Respiratoriska sjukdomar
Vilken är definitionen för respiratorisk insufficiens?
Högt PCO2 och lågt PO2
Matcha begrepp/påstående med rätt alternativ.
1. Bronkiolit
2. Alfa-1 antitrypsin
3. Respiratorisk insufficiens
4. Exacerbation
5. Cor pulmonale
6. Emfysem
7. Mastceller
8. Pollen
9. Dynamisk spirometri
10. Statisk spirometri
1. Inflammation i bronkioler
2. Enzym
3. Högt PCO2 och lågt PO2
4. Försämring av sjukdom
5. Hjärtsvikt orsakad av lungsjukdom
6. Nedbrytning av alveoler
7. Typ av vita blodkroppar
8. Kan vara ett antigen
9. Mäter luftflöden
10. Mäter lungvolymer
Redogör för vad som utlöser obstruktiviteten vid ett allergiskt astma-anfall och vad obstruktiviteten i luftvägarna beror på.
Vid ett allergiskt astma-anfall orsakar en allergisk reaktion inflammation i luftvägarna, vilket leder till svullnad av slemhinnorna, ökad slemproduktion och sammandragning av de glatta musklerna runt luftvägarna. Detta resulterar i obstuktivitet, där luftflödet begränsas och leder till andnöd och pipande andning.
Vilka 2 förändringar i lungan karakteriserar KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom)?
1. Kronisk broniolit = inflammation och förtjocknng av de små luftvägarna med ökad slemproduktion, vilket leder till obstuktion.
2. Emfysem = nedbrytning av alveolernas väggar, vilket minskar gasutbytet och leder till försämrad lungfunktion.
Redogör för 3 orsaker till obstruktiviteten i luftrören, dvs de förändringar som sker i luftvägarna, vid ett astma-anfall och vilka mediatorerna är som orsakar detta?
1. Bronkospasm = sammandragning av de glatta musklerna runt luftrören, utlöst av mediatorer som histamin och leukotriner.
2. Inflammation och svullnad = slemhinnorna i luftvägarna blir inflammerade och svullnad, främst pga cytokiner och prostaglandiner.
3. Ökad slemproduktion = de inflammerade luftvägarna producerar mer slem, vilket förvärrar obstuktionen, drivet av mediatorer som histamin och interkeukiner.
Vilka 2 preparatgrupper är vanliga vid behandlingen av astma och på vilket sätt utövar de sin farmakodynamiska effekt?
1. Beta-2-agonister = dessa läkemedel stimulerar beta-2-receptorer på de glatta muskelcellerna i luftvägarna, vilket leder till muskelrelaxation och vidgar bronkerna, vilket underlättar andningen.
2. Inhalationssteroider = dessa minskar inflammation genom att hämms frisättning av proinflammatoriska cytokiner och mediatorer, vilket minskar svullnad och slemproduktionen i luftvägarna, vilket förbättrar luftflödet.
På vilket sätt skiljer sig obstruktiviteten vid KOL jämfört med asthma?
KOL: vid kol sker emfysm (bronki nedbrytning) och bronkiolit (inflammation i bronkioler). KOL ger inte reversibiletet svar. alltså när man gör en reversibiletet test att man ger löft rör dilation (stroid läkemedel) och kollar efter 15 min om pateinten blir sämre eller bättre. kol drabar efter 40 år. Den kan ge en torr host symtom och smärta i bröstet.
Astma har inga emfysm eller bronkiolit. Astma är en kronisk sjukdom. astma kan gå tillbacka. Astma ger reversibiletet svar. drabbar barn, vuxna. den kan ge en dyspne.
Vilket av följande astmaläkemedel kan ge upphov till biverkningar som takykardi, ökad hjärtfrekvens, tremor och ökat B-glucos?
1. Glukokortikoider.
2. Beta-2 stimulerare.
3. Leukotrienantagonister.
4. Antikolinergika.
2. Beta-2 stimulerare.
Matcha begrepp med rätt betydelse:
1. Cor pulmonale
2. Respiratorisk insufficiens
3. KOL
4. Astma
5. Emfysem
6. Bronkiolit
1. Höger kammarsvikt orsakad av lungsjukdom.
2. PO2< 8kPa (10-13kPa) och PCO2> 6,5 kPa (5- 5,6kPa).
Referensvärden inom parantes.
3. Kronisk obstruktivitet, ingen reversibilitet eller variation i obstruktiviteten.
4. Variabiltet i obstruktionen och reversibilitet.
5. Nedbrytning av alveoler, kan bero på antitrypsinbrist.
6. Inflammation i bronkioler.
Vad mäts när en mätning av FEV1 görs ?
a) Forcerad endexpiratoriskvolym under en minut.
b) Forcerad expiratorisk vitalkapacitet under en sekund.
c) Forcerad expiratoriskvolym under ett försök.
d) Forcerad expiratoriskvolym under en sekund.
d) Forcerad expiratoriskvolym under en sekund.
Namnge tre olika preparatgrupper som används vid behandling av obstruktiva lungsjukdomar och redogör för farmakodynamiken för vart och ett av de tre olika preparatgrupper du angivit.
1. Leukotrinhämmare = leukotriner orsakar svullnad av slemhinnan så leukotrinhämmare kommer hämma leukotrinfrisättning som då minskar svullnaden av endotelceller.
2. Beta 2 stimulerare = det stimulerar beta 2 receptorn som då kommer göra att glatta muskulaturen slappnar av och då dilateras luftrören och blir vidgade och det ger även en snabbverkade effekt.
3. Kortison = det är inflammationshämmande och hämmar den glatta muskulaturen att kontrahera vid frisättningen av histamin vid t.ex. exponering av rök vid astma som orsakar frisättning av histamin till följd av immunologisk reaktion på allergen.
Vilken förändring i luftvägen orsakar den tidiga fasen av luftvägsobstruktionen?
Den tidiga fasen av luftvägsobstruktion orsakas främst av bronkkonstriktion, vilket innebär att de glatta musklerna i luftvägarna drar ihop sig. Detta leder till en förträngning av luftrören, vilket gör det svårare för luften att passera. Andra faktorer som bidrar är slemhinnesvullnad (ödem) och ökad slemproduktion, vilket ytterligare försämrar luftflödet.
Patientfall, Olle 74 år
Olle, 74 år, är en fågelskådare som trivs bäst ute i naturen. Han bor ensam i en mindre stad och arbetar som medicinsk tekniker. Olle röker ett paket cigaretter om dagen. Under de senaste åren har han haft besvär i form av hosta och slem samt att han upplever att han inte orkar lika mycket som tidigare. Under en cykling upplever Olle plötslig bröstsmärta och dyspné.
1. Vilka symtom kan du notera från anamnesen ovan?
2. På akutmottagningen får Olle diagnosen pneumothorax. Vad är en pneumothorax och hur påverkar den lungfunktionen?
1. Kronisk hosta, slemproduktion, nedsatt ork, plötslig bröstsmärta och dyspné (andnöd).
2. Pneumothorax innebär att luft har läckt in i pleurahålan, vilket gör att lungan delvis eller helt kollapsar. Detta leder till försämrad lungfunktion eftersom lungan inte kan expandera normalt vid inandning, vilket resulterar i andningssvårigheter, minskat syreupptag och bröstsmärta.
Patientfall, Anna 45 år
Anna, 45 år, har i botten en autoimmun sjukdom (reumatoid artrit). Under söndagen fick Anna flera symtom som gjorde att hon uppsökte akutmottagningen. Vid besöket upptäcker sjukvårdspersonalen att Anna fått pleurit.
1. Vad är pleurit? Beskriv de bakomliggande orsakerna till diagnosen.
2. Nämn 3 olika symtom som Anna kan ha haft vid besöket på akuten?
3. Vilka undersökningar kan bekräfta diagnosen pleurit?
4. Vilken behandling krävs för att behandla diagnosen pleurit?
1. Pleurit är en inflammation i lungsäckens (pleurans) hinnor, vilket kan orsaka smärta vid andning. Bakomliggande orsaker kan vara autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, virus- eller bakterieinfektioner, lungemboli eller malignitet.
2. Bröstsmärta som förvärras vid djup andning, andfåddhet och torrhosta.
3. För att bekräfta pleurit kan undersökningar som lungauskultation (hörbart pleuralt gnidningsljud), röntgen (lungröntgen eller CT) och ultraljud av pleura användas. Vid misstanke om pleuravätska kan en pleurapunktion utföras för analys.
4. Behandlingen beror på orsaken och kan inkludera antiinflammatoriska läkemedel (NSAID eller kortison) vid autoimmun orsak, antibiotika vid bakteriell infektion, samt dränage av pleuravätska om det finns en vätskeansamling.
Annika, 53 år, hör av sig till vårdcentralen då hon för en vecka sedan insjuknade i förkylning för fjärde gången senaste året. Hon har inte haft feber, men som vanligt vid förkylning har hennes kroniska slemhosta blivit sämre. Hostan är mer gulgrön i färgen. Annika är rökare sedan tonåren och hon har de senaste 8-9 åren haft tilltagande besvär med kronisk slemhosta särskilt på morgnarna. I samband med sjukhusvård för lunginflammation för ett par år sedan gjorde man spirometri och Annika fick diagnosen KOL. Hon hade ett FEV1 motsvarande 68 % av förväntat värde och en FEV% på 56 %. Annika försökte sluta röka i samband med sjukhusvistelsen men lyckades bara hålla upp i någon månad. Förutom lindrig pälsdjursallergi är Annika i övrigt frisk. Hon medicinerar med daglig inhalation av långverkande antikolinergika.
1. Vilka undersökningar inklusive status bör göras?
2. Vad står KOL för? Beskriv utförligt patofysiologin bakom KOL
3. Beskriv hur antikolinergika fungerar?
4. Vilken diagnos har Annika utifrån anamnes och sjukdomshistoria?
1. Undersökningar och status:
Annika bör genomgå en noggrann bedömning av allmäntillståndet, inklusive andningsfrekvens, syresättning och kroppstemperatur. Lungstatus bör kontrolleras genom auskultation för att lyssna efter ronki, rassel eller förlängt expirium samt genom perkussion för att undersöka eventuell lungpåverkan. Spirometri med reversibilitetstest bör utföras för att bedöma lungfunktionen och eventuell försämring av FEV1. PEF-mätning ger en snabb indikation på luftvägsobstruktion. Infektionsprover som CRP och blodstatus är viktiga för att utesluta bakteriell infektion, och en sputumodling kan vara aktuell vid gulgrönt slem för att identifiera eventuell bakteriell infektion. Vikt och längd bör också mätas för att upptäcka eventuell viktnedgång.
2. KOL och patofysiologi:
KOL, eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en progressiv sjukdom som orsakas främst av långvarig rökning och kännetecknas av kronisk inflammation i luftvägarna. Inflammationen leder till förtjockning av bronkväggarna, ökad slembildning och nedsatt ciliefunktion, vilket gör det svårare att rensa bort slem och ökar infektionsrisken. Detta orsakar luftvägsobstruktion. En annan central komponent är emfysem, där förstörda alveoler minskar lungornas elasticitet och försämrar gasutbytet. Detta leder till svårigheter att andas, särskilt vid utandning.
3. Antikolinergikas funktion:
Antikolinergika blockerar muskarina receptorer i luftvägarna, vilket leder till bronkdilatation genom att förhindra sammandragning av glatt muskulatur. Dessutom minskar de slemproduktionen i luftvägarna, vilket förbättrar andningen och lindrar symptomen vid KOL. Denna effekt bidrar till en bättre luftvägsfunktion och minskad obstruktion.
4. Diagnos:
Annika har en förvärrad KOL. Hennes anamnes med kronisk slemhosta, rökning, spirometriska fynd som indikerar nedsatt lungfunktion (FEV1 på 68 % av förväntat värde) och återkommande förkylningar med gulgrönt slem tyder på en akut exacerbation av KOL.
Mirella, 28 år, jobbar som målare och bor i Stockholm. Hennes stora intressen är att teckna och titta på deckare. Hunden, Max, är ofta på besök när hennes föräldrar åker bort. Mirella älskar att rida och umgås med djuren på hennes föräldrars gård. Senaste året har Mirella mått dåligt i perioder. Hon får anfall som gör att det snabbt blir mycket svårare att andas och upplevs som att hon andas genom ett sugrör. Vid flera tillfällen har hon hört ljud när hon andas, nästan lite som "pip-ljud". Hon besväras även av en långvarig hosta, främst nattetid.
1. Mirella har fått allergisk astma vilket förklarar flera av hennes symtom som till exempel anfall som gör att det snabbt blir mycket svårare att andas. Redogör djupgående för patofysiologin vid astmaanfall.
2. Nämn två relevanta undersökningar som Mirella bör utföra
beaktande vid rättning.
3. Beskriv hur glukokortikoider fungerar?
1. Vid ett astmaanfall binder allergener, som pollen eller djurpäls, till slemhinnorna i luftvägarna. Detta aktiverar immunförsvaret, vilket leder till att mastceller frisätter histamin och inflammatoriska ämnen. Detta orsakar inflammation och svullnad i luftvägarna, vilket gör att luftflödet minskar och det blir svårt att andas. Symtom som pip-ljud och hosta kan uppstå när luftvägarna är förträngda.
2. Två relevanta undersökningar för Mirella är spirometri för att mäta lungfunktionen och PEF-mätning (peak expiratory flow) för att bedöma luftvägsobstruktion.
3. Glukokortikoider fungerar genom att minska inflammation i luftvägarna. De dämpar immunsvaret och minskar frisättningen av inflammatoriska ämnen, vilket hjälper till att förhindra astmaanfall och förbättra luftflödet.
Astma
Kronisk inflammation i slemhinnorna i luftrören → gör att slemhinnorna svullnar och det blir svårt för luften att komma till och från lungorna. ökad slemproduktion.
- Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som leder till bronkiell hyperreaktivitet. Vid ett astmaanfall orsakar exponering för allergen eller irriterande ämnen en inflammatorisk reaktion med frisättning av histamin, leukotriener och prostaglandiner. Detta leder till bronkospasm, slemproduktion och svullnad i luftvägarna, vilket minskar luftflödet.
Astma symtom
● pipande andning
● förvärring av symtom framför allt tidig morgon eller nattetid
● andfåddhet
● hosta
● ansträngd andning
- Andnöd, pipande andning, långvarig hosta (särskilt på natten), tryck över bröstet och anfall med akut andningssvårighet.
Astma diagnostik
● Anamnes
● Status →
- Auskultation
- inspektion
- palpation
● Spirometri →
- FEV1
- VC
- FEV1/VC
- Bronkdilatationstest
● allergi ansträngning
● ansträngningstest
● laboratorieprover
● lungröntgen
● pulsoximetri
● arteriell blodgasanalys
- Spirometri med reversibilitetstest visar obstruktivitet som förbättras efter bronkdilatation. PEF-mätning visar variabla luftvägsförändringar. Allergitest kan utföras vid misstänkt allergisk astma.
Astma behandling
● Beta-2 agonister
● Teofyllin
● Antikolinergika
● bronkdilatation
● natriumkromoglikat
● antileukotriener
● inhalationssteroider
- Glukokortikoider (inhalationssteroider) dämpar inflammation. Beta-2-agonister (t.ex. salbutamol) används som snabbverkande bronkdilatatorer vid akuta anfall. Långverkande beta-2-agonister och leukotrienantagonister kan användas vid svår astma.
KOL
● Orsak → ofta rökning
● Lungorna och luftvägarna är förstörda
- KOL orsakas främst av rökning och innebär en kronisk inflammation i luftvägarna, vilket leder till irreversibel luftvägsobstruktion och destruktion av lungvävnad. Upprepade inflammationer leder till hyperplasi av slemkörtlar, förlust av ciliefunktion och emfysemutveckling.
KOL symtom
● Andningsbesvär
● hosta
● slem i bröstet
● pip och väsningar
● cyanos och perifera ödem
- Kronisk slemhosta, andfåddhet vid ansträngning, pipande andning och försämringsperioder (exacerbationer). Vid långt framskriden sjukdom ses syrgasbrist och koldioxidretention.
KOL diagnostik
● GOLD-kriterierna
● Rtg pulm (röntgen av lungorna)
● Alpha-1-antitrypsinbrist test
● Spirometri
● arteriell blodgas
● blodstatus
● EKG
● Bronkdilatationstest
● Pulsoxymetri
● odling av sputum
- Spirometri visar FEV1/FVC < 0,7 och visar att obstruktionen är irreversibel. Blodgaser kan visa hypoxi och hyperkapni vid avancerad sjukdom.
KOL behandling
● Antikolinergika
● Antibiotika
● Beta-2 stimulerare
● Oxygen
● Influensavaccin
● Nutrition
● diuretika
● glukokortikoider
● SLUTA RÖKA om man röker.
- Rökstopp är viktigast. Läkemedel inkluderar antikolinergika och beta-2-agonister för bronkdilatation samt inhalationssteroider vid exacerbationer. Syrgasbehandling används vid kronisk andningssvikt.
Emfysem
De små lungblåsorna är skadade. Vanligt att emfysem är en del av KOL.
- Emfysem innebär förstörda alveoler och minskad elasticitet i lungorna, vilket gör det svårt att andas ut koldioxid. Orsakas oftast av rökning som leder till inflammation och frisättning av proteaser (främst elastas), vilket bryter ner lungvävnad.
Emfysem symtom
Andfådd även vid lätt ansträngning. Tycker det är lättare att andas ut med motstånd.
- Andfåddhet vid ansträngning, tunn bröstkorg (”pink puffer”), förlängt utandningsförlopp och minskad andningsljud.
Emfysem diagnostik
Anamnes, röntgen av lungorna, spirometri.
- Spirometri visar obstruktivitet utan reversibilitet. Lung-CT kan påvisa emfysemområden.
Emfysem behandling
● SLUTA RÖKA (om man röker)
● Läkemedel som: Bronkdilatatorer, kortikosteroider, slemlösande medel.
● Syrgasbehandling, lungrehabilitering, kost och näringsstöd, kirurgi (lungvolymrekonstruktionkirurgi eller lungtransplantation).
- Rökstopp, syrgas vid svår sjukdom och bronkdilaterande läkemedel (beta-2-agonister, antikolinergika).
Respiratorisk insufficiens
● Definition: Respiratorisk insufficiens innebär oförmåga att upprätthålla normala blodgaser i vila. Andningssvikt föreligger om PaO2 <8 kPa och/eller PaCO2 > 6,5 kPa.
● Akut andningssvikt: Akut astma, pneumoni, intoxikationer, övre luftvägshinder.
● Kronisk andningssvikt: KOL och restriktiv lungsjukdom
● Respiratorisk insufficiens uppstår när lungorna inte kan tillhandahålla tillräckligt med syre till blodet eller avlägsna tillräckligt med koldioxid. Det kan vara resultatet av lungsjukdomar eller andra tillstånd som påverkar lungfunktionen.
- Respiratorisk insufficiens innebär att lungorna inte kan upprätthålla adekvat gasutbyte, vilket leder till hypoxi (PaO₂ < 8 kPa) och ibland hyperkapni (PaCO₂ > 6,5 kPa). Kan vara akut (t.ex. vid KOL-exacerbation, lungemboli, ARDS) eller kronisk (t.ex. vid KOL eller neuromuskulära sjukdomar).
Respiratorisk insufficiens symtom
Inkluderar andningsbesvär, cyanos, förvirring och ökad hjärtfrekvens, utmattning, ångestkänslor, huvudvärk och motorisk oro.
- Andfåddhet, cyanos, trötthet, huvudvärk och medvetandepåverkan vid koldioxidretention.
Respiratorisk insufficiens diagnostik
Omfattar arteriell blodgasanalys, lungfunktionstester och röntgen av bröstkorgen för att bedöma syre- och koldioxid nivåer samt undersöka lungornas tillstånd.
- Blodgaser visar lågt syre och ibland högt koldioxid. Lungröntgen eller CT används för att hitta bakomliggande orsak.
Respiratorisk insufficiens behandling
● Det beror på den underliggande orsaken och kan inkludera syrgasbehandling, andningsstöd med ventilatorer och rehabilitering.
● Läkemedel som bronkdilatatorer, kortikosteroider, diuretika, antibiotika, andra läkemedel (beroende på underliggande orsak till respiratorisk insufficiens).
- Syrgasbehandling, non-invasiv ventilation (t.ex. BiPAP vid KOL) eller mekanisk ventilation vid svår andningssvikt.
Cor pulmonale
● Högerkammarssvikt orsakad av pulmonell hypertension pga. lungsjukdom. Lågt PO2 och högt PCO2 leder till vasokonstriktion i lilla kretsloppet vilket orsakar en pulmonell hypertension. Höger kammare får arbeta mot ett ökat afterload vilket den i längden inte orkar med, HK börjar att svikta.
● ((Cor pulmonale är en medicinsk term som beskriver högerkammarhypertrofi och eventuell hjärtsvikt som följd av långvarig lungsjukdom eller lunghypertension. Patofysiologin involverar ökad tryckbelastning på höger hjärthalva på grund av lunghypertension, vilket leder till hypertrofi och dilatation av högra kammaren.))
- Cor pulmonale innebär högersidig hjärtsvikt orsakad av kronisk lungsjukdom (t.ex. KOL, lungfibros eller pulmonell hypertension). Långvarig hypoxi leder till vasokonstriktion i lungkärlen, vilket ökar trycket i lungartären och belastar höger hjärtkammare.
Cor pulmonale symtom
andningssvårighet (dyspné), andfåddhet, trötthet, svullnad i benen eller buken, bukfullhet och cyanos (blåfärgning av huden på grund av syrebrist).
- Andfåddhet, bensvullnad (pittingödem), trötthet, cyanos och halsvenstas.
Cor pulmonale diagnostik
Diagnostisering av cor pulmonale kan göras med hjälp av fysisk undersökning, elektrokardiogram (EKG), ekokardiografi och lungfunktionstester.
- EKG visar högerkammarhypertrofi, ultraljud av hjärtat kan bekräfta diagnosen.
Cor pulmonale behandling
Behandling av cor pulmonale syftar till att behandla den underliggande lungsjukdomen och minska belastningen på högerkammaren. Det kan innefatta syrgasbehandling, läkemedel för att minska lungtrycket, diuretika för att minska vätskeretention, och i vissa fall kan kirurgiska ingrepp som lungtransplantation vara aktuellt. Livsstilsförändringar som att sluta röka och undvika luftföroreningar kan också vara viktiga för att förbättra prognosen.
- Behandla underliggande lungsjukdom, syrgas vid hypoxi och diuretika vid vätskeretention.