Medelvärden av alla väderobservationer som gjorts under minst 30 år.
Lufttemperatur och nederbörd. Utifrån dessa kan man dela in jorden i olika klimatzoner.
I den tempererade zonen, eftersom klimatet varken är är bland de varmaste eller kallaste på jorden.
1. tropiska zonen
2. subtropiska zonen
3. tempererade zonen
4. polarzonen
1. avståndet till ekvatorn
2. höjden över havet
3. avståndet till havet
4. vindar och havsströmmar
5. människans påverkan
Ju längre bort från ekvatorn ett område befinner sig, desto kallare.
Solens strålar faller mer snett mot jordytan då och gör uppvärmningen mindre effektiv.
På hög höjd är luften tunnare. Den tunna luften värms inte upp lika effektivt som vid havet. Nätterna är särskilt kalla eftersom den tunna luften gör att värmeutstrålningen från marken blir stor.
1. Havet värms upp långsammare än land, men behåller också värmen längre.
2. På en plats nära havet blir därför inte sommaren så varm och vinter blir inte heller särskilt kall.
3. Havet gör också att temperaturskillnaderna mellan natt och dag blir små.
Varma havsströmmar värmer upp vindarna som blåser in mot land. Golfströmmen i Nordatlanten är en sådan varm havsström.
En kall havström som gör att klimatet i Peru blir kallare.
Den globala temperaturhöjningen som skett under de senaste hundra åren är främst ett resultat av förbränningen av fossila bränslen som olja och kol.
I Tropikerna. Det ligger mellan de båda vändkretsarna. Där står solen högt på himlen.
1. Tropiska regnskogar
2. Savanner (grässlätter med med träddungar & enstaka träd)
3. Gräs- och buskstäpp (utan träd eftersom det är för torrt)
I ett smalt bälte runt ekvatorn:
1. Amazonas i Sydamerika (jordens största regnskogsområde)
2. Mellanamerika
3. Väst- och Centralafrika
4. Sydostasien
När den fuktiga regnskogen värms upp av solen under förmiddagen är avdunstningen stor.
Framåt eftermiddagen har den fuktiga luften stigit och avkylts. Då kommer regnet. Nästa dag sker samma sak igen.
1500 mm per år. I Amazonas får de flesta platser mer än 2000 mm per år.
Där märker man knappt av några årstider!
Medeltemperaturen där är 25 grader.
Jorden är oftast näringsfattig och lämpar sig inte så bra för jordbruk. (Nästan all näring finns i träd och buskar.)
Över hälften av jordens djur- och växtarter finns i regnskogen. Är världens mest artrika ekosystem.
Ingen annanstans växer det så snabbt som i regnskogarna.
Ofta är marken där näringsfattig, nästan alla näring finns i träd och buskar. Hugger man ner träden tar det därför mycket lång tid innan det växer en ny regnskog på platsen.
1. Inflyttade jordbrukare och boskapsskötare
2. Plantager för bl a sojabönor, bananer, kakao, gummi & palmolja
3. Planterade skogar av teak,mahogny och jakaranda.
1. Regnen minskar tydligt i gränszonen.
2. Bränder är vanliga på savannen förmår inte tränga in i regnskogen.
1. Syd- och mellanamerika
2. Australien
3. Asien
4. Afrika
Där finns det stora hjordar av bl a zebror, antiloper, giraffer och elefanter.
Regntiden är mellan juli och september på savannen norr om ekvatorn. Resten av året är det torrtid. Då vandrar stora hjorder av djur för att få tag på mat och vatten.
1. T ex sätter massajerna i Östafrika upp stängsel som hindrar de vilda djuren att ta sina vanliga vandringsvägar (för att skydda sina betesmarker).
I Brasilien plöjs stora områden upp för att odla t ex sojabönor. 2. Då försvinner den naturliga artrika savannen och ersätts med monokultur.
Sahelbältet, ett mycket torrt stäppområde som sträcker sig från Västafrika till Sudan.
1. Jordens öknar
2. Medelhavsområden som har stora tätbefolkade områden med lövskog och åkermark eftersom nederbörden är tillräcklig.
I högtryckområdena nära vändkretsarna.
1. Saharöknen i norra Afrika
2. Kalahariöknen i södra Afrika
3. Stor del av Australiens inre
4. På Arabiska halvön
5. Gobiöknen i Asien
6. Längs kuster som Atacamaöknen i Chile
7. Namiböknen i Namibia (längs kusten).
De uppstår därför att kalla havsströmmar förhindrar att moln bildas över land.
Områden som ligger på omkring 30 till 40 grader nordlig bredd.
1. Högtryck hela sommaren. Solen står i zenit vid norra vändkretsen, vilket gör att högtrycket över Sahara rör sig norrut mot Medelhavet. Det ger torrt väder.
2. Lågtryck med regn från havet i väster under vintern. Största delen av nederbörden faller under vintern och det blir sällan särskilt kallt.
1. Kalifornien
2. Valparaiso i centrala Chile
3. Sydvästra Sydafrika
4. Sydvästra hörnet av Australien
Alla dessa ligger på kontinentens västsida i ett subtropiskt område.
Större delen av Noramerika, Europa och Asien.
Det är varken särskilt varmt eller extremt kallt, men det förekommer stora variationer.
1. Södra delar: lövskogar (ibland gröna hela året)
2. Områden långt från havet: växer inte skog eftersom det regnar för lite ( t ex amerikanska prärien och ukrainska stäppen)
3. Centrala Asien och sydvästra USA: torrt med öknar
4. Norra delar: kallare klimat med mest barrskog.
Ett stort barrskogsbälte som går genom flera kontinenter:
Norra Ryssland och Sibirien
Nordamerika
Norrlands gran- och tallskogar är del av detta område.
Lärkträd, som blir fler ju längre österut man kommer.
Det är mest hav på motsvarande breddgrader.
1. Kustklimat
2. Inlandsklimat
1. Havet gör att sommaren är sval och vintern mild.
2. Närheten till havet gör att det regnar mycket.
3. Kustklimatet gynnar (är bra) både människor, djur och växter.
4. I Västeuropas områden med kustklimat finns bördiga jordbruksområden.
Västra delar av Europa och Nordamerika. T ex Irland och Tromsö i norra Norge.
Varma somrar och kalla vintrar. Nederbörden är mindre än vid kustklimat och den mest nederbörden faller under sommaren
Områden längre in på kontinenterna är mindre påverkade av de fuktiga och ljumma västvindarna från havet.
Stabila högtryck härskar i kontinenternas inre där kall luft sjunker från hög höjd och ger kyligt och klart väder.
Den ryska staden Verkhojansk i nordöstra Ryssland.
På vintern kan det bli -47 grader men på sommaren lika varmt som i Mellansverige.
Linjer på en karta som binder samman platser med samma medeltemperatur.
Alla platser som ligger på linjen har alltså samma medeltemperatur.
Man har byggt städer i områden där klimatet har varit gynnsammast.
Under plus 10 grader.
Kylan gör att det bildas stabila högtrycksområden.
Den kalla luften gör också att det faller bara lite nederbörd i de flesta polarområden.
Nord: Arktis och Syd: Antarktis.
Vidsträckta områden i Arktis och som består av gräs, mossor, lavar och buskar.
Mark där tjälen aldrig går ur (alltid är frusen). Den kan sträcka sig ner flera hundra meter ner i marken. På sommaren kan marken tina lite på ytan.
Finns i Arktis.
Vid Ishavets kuster i Alaska, Kanada och Ryssland samt på Grönland. Ca 250 000 människor bor här.
Alltid kallt, snöar sällan och blåser ofta hårda vindar.
Det faller lika mycket nederbörd som i jordens torra öknar (men mer vid kusterna). Inga människor kan bo här.