Straffrätt JPG 014
Materiell straffrätt
Vad är brottsligt och hur ska påföljd bestämmas
Verkställig straffrätt
Hur en påföljd ska avtjänas
Straffrättsvetenskap
Systematiken och konstruktionen av straffsystemet
När ska kriminalisering ske och när ska det inte ske?
JA: När ett beteende innebär påtaglig fara eller skada för ett skyddsintresse, om alternativa sanktioner inte finns att tillgå och att kriminaliseringen innebär att påföjden blir ett effektvit medel för att motverka ett icke önskvärt beteende, plus att rättsväsendet ska ha resurser för den ytterligare belastning som kriminalisering innebär
NEJ: Ska ej kriminalisera sådant som enbart skadar en själv, om ingen effektivitetsvinst kan göras, ett skyddsintresse som inte står en gärningstyp nära och om önskar resultat kan uppnås på annat sätt
Legalitetsprincipen sätter den yttre ramen, vad innebär det? De 4 förbuden
Föreskriftskrav - straff kan endast åläggas gärning om det finns lagstöd
Analogiförbud - (till nackdel för den tilltalade) man ska hålla sig inom straffstadgandets ordalydelse
Retroaktivitetsförbudet - följer av 2:10 RF, man ska tillämpa den lag som gällde vid tidpunkten för gärningens företagande, dock får man ta hänsyn till varje lagändring som skett i mildrande riktining - dvs. om den är förmånlig för den misstänkte. Har man infört ansvarsfrihetsregel ska den beaktas och även om rekvisiten ändrats. Gärningen ska isf uppfylla rekvisiten både i nya och gamla lydelsen
Obestämdhetskravet - ställer krav på en tydlig och precis lagtext
Vad innebär konformitetsprincipen, skuldprincipen och humanitetsprincipen?
Konformitetsp - man ska ha haft förmåga och tillfälle att följa lagen för att kunna dömas
Skuldp - endast den som påvisar personlig skuld kan åläggas straffrättsligt ansvar
Humanitetsp - man ska i första hand beakta den minst ingripande påföljden
Absoluta och relativa straffteorier
Absoluta - bakåtblickande synsätt, finns inget syfte, öga för öga tand för tand
Relativa (modernare syn) - straffets berättigande motiveras utifrån syftet med straffet - framåtblickande, förebyggande funktion, ex. preventionsteorierna
Allmänpreventionens tre sätt
Omedelbar avskräckning - man vill att befolkningen ska avstå från handlingar genom att se vad som händer om man begår dem - ex. genom giljotin
Medelbar avskräckning - Hotet om straff genom lagtexten ska avhålla människan att begå oönskade gärningar
Moralbildande - man ska skapa en sådan moral hos människor att de ska se det som ett förkasltigt beteende att begå brott och de ska förstå allvarligheten med att begå brott.
Individualpreventionens tre sätt
Straffet ska påverka den enskilda individen, blir ffa. tillämplig vid påföljdsval
Inkapacitering - till för särskilt farliga brottslingar eller sådana med hög återfallsrisk, man låser in dom på långa fängelsestraff mao.
Behandling/rehabilitering - Kan vara att man begått brottslighet genom en bristande eller felaktig utveckling, ex. unga lagöverträdare. De ska veta att de har gjort fel men förtjänar ej att låsas in
Individuell avskräckning - tillfällighetsförbrytare, sådana som det inte finns anledning att tro att de behöver förbättras
Gärningen - är det handling eller underlåtenhet?
Handling - krav på att man gör något man inte borde gjort och att man är medveten
Underlåtenhet - En handling som inte gjorts men som borde gjorts
Omissivdelikt - äkta underlåtenhet - när underlåtenheten står utryckt i lagen som t.ex. mened "att förtiga sanningen"
Komissivdelikt - oäkta underlåtenhetsbrott - när underlåtenheten ej framgår av lagtexten, ex. mord "beröva annan livet" - behöver inte nödvändigtvis ställa krav på handling. Vid oäkta underlåtenhet krävs att man innehar någon form av garantställning för att ställas ansvarig:
- Skyddsgarant: ex. vårdnadshavare, ska skydda mitt barn från omgivningen och från att begå brott, ex. att jag ska se till att mitt barn inte begår stöld.
- Övervakningsgarant: ex. hundägare eller dörrvakt, ska skydda omgivningen från en fara, min hund, dvs. jag ska se till så att omgivnignen inte utsätts för fara av min hund.
- Igångsättande genom eget föregående handlande - avvärja fara som jag själv framkallat genom ett händelsförlopp som innebär otillåtet risktagande - inte själva igågnsättandet som är otillåtet utan underlåtenheten att avvärja övriga från faran
Otillåtet risktagande, vad är det och hur görs prövningen?
Det är att det föreligger adekvar kausalitet mellan gärningen och den efterföljande effekten/följden. Det ska dock vara ett visst tidsspann mellan det att gärningen företas till dess att effekten/följden inträder. Helt säkert att det går att pröva vid oaktsamma brott, troligen också vid uppsåtliga brott.
- Det grundar sig i om gärningen är oaktsam, dvs. på den objektiva sidan.
Prövningen:
1. Riskinventering - vad finns det för risker och handlar det om fara för liv och hälsa eller egendom.
2. Finns det standarder inom området som säger hur man ska bete sig?
2.1 Föreskrifter - lag, myndighetsföreskrifter etc.
2.2 Privata normer - ex. genom anställningsavtal eller ordnings-/säkerhetsregler på en arbetsplats
2.3 Bonus pater/mater - Den gode samhällsmedborgaren - hur agerar denne, en vanligt aktsam person.
3. Vad är det för typ av gärning, handling eller underlåtenhet?
4. Utgå från förtroendegrundsatsen - hur man i ett fungerande samhäll kan utgå från att personer agerar någorlunda rationellt, vilka risker ska man kunna förutse etc.
5. Relevanskravet - adekvat kausalitet mellan faran och följden
Bedöm risken utifrån VAD den avser och HUR stor den är - ju mer oönskad effekt, desto mindre risk krävs för att goda skäl att avstå gärningen ska finnas.
Uppsåtets två element och dess former
Kognitivt - förståelsen: den kunskapsmässiga eller intlektuella föreställningen hos en gärningsperson, vad man vetat eller insett
Voluntativt - Inställningen och attityden i förhållande till brottsrekvisiten
Avsiktsuppsåt: Man vill/har för avsikt att något ska ske, 100% säkerhet, ska ligga i relation med ett visst tillstånd, dvs. effektbrott (överskjutande uppsåt)
Insiktsuppsåt: Praktisk vishet om att något ska ske, 80% säker, inriktar dig på den kognitiva inställningen - dvs. vad man har förstått
Likgiltighetsuppsåt: Uppsåtets nedre gräns, 50% säkerhet - dvs. att man 1. Misstanke att en risk föreligger och 2. är likgiltig till att risken kommer förverkligas
Oaktsamhet - två former
Medveten oaktsamhet: man misstänker att en risk föreligger och tar den men man är inte likgiltig till dess förverkligande
Omedveten oaktsamhet: Man har inte ens en misstanke om att någonting kommer att ske men man borde kunna ha haft det, prövas i två led:
1. Orsaksled - vad kunde gärningspersonen gjort för att bli medveten om risken
2. Klandervärdhetsled - beroende av gärningspersonens förmåga och tillfälle att agera och dess perosnliga förutsättningar - "Vad kan begäras av personen?"
Skuldstegen
Börja med den allvarligaste formen (6 st.)
Täckningsprincipen - vad innebär den?
Steg 6 i åttastegsmetoden - innebär att den subjektiva sidan, dvs. det personliga ansvaret/skulden ska täcka närvaron av brottsrekvisiten och frånvaron av de objektiva ansvarsfrihetsgrunderna + att ingen putativsituation ska föreligga
Vad är en putativsituation?
En putativsituation är att man i en situation trott att man har haft befogenhet att agera på ett visst sätt, men att så inte var fallet. Ex. att man tror att man har agerat i nödvärn, men att man i själva verket inte har haft rätt att agera så som man gjorde för att en nödvärnssituation inte förelåg. För att det då ska vara en putativsituation så ska omsätndigheterna vara sådana att man haft rätt till nödvärn om situaitonen var så som man föreställt sig.
Ex. om jag tror att någon ska ta upp en kniv ur fickan och hoppar på personen, men att det i själva verket var mobiltelefonen personen tog upp
Undantag från täckningsprincipen
Överskjutande uppsåtsrekvisit - i vissa fall så prövas uppsåtet redan på den objektiva sidan, det vill säga att uppsåtet är ett krav för att brottet ska utgöra en otillåten gärning, ex. stöld 8:1 ställer krav på ett överskjutande uppsåtsrekvisit genom tillägnelseuppsåtet.
- I dessa fall behvöer man inte igen pröva uppsåtet på den subjektiva sidan, det är redan prövat och uppfyllt.
- Ett annat undantag är om det föreligger ett objektivt överskkott - ett fristående rekvisit som inte behöver prövas, utan konstaterar en omständighet, ex. i 21-22 kap. om när landet är i krig
Objektiva ansvarsfrihetsgrunder - Nödvärn
Anges i 24:1 BrB
Det ska vara:
- Ett pågående eller övehängande angrepp på person eller egendom - ex. om någon tar min cykel, så har jag rätt att ta tillbaka den och om tjuven gör motstånd har jag rätt till nödvärn, ska ligga i nära samband, helst inte tappa tjuven ur sikte
- Man ska vara hidrad att återta egendom - man har rätt att skydda sitt hem och sin familj, eller
- Om någon vägrar lämna min bostad efter tillsägelse - ex. om man har fest och någon bägrar gå hem så har jag nödvärnsrätt för att få ut personen.
Försvarlighetsbedömningen - gärningen ska inte vara uppenbart oförsvarlig till:
- Angreppets beskaffenhet,
- Det angripnas betydelse, eller
- Omständigheterna i övrigt
Två ledprinciper:
VAD: Det ska inte vara uppenbart missförhållande mellan angreppet och den skada som hotar genom nödvärnsangreppet
HUR: Angreppet ska inte klart avvika från vad som varit behövligt utifrån situationen
Nöd
Anges i 24:4 BrB
- En nödsituation kräver inte att det föreligger ett brottsligt angrepp, kan också vara att man till exempel är jagad av ett djur.
- Det skyddade intresset ska vara mer värt än det intresse som kränks genom nödgärningen, ex. att mitt liv är mer värt än att jag bryter upp dörren till en fjällstuga
Försvarlighetsbedömningen: Snävare än nödvärn, här får inte situationen vara oförsvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkats annan och omständigheterna i övrigt.
Om man står i valet mellan nödvärn och nöd är det förmodligen nödvärn
Samtycke
Anges i 24:7 BrB
Samtycke anses lämnat när man:
1. GODTAGIT/accepterat gärningen, och
2. Haft INSIKT om relevanta förhållanden (förstå vad man samtycker till
3. Man har lämnat samtycket FRIVILLIGT
4. Samtycket ska FÖRELIGGA HELA gärningen
5. Det ska vara LÄMNAT av en behörig person, dvs. någon som äger intresset
6. Samtycket ska vara ALLVARLIGT MENAT
Försvalrighetsbedömningen: ej oförsvarligt
Hypotetiskt samtycke - ej lämnat samtycke men kränkningen ska vara såpass liten att samtycke borde föreligga
Laga befogenhet
Anges i 24:2-3
Staten ges i viss omfattning rätt att använda vål för att uprätthålla lag och ordning och att skydda allmänheten
Ex. 8 § PolisL
Förmans order
Anges i 24:8
Innebär att någon som lyder annan och på dennes uppmaning begår en brottslig gärning inte ska ställas ansvarig om denne har att lyda order utifrån givna omständigheter
- Utgångspunkten är att brottslig gärning inte ska lydas av underordnad
- Störst utrymme ges i militära förhållanden - 21:5 BrB
Social adekvans
En oskriven lära/regel/princip som utgör en objektiv ansvarsfrihetsgrund.
Denna innebär ett kikhål i lagen som innebär att även om en gärning anses som brottslig så kan det i vissa situationer eller med vissa omständigheter anses socialt accepterat att agera eller inte agera på sådant sätt.
- Störst spelrum har man inom idrott och sjukvårdsbranschen, Ex. så kan en handling som annars skulle ses om misshandel accepteras inom sportsliga situationer
Vad som är socialt tolererbart och önskvärt beteende
Subjektiva ansvarsfrihetsgrunder - excess
ursäktar gärningsmannens otillåtna gärning
Anges i 24:6 BrB
Kan komma i fråga både vid verkliga och putativsituationer
- Innebär att man har gjort mer än vad man anses ha haft rätt till att göra
- Siutationen har varit sådan att man "svårligen kunnat besinna sig" utifrån
1. Hotets beskaffenhet - det ska föreligga hot under hela tiden och en viss grad av allvarlighetsgrad
2. Tid för eftertanke - om det fanns tid att agera rationellt
3. Egenskaper - om man varit nervös, panikslagen eller rädd
Straffrättsvillfarelse
Anges i 24:9
- friar sällan från ansvar, svårt att tillämpa detta som en ursäktande omständighet, man har en egen skyldighet att ta reda på gällande rätt. De fall då straffrättsvillfarelse kan fria från anvsar är om:
1. Föreskriften är felaktigt publicerad - alltså att något fel eller brist uppstått i sfs:en, myndighetsföreskriften eller otydligt straffbudet
2. Av annan anledning saknat möjlighet att få kännedom: Ex. att man av en trovärdig person (ex. advokat) fått godkännande att det man tänkt göra är tillåtet
Frivilligt tillbakaträdande
Till skillnad från övriga så anges denna i 23:3.
- Tillämpas huvudsakligen vid förberedelse, försök och stämpling
Man avbryter gärningen eller på annat sätt ser till att den inte fullbordas och det ska ske frivilligt - jag kan forsätta men jag vill inte
- Försöket får inte vara avslutat
- Det är svårare att tillbakaträda från förberedelse och stämpling
1. Om man tänkt främja ett brott så gäller det att få personen som ska begå brottet att inte göra det
2. Om förberedelsen bestod i att olovligen ta befattning om något hjälpmedel måste man t.ex. förstöra, göra föremålet obrukbart flytta eller lämna tillbaka det.
Osjälvständiga brottsformer - övergripande - trappan
steg 1. förberedelse/sämpling
steg 2. försök
steg 3. fullbordan
steg 4. avslutat
Ett senare steg konsumerar ett tidigare steg
Försök 23:1
1. Är särkilt ansvar för försök föreskrivet för brottet? - Kriminaliseringskravet
2. Finns uppsåt att föröva brott - Överskjutande uppsåt - kan endast förekomma på uppsåtliga brott - man ska ha uppsåt även till den fullbordade gärningen, alla uppsåtsformer är tillämpliga - dvs. att man i vart fall ska ha varit likgiltig
3. Är utförandet påbörjat - Försökspunkten nådd
- Antingen ett avlsutat försök - dvs. att man ska ha gjort allt som legat en till last att göra för att fullborda brottet - enda skillnaden här från fullbordat brott är att följden uteblivit, ex. att döden uteblivit vid försök till mord
- Oavslutat försök - Någonting återstår att utföra för att komma till fullbordan med ett brott, men att man har uppsåt till att utföra återstende del av gärningen, ex. att jag höjt vapnet och tänkt skjuta för att döda men inte kommit dit - man har format en avsikt, beslutat sig för...
- Försökspunkten anses uppnådd från den tidigiaste punkt då gärningspersonen påbörjat utförandet av gärningen, när man "skrider till verket" med förberedelsegärningen.
4. Har brottet kommit till fullbordan? - Fullbordan - vart gränsen går mellan försök och fullbordat brott är individuellt från varje enskild brottstyp
5. Är någon av farerekvisiten uppfyllda? Antingen att det förelegat konkret fara - tjänligt försök - det är faktiskt möjligt att i det enskilda fallet att fullborda brottet, ex. att någon faktiskt kan dö på det sätt jag utför försöksgärningen på vid den tidpunkt jag begår det, eller
att det endast på grund av tillfälliga omständigheter inte förelegat sådan fara - otjänligt försök, här har tidpunkten för uppsåtets utformning betydelse - formas det efter att faran försvunnit så finns ingen tillfällig omständighet men har jag haft uppsåt att göra någonting och att det faktiskt varit möjligt men att det just när jag ska utföra det inte är möjligt är det tillfälliga oständigheter som avgör det.
Försök - sammanfattade begrepp
1.Fulländat försök?
2.Ofulländat försök?
3.Tjänligt försök?
4.Otjänligt försök?
5.Tillfälliga omständigheter?
1. Man har gjort att man skulle för att brottet skulle fullbordas, allt som framgick av brottsplanen
2. Det återstår någonting enligt brottsplanen att göra innan försöker är avslutat, ex. att jag har höjt vapnet men inte avlossat för att döda.
3. Att det förelegat en konkret fara för att faktiskt fullborda brottet men att enbart effekten/följden uteblivit, att det varit möjligt att fullborda det men att ex. döden uteblivit
4. Att faran pga. tillfälliga omständigheter varit utesluten, dvs. att medlet eller objektet är otjänligt, men att mitt uppsåt formats innan det blev uteslutet
5. Är försöket värt att ta på allvar? Dvs. har uppsåtet formats när en fara faktiskt förelåg
Förberedelse 23:2 BrB
1. Är gärningen kriminaliserad på förberedelsenivå? färre brott som är kriminaliserade på förberedelse än försök
2. Krav på överskjutande uppsåt - man ska ha uppsåt dels till förberedelsen men man ska också ha uppsåt till den fullbordade brottsliga gärningen eller främjande av sådan. Se till om det är egenförberedelse eller om man ska främja någon annan som ska utföra brottet? Ex. att min förberdelse pågår till dess att jag överlämnar vapnet till personen som ska utföra brottet.
- Oavslutad förberedelse - Man har avsikt eller beslutat sig för att genomföra återstående del av gärningen, eller uppsåt att genomförandet av gärningen är av sådan art att det motsvarar den relevanta brottsbeskrivningen
3. Förberedelsegärningen:
- Antingen att man tagit befattning med pengar, eller att
- Man tagit befattning av hjälpmedel
4. Farerekvisitet - det ska föreligga en konkret fara för fullbordat brott, dvs. att det ska vara möjligt och sannolikt
- Dubbelkvalificerat: mer än ringa fara, inget alternativrekvisit
Stämpling 23:2 2 st.
På samma steg som förberedelse men stämpling är att man istället antingen, tillsamans med någon annan:
1. I samråd med annan beslutat om ett brott
2. Sökt anstifta annan att utföra brottslig gärning - kräver avsiktsuppsåt
3. Att man åtagit eller erbjudit sig att utföra ett brott
1. Kriminaliseringskrav
2. Inget krav på överskjutande uppsåt - till skillnad från de andra stadierna så finns inget sådanr krav för stämpling - men det förutsätts att gärningspersonen haft uppsåt till den fullbordade gärningen, uppsåtskravet för sökt anstifta behandlas olika vid:
- Avslutade: Vanliga uppsåtsformerna
- Oavslutade: Dels att man tänkt utföra återstående del och dels att denne haft uppsåt till det fullbordade brottet
3. Stämplingsgärningen - att man beslutat en gärning i samråd med annan, att man söker anstifta annan (den som söker förmå annan är den som uppfyller stämplingen och senare kan bli anstiftare - krav på avsiktsuppsåt) eller att man erbjudit ellet åtagit sig att göra något
4. Det ska ej föreligga försök eller fullbordat brott
5. Farekravet, konkret fara ska föreligga, det är vanligt att fara föreligger men att det i ett tidsrum är så avlägset att den anses ringa
Medverkansbegreppet - SMMPO
Kan antingen vara en medhjälpare eller anstiftare - en person som genom råd eller dåd främjat gärningen - 23:4 BrB - dvs. annan än gärningsmannen i strikt mening
Anstiftare - den som förmår annan att begå brottet - kan vara att anse som gärningsman eftersom denne haft såpass stort inflytande på gärningen
Medhjälpare - den som på annat sätt, fysiskt eller psykiskt, främjat brottet
Gärningsperson i strikt mening - den som utför brottet
Beslutsstruktur för att pröva medverkan:
1. Sortera vem som kan dömas för brott, dvs. bestäm vem som är gärningsman i strikt mening, vem som är medverkande - om det är flera gärningspersoner som tillsammans men också enskilt uppfyller rekvisiten för brottet så ska inte 23:4 tillämpas, inte heller om de tillsammans begått brottet men att de i samförstånd och gemensamt begår är otillåtet
2. Identifiera medverkansobjektet - den otillåtna huvudgärningen - denna behöver inte innebära ett brott men det måste vara en otillåten gärning för att man ska kunna dömas till medverkan
3. Identifiera medverkansgärningen - den otillåtna gärning som medverkan främjat brottet med - att man haft inflytande över händelseförloppet i brottsfrämjande riktning, behöver ej vara positivt
4. Ta reda på gärningspersonens och medverkandes personliga ansvar - på den subjektiva sidan av brottsbeskrivningsenligheten
- Gärningspersonen = vanlig prövning
- Medverkan = ska dels ha haft uppsåt till medverkansobjektet, dels till medverkansgärningen, vid krav på överskjutande uppsåt räcker det att medverkan har uppsåt till gärningspersonens överskjutande uppsåt + pröva om det finns ursäktande omständigheter
5. Ta ställning till om det finns behov av omrubricering - 23:4 2 st. anger prioriteringsordning av medverkandes positioner, den som inte är gärningsman kan utvidgas till att vara det om denne haft tillräckligt stort inflytande över brottet och den som är att anse som gärningsman kan krympas och bli medverkande
- Förarbetena anger att man ska rubricera på det sätt som ter sig naturligt
Ansvarsfrihet/straffnedsättning medverkan 23:5
Straffnedsättning - m man gjort något under stark påverkan, ex. svek, tvång, missbruk av ungdom, oförstånd - mao. medverkan i mindre mån
Ansvarsfrihet - också under stark påverkan och medverkat i mindre mån
= någon av dessa kan bli aktuella
Vad skiljer gärningskonkurrens från regelkonkurrens
gärninskonkurrens - tre olika typer
1. Likartad konkurrens - Samma straffbud överträds flera gånger - tar sikte på brottsenheten och antalet målsägande, tillfällets ehet (rumsligt och tidsligt sammanhang) eller antalet brottsobjekt (hur många gånger man överträtt straffbestämmelsen)
- Vilket eller vilka av kriterierna som ska användas beror på skyddsintresset
2. Olikartad konkurrens - Samma gärning överträder flera straffbud - detta är regelkonkurrens, gärningen överträder flera straffbud, då får man se till hur de bestämmelserna ställer sig till varandra, om de helt eller delvis täcker varandra
3. Medbestraffad efterhandling - viss brottslighet som sker före, efter eller samtidigt med annan brottslighet - kan bli avgörande om någon av brotten ska konsumeras - Det jag gör kanske passar in på två straffbud och att de har nära samband till varandra, domstolen brukat då resonera att man bara döms för första brottet -> det andra konsumeras/vägs in
Ex. att försök konsumerar förberedesle/stämpling
Regelkonkurrens - vid olikartad konkurrens - i två fall:
Subordinationsfall - brottstyperna har ett tillämpningsområde där den ena bestämmelsen helt överlappar den andra, ex. stöld vs. ringa stöld - Huvudregel: döms för ett brott, subsidaritet och lex specialis
Interferensfall - det finns ett gemensamt tillämpningsområde men straffbuden överlappar delvis varandra, ex. olaga hot vs. olaga tvång, båda innebär "hot om brottslig gärning" men i övrigt överlappar de inte varandra - Huvudregel: döms för två eller flera brott - kumulation, finns undantag där man dömer till ett brott om det finns ex. en subsidarietetsklausul
Internationella perspektiv - jurisdiktion, vilka är de två huvudfrågorna?
Föreligger brott mot svensk lag?
Och är svenskt domstol behörig att döma?
BrB 2 kap.
Svensk domstols behörighet - vilka är de tre huvudfrågorna man bör ställa sig?
1. Finns tillräcklig anknytning till Sverige? - Territorialprincipen - Om gärningspersonen handlade här, eller att denne borde ha handlat här (underlåtenhet), effektbrott dvs. att effekten inträdde i Sverige eller vid ett försök att den skulle inträtt här, vid medverkan gäller svensk juridiktion om denne handlat här, borde gjort det eller att huvudgärningen utförts i sverige, om det är ovisst vart brottet har begåtts ska det anses ha begåtts i Sverige om det kan finnas skälig anledning att anta det.
- Brott utanför Sverige - se 2:3-2:4
- Svenskt fartyg = flaggstatsprinicpen
- Svensk gärningsman = Aktiva personalitetsprincipen
- Svenskt enskilt eller allmänt intresse = Passiva personalitetsprincipen + statsskyddsprincipen
- Härledd jurisdiktion = Ställföreträdande straffskipning
- Vissa internationella brott = Universell jurisdiktion
BrB 2:5 - krav på dubbel bestraffning i vissa fall och undantag:
- Gäller för 2:3 p. 2,3 och 5
- Undantag: Om gärningen begås av en person som tillhör försvarsmakten under tjänstgöring av någon som är anställd av svensk myndighet...
Ej döma strängare än det strängaste straffet på gärningsorten = lex mitior
2. Föreligger det något hinder mot åtal pga. internationella överenskommelser eller annars ur folkrättslig hänsyn?
- Betydelsen av en utländsk dom 2:9 - huvudregel - Om en lagkraftvunnen dom i annat land där ansvar prövats, utgör det ett hinder mot svensk domstol att döma i samma fråga-
- Undantag: Den tilltalade friades från brott enligt den lag som den domstolen tillämpade, eller att den tidigare domen klart står i strid med svensk allmänna rättsprinciper eller förhållanden föreligger enligt RB som kan förenkla resning till men för den tilltalade
3. Bör åtal väckas?
- Om brottet begåtts i Sverige är utgångspunkten att åtalförordnande inte krävs, krävs dock i vissa fall:
- Framgår av 2:2 BrB
- I huvudsak riksåklagaren som fattar beslut om dessa, men i lagtexten står det regeringen, platserna ha förflyttas mao.
- 2:7 Krav på åtalsförordnande när brottet begåtts utanför sverige och juridiktion grundas på 2:3-4
- 2:8 - riskdåklagaren fattar beslut om åtalsförordnande om inte annat är föreskrivet, regeringen fattar sådana beslut om det rör känsligare områden, så som rikets säkerhet
- 2:10 - åtal får väckas för ett brott som tidigare prövats av utländsk domstol endast om det föreligger åtalsförordnande
Konventionsgrundad lagstiftning - vilka berörs inte av den svenska straffrätten?
Undantag från territorialprincipen
D - diplomater
U - utländska statsöverhuvuden
P - personer med anknytning till internationella organisationer
När heter det ulämnande vs. överlämnande?
Det beror på om det är mellan EU-länder eller trejde land
Innanför EU och mellan nordiska länder - överlämnande, tänk att vi är som en stor Ö. Vi ha rockså arresterinsorder vilket sällan gör det komplicerat. Vi litar på varandra eftersom vi har ett såpass nära och gemensamt samarbete
Utanför EU/trejde land - utlämnande
Sen när är EKMR svensk lag och vilka konsekvenser för det med sig?
Sedan -95
Negativa förpliktelser: Utgör hinder att forma den svenska straffrätten på ett visst sätt
Positiva förpliktelser: Vissa intressen ska ges skydd genom kriminalisering och lagföring
Se EKMR:
Art. 6 rätten till rättvis rättegång
Art. 2 rätten till liv
Art. 7 Legalitetsprincipen
Vad kan man säga att termen EU-straffrätt syftar till
Läran om hur EU-rätten påverkar den nationella straff- och straffprocessrätten
Vad bygger det straffrättsliga samarbetet på?
Den bygger på ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden och inbegriper en tillnämrning av medlemsstaternas lagar inom vissa områden
Se art. 82-82 FEUF
Eurojust. art. 85
Europeiska åklagarmyndigheten - eppo - Sverige har ännu inte anslutit men uttrycker att vi ska - deras uppgift är att bekämpa brott som kan drabba eu:s ekonomiska intressen och myndigheten baseras i eurojust
Brott mot person - vad är skillnaden mellan mord och dråp? och vad innebär provokation och barmhärtighetsdödande?
Skillnaden = dråp är en provokation av mord, dvs. att man ex. gjort en felbedömning i nödsituationer
Provokation = förmildrande omständighet - man har en anledning till varför ens impulsmässiga handlande leder till döde, ex. att den nu dödade var den som började angreppet eller att man länge levt i en relation där man fått nog
Barmhärtighetsdödande = När någon uttryckt att denne vill dö, och någon av välvilja hjälper personen att dö eller helt enkelt tar livet av personen
Samtycke till misshandel, vad är det?
Man kan samtycka till duellliknande situationer, dvs. när den ena inte är i markant underläge. Det ska nästa uteslutande handla om ringa fara eller skada, dvs. örfilsliknande slag som inte lämnar bestående men efter sig
Varför krävs samtycke för medicinska ingrepp och vad innebär avbrytande av återupplivande åtgärder
1. Man befogar över sitt eget intresse och även om behandlingen hade kunnat rädda livet är det upp till patienten själv att bestämma
2. Om behandlingen inte längre verkar i något medicinskt syfte och medför obheeag, lidande och smärta
Mord - vad är utgångspunkten enligt HD idag?
16 års fängelse
Brott mot frid och frihet - kort vad det innebär
Brott som riktar sig mot en annans persons frihet eller kränker andra personliga intressen som inte är av ekonomiskt slag sammanfattar frid
Skillnaden mellan människorov, människohandel och människorexploatering?
Människorov - 4:1 - att man för bort eller spärrar in barn eller annan med upsåt att skada liv eller hälsa, tvinga till tjänst eller utöva utpressning
Människohandel - 4:1 a - subsidiär till 4:1 - genom otilbörligt medel, företar handelsåtgärd och krav på människohandelssyfte (dvs. avsiktsuppsåt att vederbörande ska utnyttjas på visst sätt
Människoexploatering - 4:1 b - subsidiär till både 1 och 1a - när någon genom otillbörligt medel exploaterar annan i arbete eller tiggeri
Hedersförtryck 4:4 e
Ju allvarligare karaktär kränkningen är desto färre sådana gärnignar behövs för att kränkningen ska anses upprepad
Ärekränkningsbrott enl. 5 kap. ange exempel
förtal
förolämpning
förtal mot avliden
- I dessa fall är det målsäganden som primärt väcker åtal - 47 kap. RB
- Brott som begås i media - endast JK som får väcka åtal
- Förordnande från regeringen krävs i vissa fall, ex. när kränkning sker av främmande makt
- Om den kränkta personen är avliden kan dess efterlevande make, bröstarvinge förälder eller syskon väcka åtal
Vad skiljer det utpekade objektet åt mellan förtal och förolämpning
förtal = tredje man
Förolämpning = direkt till person
Sexualbrott 6 kap.
Skyddsintresset: att värna om enskildes rätt till sexuellt självbestämmande
Samtyckeslagstiftninen fr. 2018
och Oaktsamma former fr. 2022 (oaktsam våldtäkt och okatsamt sexuellt övergrepp)
Vad tar man hänsyn till utöver rekvisiten till våldtäkt?
- Det är inte tekniken utan kränkningens art man tar hänsyn till
- Om rekvisiten i p.1-3 är uppfyllda kan det aldrig vara frivilligt, även om målsäganden kanske sagt ja
Oaktsam våldtäkt, vad innebär det?
Innebär att man varit medvetet oaktsam, dvs. man har förstått eller insett att det funnits en risk att vederbörande inte deltar frivilligt men man "tar risken" ändå
Förmögenhetsbrott - tillgreppsbrott - stöld, vad innebär rekvisiten?
De rekvisit som framförallt står ut i stöld är dels att det ska ske en besttningskränkning, det vill säga att man tar något som någon annan egentligen har i sin besittning
- Sen krävs också ett tillägnelseuppsåt som innebär att man rent objektvivt ska ha haft uppsåt att tillägna sig det, dvs. se det som sitt. Detta är ett överskjutande uppsåt och prövas med andra ord redan på objektiva sidan.
Vad innebär det att ha någonting i sin besittning? Vad innebär:
Omedelbar kontroll/rådighet
Medelbar kontroll/rådighet
Omslutna lokaliteter
Mark som man disponerar över
Mark som man inte disponerar över
När en sak befinner sig på sin normala plats - normalitetsprincipen
1. Att man har någonting på sig eller i sin direkta närhet, t.ex. håller i sina hemnycklar eller kläderna man har på sig
2. Det man håller i gör att man har besittning även över något som inte är i direkt närhet, ex. bilnycklarna gör att jag också har besittning till bilen
3. Kan vara sådana saker man förvarar i sådant man har medelbar besittning över, ex. att man har förvarat något i bilen eller båten.
4. Sådant som befinner sig på mark jag äger, ex. att jag lämnar min spade ute på min åker
5. Detta är mer undantagsfall, men t.ex. en bil som står parkerad på någon annans tomt m.m.
Besittningskränkning - hur vet man om det föreligger, 3 sätt
1. Om gärningspersonen har saken i sin ensambesittning kan man inte begå tillgreppsbrott
2. Om gärningspersonen har saken i sin sambesittning så är tillgreppsbott möjligt om den andre personen utesluts från sin besittning
3. gärningspersonen inte har saken i sin besittning så är tillgreppsbrott möjligt, om:
- gärningspersonen sätter sig i ensambesittning, eller
- om gärningspersonen sätter sig i sambesittning av saken
Skaderekvisitet, vad innebär det?
gärningen måste innebära skada, inte medföra skada
Kan man begå stöld av ett kontokort eller pass?
Nej, en sak måse vara av legalt marknadsvärde för att det ska klassas som stöld
Hur skiljer sig ringa stöld från normalgraden?
Värdet på sakerna är mindre, upp till 1250kr räknas som ringa stöld
- men andra saker kan verka in som man tar i beaktningen om det är ringa eller stöld
Vad kännetecknar grov stöld från normalgraden?
Att det är ett avsevärt högre belopp, gränsen går vid 5x basbelopp, och andra faktorer som kan göra att brottet ändock anses som grovt
- Var noga med att man inte får beakta omständigheter både vid gradindelningen och vid påföljdsvalet
Rån 8:5, vilka kreterier ska vara uppfyllda?
1. S - Stöldfallet = Stöld ska föreligga
2. T - Tar/tvingar till sig betalningsverktyg = det är ej krav på förmögenhetsvärde eller vinning/skada
3. U - Utpressning = att någon tvingas till handling/underlåtenhet som innebär vinning/skada
4. M - Motvärnsfallet = att personen som tagit en sak sätter sig till motvärn mot den som försöker återta sig sin sak
Jfr. m grovt rån i 8:6 BrB
Oredlighetsbrott kap. 9
Bedrägeri 9:1 - att man lurar någon till att handla eller underlåta att handla genom ett vilseledande, det ska innebära skada för den drabbade och vinning för den som lurar
- Man pratar om ekonomisk skada, dvs. förmögenhetsöverföring
Vad gäller ringa bedrägeri kan man finna vägledning i ringa stöld, samma utgångspunkter gällande värde etc.
- För govt bedrägeri kan man dömas om man t.ex. missbrukat en förtroendeställning, eller om man använts sig av en urkund - här kan man ta vägledning till grov stöld vad gäller beloppet, dvs. 5x basbelopp
Vad kan vara socialt adekvat att vilseleda?
ex. överdrivet lovprisade varor och uttalanden is amkfrågor, att vid affärstransaktioner inte berätta hela sanningen för att få det att framstå som lite bättre, eller att ljuga om att man betalt.
Försingring - tänk på klockoperatören
Egendom i besittning - klockorna jag ska laga har kunden lämnat till mig
På grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning - Min yrkesroll är klockoperatör
För annan - jag utför arbetet åt kunden som lämnat klockorna till mig
Skyldighet att utge egendom eller redovisa för denna - jag ska kunna lämna tillbaka samma klocka till kunden eller motsvarande värde i pengar
Allmänfarliga brott - mordbrand, vilka är rekvisiten och vilken eventuell konkurrens skulle kunna uppstå?
Rekvisiten:
1. anlagt brand
2. Fara ska föreligge - en konkret fara, möjligt och sannolikt
3. det ska vara fara för annans liv eller hälsa (ej ringa), eller egendom (omfattande förstörelse) - här gör man främst en kvatitativ bedömning - mer straffbart att bränna ner ett bostadshus än en ödelagd lada
Konkurrens:
- detta uppsåtliga brott konsumerar framkallande av fara och skadesgörelse
- Konsumerar dock inte brott mot liv och hälsa - då döms man för det OCKSÅ
Krävs konkret fara vid sabotage av blåljusverksamhet?
Nej, abstrakt fara kan föreligga, dvs. vad som typiskt sett utgör fara
Förfalskningsbrott - urkundsförfalskning 14 kap. - när är det inte en urkundsförfalskning
farekrav - konkret fara, möjligt och sannolikt
- vid tidpunkten för själva förfalskningen
- den oäkta urkunden ska kunn misstas som äkta, och
- Urkunden ska komma till användning som bevis och orsaka men eller olägenhet
Vad som inte är en urkund:
- dokument som inte förmedlar föreställningsinnehåll
- obestyrkt kopia
- handling utan identifierbar utställare
Framställas på:
- Ange annan person som utställare
- på annat sätt framställa falsk urkund (ex. vilseleda någon att skriva på)
- genom att obehörigen ändra/utfylla en urkund, dvs. manipulera så att den inte längre är i sin ursprungsform
Mened 15:1-3 - vad innebär det?
- vanligaste formen är vittnesed
- Att man avlagt laga ed innebär att den ed man avlägger måste ha lagstöd
frivillig rättelse - att någon i pricnip direkt efter att dn uttalat sig om något, ändrar sig och berättar sanningen
Brott mot allmän verksamhet - våld eller hot mot tjänsteman 17:1 - vad innebär brottet och vilka kriterier ställs upp?
Detta brott omfattas av en nationell begränsning, dvs. att det sker mot svensk myndighetsutövning för att brottet ska anses uppfyllt. Om man begår det mot utländsk myndighet kan man dömas för misshandeln eftersom det är ett universellt brott men man kan inte dömas till våld mot tjänsteman
Kriterier till rekvisiten:
- Myndighetsutövning: Beslut eller andra åtgärder som ytterst uttryckt för samhälets maktbefogeheter i förhållande till enskilda - ex. polisingripanden
- Våld: Kvalificerat våld krävd, dvs. misshandelsvåld
- Hot om våld: Likt ovan fast hot
- För att: Ställer krav på ett överkjutande kvalificerat uppsåt, dvs. avsiktsuppsåt, och det prövas mao. på objektiva sidan
Övergrepp i rättssak 17:10 - kriterier för rekvisiten
Våld - här skydas alla personkretsar, det ska vara kvalificerat våld
Hot om våld - likt ovan fast hot
För att - ställer krav på överskjutande kvalificerat uppsåt, dvs. avsiktsuppsåt
Annan åtgärd som medför lidande, skada eller olägenhet - skyddet avser endast förhörspersonerna
- Lidande - främst psykiskt dock ej krav på medicinskt påvisbart
- Skada - avser ekonomisk skada
- Olägenhet - andra typer av obehag och rättsförluster som inte avser ekonomisk skada
Specialstraffrätt - vilka är de fyra mest relevanta?
Trafikbrottslagen
Narkotikastrafflagen
Skattebrottslagen
Lag 2000:1225 om straff för smuggling
Brottsbalksbestämmelser som hör till straffrättens allmänna del tillämpas även på specialstraffsrättsliga lagar
kap. 1,2, 13,24 och hela 3:e avdelningen om påföljder
- Medverkansbestämmelsen i 23:4 tillämpas om fängelse finns i straffskalan
Konkurrensregler, vad gäller?
De vanliga konkurrensregler tillämpas, men det vanligaste är att specialstraffrättsliga lagar har en karaktär av lex specialis och att övriga allmänna bestämmelser ställer sig subsidiära till dessa
- Även specialstraffrättsliga lagar kan konkurrera, kolla noga i frågan vad det är de frågar efter och vilket brott som föreligger, ex. så tillämpas ssl vid smuggling av narkotika, inte nsl
Trafikbrottlagen - hur vet man om någon brister i sin omsorg?
Det ska föreligga medvetet risktagande (dvs. medveten oaktsamhet)
- Undantag: om det inträffar en olycka för att föraren tillfälligt brustit i sin omsorg eller gjort en felbedömning, oftast står detta i samband med andra omständigheter så som dålig sikt eller halt väglag
Narkotikastrafflagen - i vilken situation kan det vara lagligt att inneha narkotika
Ex. genom receptbelagda läkemedel som är narkotikaklassade, så som antidepp
Skattebrottlagen - Vart går gränserna?
Värdet är av stor vikt vid bedömningen av skattebrott - det är också konstuerat som ett farebrott vilket innebär att man i praktiken inte behöver ha tjänat något på det för att det ska anses behånget, det ska däremot föreligga en konkret fara för det
Ringa - skatteförseelse - upp till 2x basbelopp
Grovt skattebrott - över 10x basbelopp (viktigt att avgöra om det är grovt eller normalgraden då straffsatserna skiljer sig mycket åt
Vårdslös skatteuppgift - av grov oaktsamhet
När är ett skattebrott fullbordat?
När den oriktiga uppgiften lämnats in till myndigheten eller när tidpunkten för att lämna in en föreskriven uppgift inträder utan att skyldigheten fullgjorts
På annat sätt än muntligen - man ska alltså lämna in en hanlding eller uppgifter som är av betydelse öfr bestämmande
Oriktig uppgift - de handlingar man lämnar in ska ha betydelse för ett korrekt fastställande av skatte- eller avgiftsskyldighet. Detta gäller varje osant eller ofullsätndigt meddelande
Se 49:5 skatteförfarandelagen för rekvisit
Smugglingslagen - när är den i huvudsak tillämplig och vilka typer av smugglingsbrott pratar man ffa om?
Gäller i huvudsak vid in- och utförsel av varor mellan tredje land
Rena smugglingsbrott - smuggling och narkotikasmuggling
Undandragandebrott - tillbrott
Ansvarsfrihet vid frivillig rättelse
Abberatio ictus vs error in persona - vad innebär de?
Abberatio ictus innebär att man "missriktar hugget" dvs. att man siktar på den person man har för avsikt att döda men man träffar en annan person.
I detta fall finns det två sätt att lösa fallet:
Ekvivalensprincipen - man döms för det brott man faktiskt begått, dvs. mordet på den person man faktiskt sköt. Och den man tänkte träffa döms man inte för något brott till
Specialitetsmodellen - innebär att döms för uppsåtligt brott till den person man träffat och dödat, dvs. mord men man döms också till försök till vållande till död på den person man tänkt döda men missade, det förutsätter då också att det brott man provar har ett oaktsamt brott.
Error in persona - förväxling, innebär att man tar fel person, alltså att man tror att den man skjuter är någon annan. Man har haft för avsikt att döda en person och det är det man gör, problemet är bara att den personen är fel person. I sådana situationer där det tänkta offret är en i antalet så kan man också bara dömas till ett brott, vilket betyder att man döms till mord på den person man faktiskt skjutit