = 0 är populationsstorleken konstant.
När r > 0 tillväxer populationen.
När r < 0 minskar populationen.
Vilka två inomartskonkurrenser finns det?
1) Genom interferens = En individ som aktivt försvarar sitt byte mot andra. Björnhona.
2) Genom exploatering = En individ som äter snabbare än andra konkurrerar indirekt. Fåglar.
Miljöns bärkraft
För en viss art är det största antal individer som på sikt kan leva av de resurser som finns i en viss miljö.
Vad kan miljöns börkraft förstöras/påverkas av ?
Människor.
Täthetsberoende tillväxt
Motsatsen till exponentiell tillväxt. Den punkt där tillväxthastigheten avtar p.g.a ökad inomartskonkurrens som uppstår i samband med fler individer. Ju större populationen blir, desto lägre blir tillväxthastigheten
Överlevnadskurva
En kurva som beskriver överlevnaden hos olika arter. Antal överlevande i förhållande till ålder.
Populationscykler
Populationsstorlekar som varierar regelbundet sägs svänga cykliskt.
Absolut fitness
Maximala fortplantningen utan konkurrens
Relativ fitness
Skillnaden mellan individernas fitness i en konkurrenssituation.
Vilka 2 fortplantningsstartegier finns det?
K-selekterade och r-selekterade.
K-selekterade
Stora organismer med lågt r-värde.
Populationsstorleken beror främst på miljöns bärförmåga (resurserna styr). Det naturliga urvalet har gynnat fortplantningsstrategier som innebär ett långt liv men få avkommor. Tex träd och stora däggdjur. S-kurva.
r-selekterade
Förökar sig snabbt när det finns resurser. Inomartskonkurrensen hinner inte med att begränsa tillväxten → minskning sker först när resurserna tar slut → populationen kraschar. Det naturliga urvalet har gynnat fortplantningsstrategier som innebär ett stort antal avkommor men ett kort liv. Typisk för små organismer med stor per capita-tillväxt. J-kurva.
Stickprov
Är ett begränsat antal individer från en population.
Invetera
Innebär inom biologin att man undersöker förekomsten av djur, växter eller andra organismer inom ett begränsat område!
Provrutemetoden
Man delar in området man vill ta reda på populationen i i mindre rutor och sedan räknar man antalet individer i de rutorna. Sedan räknar man antalet individer per kvadratmeter och tar det multiplicerat hur stort område man har och då får man en skattning av hur många individer som finns på ytan. Är lämplig att använda på organismer som är fastsittande tex växter.
Linjetaxering
Är en bra metod att använda om man vill jämföra hur populationer skiljer sig mellan flera områden eller förändras med tiden, men behöver inte veta den absoluta populationsstorleken. Innebär att man uppskattar antalet individer längs en eller flera olika sträckor i ett område. Man använder ofta den här metoden för att räkna hur fåglars population ändras över tiden.
Fångst-återfångsmetoden
Man fångar in ett antal individer, sen märker man dom och släpper ut de. Efter en viss tid fångar man in individer av samma art igen och ser hur många av dom som är markerade. De kallas återfångade individer, med hjälp av de återfångade individerna kan man räkna ut en skattning på hur stor populationen är, om man antar att de återfångade individerna står i samma förhållande som till det totala antalet fångade individer vid det andra fångsttillfället, som antalet fångade individer vid det första fångsttillfället står till den totala populationen.
Biologiskt mångfald
Syftar på variationsartrikedomen av ekosystem och arter samt den genetiska variationen inom arter.
Ekologisk succession
Artsammansättningen i ett ekosystem förändras med tiden. Sådana förändringar kallas ekologisk succession. Successionsförlopp blir särskilt tydliga efter störningar i ett ekosystem, som när träd fällts i en storm eller efter en skogsbrand. Succession betyder följd eller återväxt.
Konkurrens (interaktion)
- och -
Kulturmark
Områden som har påverkats av mänsklig aktivitet, såsom jordbruk eller andra former av markanvändning
Hällmark
Hällmark är en typ av habitat som kännetecknas av klippor, stenar och exponerad berggrund. Det är vanligtvis ett öppet område där marken täcks av små jordpartiklar och mossa, och det finns ofta spridda växter som har anpassat sig till dessa speciella förhållanden
Morän
Morän är en typ av sediment eller jordart som bildas genom processen av glaciation, det vill säga när isglaciärer rör sig över landytan och eroderar och transporteras material. Morän består vanligtvis av en blandning av lera, sand, grus och stenar.
Optimumkurva
Optimumkurva i ekologisk kontext refererar vanligtvis till en graf som visar optimala förhållanden för en viss organism eller process.
Mikroklimat
Mikroklimat refererar till det lokala klimatet i en specifik plats eller område som kan skilja sig från det omgivande klimatet.
Stagnation
Under vintern kan stagnation uppstå när vattenmassorna blir stillastående eller har mycket begränsad rörelse. Stagnation kan vara en följd av isbildning, vilket begränsar vattencirkulationen.
Tillrinningsområde
Det område där vatten samlas och avrinner till en gemensam punkt, vanligtvis en sjö, flod eller annan vattenkälla. Det är det geografiska området där nederbörd, smältvatten eller grundvatten samlas och följer naturliga avrinningssystem.
Primärsuccession
Primärsuccession är processen där ett helt nytt ekosystem utvecklas på en plats som tidigare saknade levande organismer eller organiskt material. Detta kan inträffa på platser som nyligen exponerats genom geologiska processer som lavaflöden eller glacial avsmältning.
Sekundärsuccession
inträffar på platser som tidigare har haft en etablerad ekologisk gemenskap men som har påverkats av en störning, såsom skogsbrand, översvämning eller mänsklig påverkan som avskogning. I detta fall återhämtar sig ekosystemet och dess samhällen över tid, genom successiva stadier av växt- och djurliv. Till skillnad från primärsuccession, där marken är helt ny, finns det redan en del organiskt material och en fröbank i jorden under sekundärsuccession.
Klimaxstadium
Refererar till det sista stadiet i successionsprocessen, där en ekologisk gemenskap har uppnått en relativt stabil och balanserad struktur över tiden.
Intriducerade/invasiva arter
Är organismer som införs i en ny miljö där de inte naturligt förekommer. Dessa arter kan ha en tendens att sprida sig snabbt och aggressivt, vilket kan leda till negativa påverkan på det befintliga ekosystemet. Invasiva arter kan konkurrera med inhemska arter om resurser som mat och utrymme, och de kan också påverka ekosystemets struktur och funktion.
Inhemska arter
Inhemska arter är organismer som naturligt förekommer och har utvecklats i en specifik region eller geografisk plats över lång tid.
Naturliga och antropogena störningar
Naturliga: Dessa uppstår som en del av naturliga ekologiska processer och omfattar exempelvis skogsbränder, översvämningar, jordbävningar och vulkanutbrott.
Antropogena: Dessa orsakas av mänskliga aktiviteter och inkluderar exempelvis avskogning, föroreningar, överexploatering av naturresurser och klimatförändringar.