Fysiologi
Beskriv cirkulationssystemets uppgift.
Har till uppgift att transportera runt syre (tas upp i lungorna), näringsämnen (tas upp i tunntarmen), hormoner (mellan endokrina organ och målorgan) ut till kroppens olika delar och celler, såväl som transportera bort koldioxid och “avfall” från kroppen (via lungor, njurar...) Fraktar blodkroppar/antikroppar för immunsystemet.
Stora kretsloppet /systemkretsloppet - mellan hjärtat via aortan till kroppen. Hjälper till att reglera kroppstemperaturen.
Lilla kretsloppet – mellan hjärtat och lungorna.
Beskriv skillnader och likheter mellan artärer och vener
Artärer är de kärl som utgår från hjärtat, vener är de kärl som leder blodet tillbaka till hjärtat.
Artärer, muskulära artärer, arterioler (resistenskärl, kan shunta blodet), kapillärer, venoler, vener (kapacitanskärl - det mesta av kroppens blod finns i venerna, ca 60%).
Skillander:
Artärväggarna består av tjockare muskelväggar än vener, kan förändra sin diameter för att påverka blodtrycket. I artärer är blodtrycket högre än i vener. Artärer är elastiska och eftergivliga.
Vener har ibland klaffar för att hjälpa blodet framåt, tex i benen, då kraften från hjärtat avtar längre ut i systemet.
Likheter:
Både artärer och vener är kärl som transporterar blod i cirkulationssystemet.
De kan båda drabbas av ateroskleros (åderförfettning/förkalkning) och trombos (propp).
Beskriv prekapillära sfinktrarnas funktion
De kan stänga av ett kapillärsystem i de stunder då kroppen bortprioriterar det området. Det kallas shuntning, då sker inget utbyte av gaser eller näring. En shunt är “genvägen” som bildas och går förbi kapillärnätverket direkt till postkapillär venol. Tex mag-tarmkanalen vid idrottande, då prioriterar kroppen att föra syre och näring till aktuella muskler tex.
På vilka olika sätt sker utbytet av näringsämnen mellan blod och vävnad i mikrocirkulationens kapillärnät, via vilka mekanismer? Beskriv
Utbytet sker genom hydrostatiska och osmotiska krafter.
Det sker via två olika typer av utbyte:
Utbytet sker dels genom filtration där plasman pressas ut i vävnaden med hjälp av blodets tryck. Sedan återtas det mesta av vätskan genom osmos och resten av lymfkärlen.
Utbytet kan också ske genom diffusion där små partiklar passerar genom kapillärväggen genom en passiv rörelse mellan koncentrationsskillnaderna.
Beskriv hjärtats och hjärtklaffarnas uppbyggnad och funktion. Beskriv hur hjärtats blodförsörjning fungerar
Hjärtat är indelat i fyra olika rum, höger/vänster förmak och höger/vänster kammare. Förmaken är placerade längst upp och fungerar som inloppskanaler för blodet, medan kamrarna ligger längst ner och pumpar ut blod i kroppen. För att blodet ska styras åt rätt håll och inte rinna tillbaka har hjärtat olika klaffar. Mitralisklaffen och Tricuspidalklaffen skiljer förmaken från kamrarna. Aortaklaffen och pulmonalisklaffen skiljer kamrarna från kärlen. När hjärtat pumpar blodet drar sig musklerna i kamrarna samman genom kontraktion och pressar blodet genom aortaklaffen och pulmonalisklaffen. Blodet som kommer från kroppens olika delar strömmer in i höger förmak och pumpas ut i lungorna där det syresätts. Syrerikt blod strömmar sedan tillbaka in i vänster förmak, och sedan vidare till vänster kammare där det pumpas vidare ut i kroppen. Hjärtat är också försörjt av blodkärl som kallas coronarkärl som försörjer hjärtat med syrerikt blod. Coronarkärlen tar av från aortan och omger hjärtat, när hjärtat slappnar av fylls kärlen med blod och när de drar ihop sig trycks blodet ut. Om dessa kärl blir förträngda eller blockerade kan det leda till hjärtinfarkt
Beskriv förloppet i hjärtat under Diastole och Systole
Systole - är hjärtats arbetsfas, när hjärtat slår. Hjärtmuskeln kontraheras och kamrarna drar ihop sig, segelklaffarna stängs och vägen ut går genom fickklaffarna.
Diastole - Hjärtats vilofas, när hjärtat vilar och blodet rinner från förmaken passivt ner i kamrarna förbi segelklaffarna. Pulmonalisklaffen och aortaklaffen stängs på grund av blodtrycket (de blod som utövar ett tryck mot artärens väggar) i artärerna.