Stegrade reflexer och skada på det övre motorneuronet
Om Babinskis tecken förekommer sker en dorsalflexion av stortån.
1. Skakningar
2. Stela
3. Hypokinesi
4. Depression
a) Trigeminusneuralgi: Smärtor i ansiktet
b) Läkemedel som kortikosteroider används för att minska inflammation och undertrycka immunsystemet.
1. Test av blåstabilitet/koordination
2. Test av pyramidbanor
3. Koordination övre extremiteter
4. Monosynaptisk sträckreflex
Vid multipel skleros (MS) attackerar kroppens immunsystem myelinet i CNS, vilket leder till inflammation och demyelinisering. Detta stör nervimpulserna och orsakar symtom som muskelsvaghet, känselstörningar och koordinationproblem. Skador på axon kan leda till permanent funktionsnedsättning.
Ett kardinalsymtom vid Parkinsons sjukdom är hypokinesi, vilket innebär nedsatt rörelseförmåga. Patienten får svårt att initiera och utföra rörelser, vilket leder till långsamma och begränsade rörelser i vardagen.
a) En nedsatt förmåga att producera tal. Svårt att hitta ord, bilda meningar och uttala orden korrekt, men förstår oftast vad andra säger. Orsakas ofta av skada i Brocas område i hjärnan.
b) I den vänstra hemisfären eftersom där ansvaras språkbearbetning (inkl. Brocas område) och styr motorfunktionen i kroppens högra sida.
a) Juvenil myoklon epilepsi
b) Ett epileptiskt anfall som varar längre än 5 min eller upprepande anfall utan att patienten återfår medvetande mellan anfallen. Akut medicinskt tillstånd och kräver omedelbar behandling.
a. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkt (blodpropp) och hjärnblödning. Det leder till syrebrist i hjärnan, vilket kan orsaka neurologiska bortfallssymtom.
b. Vänstersidig hemipares innebär en nedsatt muskelkraft eller förlamning på vänster sida av kroppen, oftast orsakad av en skada i hjärnans högra hemisfär.
1. Falskt
2. Falskt
3. Sant
4. Sant
a)
1. Hereditär epilepsi – Ärftlig epilepsi som går i släkten och beror på genetiska faktorer.
2. Tidigare skallskador med ärrbildning – Skador på hjärnan, t.ex. efter en olycka, kan orsaka ärrbildning som stör hjärnans elektriska signaler och leder till epilepsi.
b) Petit mal anfall
1. Domning
2. Bristande medvetenhet om den ena sidan
3. Koordinationsstörning
4. Förtvining
a. det innebär att en aterosklerostika plack som har billdat i kärlet och leder till en föträgning i kärelt och trombos pålagring som bildat. alltså trombos som lossnat av och täpper kärlet. det kan vara emboli som lossnat och täper kärle. det är som leder till att blodet slutar flöda alltså blod stopp som leder till syrebrist, för att syre transporteras med blodet och när en blod stopp sket då sker en syre brist oxå.
b) ASA hämmare för att hämma trombosaggreation eller tombolys som lösser up trombocen.
1. Dopamin
2. Tremor
3. Hypokinesi
4. Dopaminagonister
1. Förtvinning
2. Språkrubbning
3. Förlamning/försvagning
4. Oförmåga att känna igen
a. En kardioembolisk infarkt innebär att en blodpropp bildas i hjärtat och sedan transporteras med blodomloppet till hjärnan, där den blockerar ett blodkärl och orsakar en stroke. Detta sker ofta vid förmaksflimmer, där oregelbundna hjärtslag leder till att blod proppas i hjärtats förmak. Andra orsaker kan vara hjärtklaffsjukdomar eller hjärtsvikt, där skador på hjärtat ökar risken för blodproppsbildning.
b. rökning, hypertoni, övervikt, hög ålder.
1. Autoimmun sjukdom
2. Centrala nervsystemet
3. Internukleär oftalmoplegi
4. Anfallsvisa smärtor i ansiktet
a. Det vanligaste är med hjälp av EEG eller sömn EEG som mäter hjärnans elektriska aktivitet, det kan visa på elektriska störningar i hjärnan som är typiska för epilepsi som t.ex. Spike and wave aktivitet vid petit mal anfall. För att få diagnosen epilepsi ska man också haft minst två oprovocerade anfall under en 6 månaders period.
b. Vänstersidigt temporallobsanfall
a. Stroke är ett samlingsbegrepp för en plötslig försämring av blodflödet till hjärnan, vilket leder till syrebrist och skador på nervceller. Stroke kan orsakas av hjärninfarkt (blodproppsrelaterad) eller hjärnblödning (brustet blodkärl), och symtomen beror på vilket område av hjärnan som drabbas.
b. Två vanliga orsaker till stroke är hjärninfarkt, som oftast orsakas av en blodpropp vid ateroskleros eller förmaksflimmer, och hjärnblödning, som kan bero på högt blodtryck eller kärlmissbildningar.
a) Relevant
b) Icke relevant
c) Icke relevant
d) Icke relevant
a) Petit mal
b) Med antiepleptika
c) Ärftligt och trauma från ex skallskada
1. Domning
2. Oförmåga att på uppmaning utföra en sammansatt rörelse
3. Oförmåga att känna igen tidigare kända föremål
4. Total avsaknad av viljemässig rörelse
a) Marianne har förmodligen drabbats av en kardioembolisk hjärninfarkt, vilket innebär att det har bildats en trombos i hjärtat vid något tillfälle som har lossnat och förts vidare till hjärnan i form av en emboli och har täppt till ett kärl där, vilket har lett till avbruten blodtillförsel och syrebrist till Mariannes vänstra hjärnhalva, vilket förklarar den högersidiga hemiparesen. Dessutom föreligger större risk för trombosbildning i hjärtats artärer när man har förmaksflimmer.
b) Livliga reflexer är att man har mindre kontroll över koordinerade muskelrörelser vilket leder till stegrade reflexer och detta är ett tecken på en störning i de övre motorneuronen (central pares).
1. Autoimmun sjukdom
2. Centrala nervsystemet
3. Skovvis fortlöpande MS
4. Interferon beta
Ett primärgeneraliserat anfall innebär att personen i fråga får synkrona urladdningar i hela hjärnan, inte bara i ett fokalt område. Grand Mal är en typ av primärgeneraliserat epilepsianfall där personen kan drabbas av både en tonisk (stela muskler) och klonisk (kramper i musklerna) episod följt av möjlig muskelslapphet, utmattning och minnesförlust.
1. Progressiv degenerativ
2. Rigiditet
3. Levodopa
4. Dosglapp
Ett fokalt epileptiskt anfall innebär att anfallet startar i ett begränsat område i hjärnan. Ett exempel är fokalt anfall med medvetandepåverkan, där personen kan uppleva förändrat medvetandetillstånd, automatiska rörelser som smackningar eller handrörelser och efteråt ha nedsatt minne av händelsen.
1. Hemipares innebär svaghet eller partiell förlamning på ena sidan av kroppen, ofta på grund av skada på hjärnans motoriska områden. I Lars fall handlar det om högersidig hemipares, vilket betyder att hans vänstra sida är påverkad.
1. Neglekt innebär en nedsatt förmåga att uppfatta eller vara medveten om stimuli på ena sidan av kroppen eller rummet, trots att sinnesintryck är intakta. I Lars fall innebär det att han inte är medveten om sin vänstra sida.
2. Lars troligtvis har en subaraknoidalblödning i vänstra hemisfären, eftersom högersidig hemipares (svaghet på höger sida) och neglekt (nedsatt uppmärksamhet på vänstra sidan) tyder på påverkan på motorik och uppmärksamhet som styrs av den vänstra hjärnhalvan.
Flickan troligtvis har fokal epilepsi med frånvaroattacker. De korta frånvaroattackerna tillsammans med ryckningar i höger mungipa och ögonhimling tyder på en fokal epileptisk aktivitet, vilket är vanligt vid fokala anfall som kan börja i en specifik del av hjärnan och ibland sprida sig till andra områden.
Epilepsi utreds vanligtvis genom:
1. EEG: En hjärnaktivitetstest som mäter elektriska signaler i hjärnan och kan hjälpa till att identifiera onormala mönster som tyder på epilepsi.
2. Neuroimaging (t.ex. CT eller MR): Används för att identifiera eventuella strukturella förändringar eller skador i hjärnan, såsom tumörer eller missbildningar, som kan orsaka epileptiska anfall.
Epilepsi behandlas vanligtvis med antiepileptiska läkemedel (AED), som syftar till att förhindra anfall. Valet av läkemedel beror på vilken typ av epilepsi och anfall som patienten har. Om läkemedel inte ger tillräcklig kontroll kan andra behandlingar övervägas, såsom ketogen diet, neurostimulering (t.ex. VNS, vagusnervstimulering) eller i vissa fall kirurgi för att ta bort eller behandla den del av hjärnan som orsakar anfallen.
Ett kardinalsymtom vid Parkinsons sjukdom är rörelsebrist (bradykinesi), vilket innebär långsamma och svårkontrollerade rörelser. Personer med Parkinsons upplever ofta att det blir svårare att initiera och utföra rörelser, och de kan uppvisa stelhet i musklerna, vilket leder till ett "stumt" rörelsemönster. Detta kan påverka allt från att gå till att utföra vardagliga aktiviteter.
1. Myelinet
2. Oprikusneurit
3. Primär progressiv MS
4. Interferon beta
Det är degeneration av dopaminproducerande celler i basala ganglierna, substatia nigra.
- Parkinsons sjukdom beror på en progressiv förlust av dopaminproducerande nervceller i substantia nigra i hjärnan. Dopamin är viktigt för att reglera rörelser, och dess brist leder till motoriska symtom.
1) idiopatisk (toxiner/kemiska ämnen i miljön)
2) viss ärftlighet
3) vanligast >60 år
1. tremor: långsamma i vila, börjar ofta halvsidigt (dominant sida)
2. rigiditet: svårt att starta och stoppa rörelser, korta trippande
gångsteg
3. hypokinesi: få och för långsamma rörelser, stel ansiktsmimik, entonigt tal, förändrad handstil
4. andra symtom: autonoma symptom (yrsel), demens, depression
- Kardinalsymtomen är tremor (skakningar i vila), rigiditet (muskelstelhet), hypokinesi (rörelsehämning) och postural instabilitet (balansproblem). Andra symtom inkluderar nedsatt mimik, svårigheter att starta rörelser och förändrad gång.
1. mist 2/3 kardinalsymptom
2. svara positivt på dopamintester
3. anamnes, klinisk undersökning
4. SPECT- eller PET-scanningar
- Diagnosen baseras på kliniska symtom och förbättring med dopaminläkemedel. MR eller CT kan användas för att utesluta andra sjukdomar.
1. dopaminagonister
2. L-dopa
3. COMT-hämmare (minskar nedbrytningen av dopamin)
4. MAO-hämmare (förlängd effekt av dopamin)
5. Deep brain stimulation
- L-dopa (levodopa) är standardbehandling och omvandlas till dopamin i hjärnan. MAO-B-hämmare och dopaminagonister kan också användas. Fysioterapi och träning är viktiga icke-farmakologiska insatser.
Immunologisk attack mot myelinet runt axonet i CNS, som gör att aktionspotentialerna går långsammare. Det är en autoimmun sjukdom som drabbar CNS. Myelinet angrips och leder till inflammation/myelinförlust som stör signalöverföring. Orsaken är okänd, men... ärftlighet, miljöfaktorer, solljus (D-vitamin), hereditet för andra autoimmuna sjukdomar kan vara orsak.
- MS är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret attackerar myelinet runt nervfibrerna i CNS, vilket orsakar inflammation och ärrbildning. Detta leder till att nervsignaler störs.
1. optikus neurit: synnervsinflammation, smärta i ögat och synpåverkan
2. Lhermittes syndrom: “stöt” då huvudet böjs framåt
3. trigeminusneuralgi: anfallsvisa smärtor i n. trigeminus
utbredningsområde
4. internukleär oftalmoplegi: ögonmotorikstörning
- Symtomen varierar men kan inkludera sensoriska störningar, muskelsvaghet, balansproblem, synnedsättning och kognitiv påverkan. Många har skovvisa försämringar.
1. minst två tillfällen med olika symtom från CNS
2. MR ska påvisa plack 2/4 MS typiska lokaler
3. LP-fynd (antikroppar)
- MR av hjärnan och ryggmärgen kan visa inflammatoriska plack. Lumbalpunktion kan påvisa inflammatoriska markörer i ryggmärgsvätskan.
1. kortikosteroider: ACTH (vid skov)
2. betainterferon: hämmar immunförsvaret (skovvis MS)
3. glatirameracetat (skovvis)
4. blodstamcellstransplantation: effektivaste behandling vid skovvis MS
- Immunmodulerande läkemedel, såsom beta-interferoner och monoklonala antikroppar, används för att bromsa sjukdomen. Kortison används vid skov. Symtomlindring och fysioterapi är också viktiga.
Det är abnorma, repetitiva, synkrona urladdningar i hjärnbarken som leder till oprovocerade anfall.
1. kan bero på metabola störningar
2. jonkanalernas struktur: obalans mellan excitatoriska och ihibitoriska mekanismer (sänkt kramptröskel)
- Epilepsi orsakas av onormal elektrisk aktivitet i hjärnan som leder till anfall. Detta kan bero på genetiska faktorer, hjärnskador eller infektioner.
1. hereditet
2. ärrbildningar (stroke, skallskador)
3. medfödda missbildningar i hjärnan
4. idiopatiskt
5. bristsjukdomar (B6)
6. expansiva processer i hjärnan (tumörer, abscesser)
7. droger
1. Epilepsi kan orsaka en mängd olika symtom, beroende på vilken del av hjärnan som påverkas under anfallet. Vanliga symtom på epilepsi inkluderar plötsliga och oförutsägbara anfall som kan inkludera:
2. Plötsliga kramper eller ryckningar i kroppen.
3. Tillfällig förlust av medvetande eller minnesförlust.
4. Ovanliga känslor eller sensationer, såsom stickningar, domningar eller doft- och smakupplevelser.
5. Plötsliga perioder av förvirring eller desorientering.
6. Repetitiva beteenden, som tuggning eller handrörelser.
7. Plötsliga känslor av rädsla, ångest eller déjà vu.
- Symtomen varierar beroende på anfallstyp. Fokala anfall påverkar en del av hjärnan och kan ge ryckningar eller förändrat medvetande. Generella anfall involverar hela hjärnan och kan leda till medvetslöshet och kramper.
1. EEG/ sömn EEG
2. CT, MR hjärna (fokal EP)
3. kliniska symtom/anamnes
4. fler än två oprovocerade anfall eller tydlig epileptisk aktivitet på EEG
- EEG (elektroencefalografi) används för att registrera hjärnans elektriska aktivitet. MR kan användas för att upptäcka strukturella förändringar i hjärnan.
1. farmakologisk behandling/ antiepileptika
- Generella anfall: valproat (förstärker GABA)
- fokala anfall: karbamazepin (minskar excitabiliteten)
2. vid svårbehandlad ep: neurokirurgi, vagusstimulator, ketogen kost
- Antiepileptiska läkemedel (t.ex. valproat, lamotrigin, levetiracetam) används för att kontrollera anfall. Vid svårbehandlad epilepsi kan kirurgi eller vagusnervsstimulering vara alternativ.
En grupp sjukdomar som påverkar blodkärlen i hjärnan. Det kan inkludera tillstånd som stroke, transitorisk ischemisk attack (TIA), intrakraniella blödningar och vaskulär demens. De vanligaste orsakerna är förträngning eller blockering av blodkärlen (ateroskleros) eller ruptur av blodkärlen (hemorragisk stroke), vilket resulterar i nedsatt blodflöde till hjärnan.
- Stroke orsakas av en blodpropp (ischemisk stroke) eller blödning (hemorragisk stroke) i hjärnan. Detta leder till syrebrist och celldöd. TIA (transitorisk ischemisk attack) är en övergående syrebrist utan permanent skada.
Kan variera beroende på vilken del av hjärnan som påverkas och kan inkludera plötslig domning eller svaghet i ansikte, arm eller ben (speciellt på en sida av kroppen), plötslig förvirring eller svårighet att tala, plötslig förlust av syn i ena ögat, svår huvudvärk och balansproblem.
- Vanliga symtom är plötslig förlamning, talsvårigheter, synbortfall och balansproblem. Symtomen beror på vilket område av hjärnan som drabbats.
Kan göras genom en kombination av medicinsk historia, fysisk undersökning och bildgivande undersökningar såsom datortomografi (CT) eller magnetisk resonanstomografi (MR) av hjärnan, ultraljud av halskärlen och elektrokardiogram (EKG).
- CT eller MR används för att skilja mellan ischemisk och hemorragisk stroke. Blodprover och ultraljud av halskärlen kan identifiera riskfaktorer.
Beror på den specifika typen och svårighetsgraden av tillståndet. Det kan inkludera läkemedel för att förhindra blodproppar (antikoagulantia eller antiplättmedel), läkemedel för att sänka blodtrycket och kolesterolnivåerna, trombolysbehandling för att lösa upp blodproppar, kirurgiska ingrepp för att återställa blodflödet eller minska risken för framtida stroke, och rehabilitering för att återhämta sig från stroke eller förbättra funktionen vid andra cerebrovaskulära sjukdomar.
- Vid ischemisk stroke ges trombolys (blodproppslösande läkemedel) eller trombektomi (kirurgiskt avlägsnande av proppen). Vid hemorragisk stroke kan neurokirurgi behövas. Blodtryckssänkande och blodförtunnande läkemedel ges för att minska risken för nya strokar. Rehabilitering är viktig för att återfå funktioner.