I slottet Versailles strax utanför Paris. Där ordnade man fester med fantastiska måltider, baler, konserter och teater.
1. De rika och mäktiga i andra länder beundrade den franska kulturen och kopierade den. Konststilen i Versailles kopierades t ex när Drottningholms slott byggdes.
2. Det franska klädesmodet och frisyrer spreds till andra länder. 3. Franska var världspråket (som engelskan är idag).
1. Det var brist på bröd och missväxt (små skördar t ex pga dåligt väder).
2. Den franska staten hade nästan inga pengar kvar pga krigen med Storbritannien.
1. Livet vid Versailles med alla fester mm kostade mycket pengar.
2. Krig kostar pengar. A) Sjuårskriget med Storbritannien där man konkurrerade om kolonier överallt och B) stödet till kolonisterna i Amerika 1783 blev dyrt.
3. För att bygga krigsskepp och köpa vapen hade Frankrike tagit stora lån. De måste sedan betalas tillbaka.
1. Första ståndet - prästerna.
2. Andra ståndet - adeln.
3. Tredje ståndet - rest av folket.
Tredje ståndet, dvs resten av folket (98% av folket). Präster och adel behövde inte betala skatt.
1. De behövde inte betala skatt till staten.
2. De hade rätt att få från bönderna ett slags skatt som kallades Tionde. Dvs bönder behövde betala en tiondel av sina skördar i avgift till kyrkan.
1. De behövde inte betala skatt till staten.
2. Det var bara adeln som fick äga en kvarn eller vinpress. Bönderna fick betala för att använda dessa.
3. De hade ensamrätt på jakt och fiske. (Inga andra fick jaga mm)
4. Bara adelsmän fick bli officerare (chefer över soldater) i försvaret.
Prästerna och adeln: tillsammans 500 000 personer.
Det tredje ståndet: 24,5 miljoner (98% av hela befolkningen på 25 miljoner).
Borgare och bönder. Bönder var den största delen av franska befolkningen.
1. Läkare och advokater. 2. Rika köpmän. 3. Fattiga hantverkare.
1. De var tvungna att göra dagsverken åt adelsmännen.
2. De var tvungna att betala avgifter för att få använda kvarnar, vinpressar, vägar och floder.
3. De betalade Tionde (en tiondel av sina skördar) till prästerna.
4. Ett antal dagar per år var de tvungna att arbeta vid vägbyggen.
5. De svalt och hade det eländigt!
Ludvig XVI (den sextonde) och Marie-Antoinette. Han blev kung år 1774.
Nej. De föredrog nöjen och dyra kläder. Men ingen kung eller drottning hade nog kunnat göra något åt krisen eftersom landet hade så stora skulder.
Han föreslog att man skulle förändra skatterna.
Men kungen vågade inte och adelsmännen vägrade hjälpa honom. De sa att det var bara riksdagen som kunde besluta om skatteändringar.
Generalständerna. Den hade inte sammanträtt sedan 1614 dvs på 175 år.
Vid krisen försökte kungen undvika att samla riksdagen men till slut samlades den år 1789.
Upplysningstiden.
Man tyckte att man förstod världen bättre (var upplysta).
Man tyckte också nu att världen inte var oföränderlig.
Detta tack vare:
1. Upptäcktsresorna
2. Framstegen inom vetenskapen
1. Rousseau
2. Voltaire
Han menade att folket ska ha makten och att kungarna skulle behöva få lov från folket att styra.
Han kämpade för
1. Yttrandefrihet
2. Mänskliga rättigheter
Båda länder kämpade för folkens rätt att bestämma och yttrandefrihet mm.
Censur: det var inte tillåtet att fritt diskutera religion eller politik.
1. Tusen författare, bokhandlare m fl fängslades under 1700-talet.
2. Voltaire och Rousseau tvingades fly utomlands.
I de litterära salongerna.
På 1600-talet bjöd rika kvinnor in vänner för att se och lyssna på teater och musik.
På 1700-talet började kvinnorna också bjuda in filosofer. Man diskuterade politik och litteratur trots att det var olagligt.
1.Generalständerna ersattes med Nationalförsamlingen.
2. Bönderna ville att de skulle få lika många röster som adeln och prästerna. Då skulle röstningarna bli jämna (600 röster var).
Prästerna och en del adelsmän gick med på förslaget men kungen gillade det inte och stängde därför lokalet för mötet.
1.Kungen gillade inte böndernas förslag om fler röster till dem i riksdagen och stängde därför lokalen i Versailles.
2. Då vandrade riksdagsmännen till ett bollhus i Versailles.
3. I bollhuset svor man en ed, dvs lovade att inte lämna Versailles förrän man fått en ny grundlag där den nya riksdagen fanns med.
1. Kungens makt var hotad så han samlade militär i Versailles och Paris.
2. Invånarna i Paris kände sig hotade av militären.
3. 14 juli 1789 stormade de därför Bastiljen för att hitta vapen.
4. Inom några dagar hade ryktet spridits och folket gjorde uppror i nästan alla städer i Frankrike.
1. Adeln: dagsverken togs bort.
2. Präster: Tionde togs bort.
3. Det bestämdes att alla invånare skulle betala skatt.
4. Nationalförsamlingen (den nya riksdagen) skrev en deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Frihet, jämlikhet, broderskap.
Det hade inte gett mer eller billigare bröd. Man gick mot ännu en vinter med svält.
I oktober 1789 samlades kvinnor i Paris för att kräva bröd.
5000 kvinnor fortsatte sedan med gevär och sopkvastar till Versailles.
Kungafamiljen tvingades lämna Versailles och sattes i husarrest i slottet Tuilerierna i Paris. Han hade dock fortfarande makten!
Sommaren 1791 klädde kungafamiljen ut sig och flydde med hjälp från en svensk adelsman. De stoppades i staden Varennes vid gränsen till Belgien och tvingades återvända.
De i nationalförsamlingen (riksdagen) som kallades vänster var fientliga mot kungen och tyckte att han var en förrädare.
De som satt till höger var mer kungavänliga.
En grupp i nationalförsamlingen (riksdagen) som satt till vänster. De var kungafientliga (emot kungen).
1. Han låtsades stödja revolutionen. Då fick kungen fortsätta att delta i styret.
2. I hemlighet skrev han till andra kungar och bad om hjälp.
3. Han övertalade riksdagen att starta krig mot grannländerna eftersom han trodde att han skulle få tillbaka makten då.
1. Det började dåligt eftersom många höga (viktiga) militärer lämnat landet.
2. Men men lyckades besegra fienden eftersom många unga franska män gick ut frivilligt i kriget.
Sång som unga män från staden Marseille i södra Frankrike sjöng när de gick ut i kriget som kungen startat mot grannländerna. Sången blev snabbt populär och är idag Frankrikes nationalsång.
1. De tyckte han orsakat det misslyckade kriget.
2. De tyckte att han störde riksdagens sammanträden och lade in sitt veto (betyder "jag förbjuder").
3. Kungen greps därför och ställdes inför domstol. Man hittade papper att han arbetat mot revolutionen och dömdes till döden. 4. I januari 1793 avrättades han med giljotin.
1. Europas kungar reagerade på det och skickade soldater till Frankrike.
2. Då bildades en grupp för att leda landets försvar. Gruppen hette "Välfärdsutskottet" och leddes av Robespierre.
3. Efter ett tag tog gruppen över andra frågor än försvaret och blev landets verkliga regering. Robespierre fick därför mycket makt.
1. När kungen avrättats reagerade Europas kungar på det och skickade soldater till Frankrike.
2. Då bildades en grupp för att leda landets försvar. Gruppen hette "Välfärdsutskottet" och leddes av advokaten Robespierre.
3. Efter ett tag tog gruppen över andra frågor än försvaret och blev landets verkliga regering. Robespierre fick därför mycket makt.
4. Han skapade ett skräckvälde genom att låta avrätta alla sina motståndare.
5. Till slut stod man inte ut och gjorde uppror mot honom och han avrättades.
Ben oui? Stormningen av bastiljen, kanske?
Då insåg adel och präster att en hel del måste förändras om de inte skulle förlora allt.
De gav själva upp en del privilegier, en deklaration om mänskliga rättigheter skrevs.