fysiologi
Vad är arbetsfysiologi
Läran om kroppens anpassning till kroppsarbete och de fysiologiska reaktionerna därvid.
Vilka näringsämne ger energi?
Fett och kolhydrater.
Hur lagras energi i kroppen?
ATP spjälkas till ADP samt en fri fosfatgrupp och när detta händer friges energi
Hur länge räcker depåerna?
1 - 2 timmar vid hårt arbete.
Musklerna kan bara använda en typ av energi för sammabdragning, vilken?
ATP
Vad händer med kolhydraterna efter du ätit?
Kolhydraterna sönderdelas till glykos som tas upp i tarmen och ut i blodet där det sedan transpoteras ut i musklerna, lagras och byter namn till glykogen.
Hur utnyttjar musklerna detta?
I musklerna delas glukosmolekylerna tills det bildas pyrodruvsyra som förbränns och blir till energi.
Vad är bra/dåligt med de andra energigivande ämnena?
Fett håller oss varma och är livsnödvändigt, men innehåller fettsyror som behöver syre för att förbrännas. Protein kan användas som bränsle men det är ansträngande för levern och njurarna och är därför kroppens sista utväg
Vad innebär spjälkning?
Att något delas eller förbränns.
Vad innebär åderförfettning?
Det innebär att det bildas lagringar på blodkärlens insida.
Vad innebär förbränning?
Fett/ kolhydrater + syre (O2) energi (ATP) + (CO2) + (H2O)
Vad innebär begreppet syreupptagningsförmåga (VO2)?
Det är samma sak som kondition och ett mått på hur keoppens celler kan förbränna fett och kolhydrater när den har tillgång till syre.
Vilka är fördelarna med god syreupptagningsförmåga?
Man får en bättre uthållninghetsförmåga.
Hur kan du träna den SYRES?
Man kan t.ex. motionera.
Vilka fem länkar finns för syrets transport genom kroppen?
Lunga, blod, hjärta, kärlsystem och muskelcell.
Vart tar syret vägen efter det passerat lungorna?
Det går ut i blodet.
Vad avger blodet i lungorna så att du kan andas ut det?
Koldioxid och vattenånga, som omvandlas till syre genom fotosyntesen när vi andas ut det.
Ge exempel på hur du ökar hjärtminutvolymen så att mer blod kommer till arbetande muskler.
Hjärtfrekvens x slagvolym = hjärtminutvolym. Vår maximalhjärtfrekvens (maxpulsen) kan vi inte träna upp, men vi kan träna upp slagvolymen därmed öka mängden blod till musklerna ökar. Detta kan man göra på konstgjord väg med hjälp av doping eller på naturlig väg genom att konditionsträna för att öka hjärtats kapacitet och storlek.
Hjärtat pumpar blod i två olika kretslopp.
1) Vilka är de olika kretsloppen
Ven och artär.
Vad händer i respektive kretslopp?
Venen transporterar blodet in i hjärtat och artären ut ur hjärtat.
Vad är en kapillär?
Ett litet kärl som sitter runt musklerna och lungorna. Man kan öka mängden kärl genom träning så att mängden blod och syre som kan ta sig in i musklerna ökar.
Hur kan man vårda sitt kärlsystem så att inte åderförfettning uppstår?
När man tränar så tänjs blodkärlen ut och då minskar risken för åderförfettning
Varför är syre viktig för musklerna?
Tillsammans med fett/kolhydrater så hjälper det oss att bilda energi (ATP) samt koldioxid och vatten.
Hur transporteras och nyttjas syret i muskeln?
Syret transporteras genom blodet ut i muskelcellerna och sedan in mitokondrierna där de omvandlas till energi. Om mitokondrierna inte får tillräckligt med syre så kommer det istället bildas mjölksyra som alternativ till syre, vilket försurar miljön i cellerna och gör träningen jobbigare
Hur kan du träna muskeln för att nyttja syret bättre?
Vi kan träna musklerna genom t.ex. styrketräning för att öka mitokondriernas storlek och antal.
Vilka uppgifter har de olika fibertyperna? (typ 1 och Typ 2)
Typ 1 är de långsamma muskelfibrerna som är uthålliga och gör att vi kan träna under en längre period.
Typ 2 är de snabba muskelfibrerna som utvecklar mer kraft än Typ 1 men som bara kan bedrivas under en kortare tid.
Vilka är de tre kompartementen och hur stor volym av den totala kroppsvätskan finns i respektive kompartement? (2p)
De tre kompartementen: plasma, vävnadsvätska och intracellulär vätska
Plasma + vävnadsvätska = extracellulärvolym (ECV) ~ utgör 1/3 av den totala kroppsvätskan
Intracellulärvolum (ICV) ~utgör 2/3 av den totala kroppsvätskan
Vad skiljer de olika stödjevävnaderna i människokroppen åt? Hur uppstår denna skillnad och varför? (2p)
Det som skiljer stödjevävnaderna åt är bland annat funktionen. Alla stödjevävnader fungerar som stöd men det är de extra funktioner utöver det som skiljer de åt. Ytterligare en skillnad är alla olika stödjevävnader har olika uppbyggnad och egenskaper. Dessa skillnader har uppstått för att kunna ger stöd åt de olika organen och vävnader som finns i kroppen. Om det inte fanns någon skillnad mellan stödvävnader skulle kroppen inte kunna ge optimalt skydd och stöd för kroppen.