Naturvetenskap
Gravitation
Kallas även för jordens tyngdkraft. Gravitationen gör att allting dras mot jordens mitt, så att vi inte ramlar av jordens yta. Man vet inte riktigt hur gravitationen uppstår, bara att olika föremål dras till varandra.
Blåbärs livscykel (alla blommor)
Pistillen (honorganet) omringad av ståndare (hanorganet). hummlan tar pollen från stondaren med sina ben och tar vidare till nästa blommas pistill. När den flyger runt sker en pollinering
Fotosyntes
(Den kemiska reaktionen som sker hela tiden) Koldioxid + vatten + solenergi bildar socker + syre
Tyngdkraften
Gör att föremål faller neråt. Tyngdkraft och normalkraft balanserar varandra. Normalkraften för att ex ett äpple på bordet inte sjunker igenom bordet. De är i jämnvikt.
När luftmotståndet är obetydligt, faller alla föremål med samma hastighet oavsett deras storlek eller form. Luftmotståndet bromsar ner föremål när de har en större yta som luften kan ta tag i och när de faller med högre hastigheter.
Ekosystem
Hur allt samverkar. Omfattar alla organismer och deras livsmiljö inom ett speciellt område. Från solen kommer den energi som driver hela ekosystemet.
Tyngdpunkt
Alla föremål har en tyngdpunkt. Desto större stödyte desto längre ner ligger tyngdpunkten och svårare att välta
Stödyta
Stor stödyta och låg tyngdpunkt ger god stabilitet. Tänk triangel, den är svår att välta
Balans
Tyngdpunkt (vid naveln), mindre och större stödyta kan påverka balansen. Man tappar balansen när tyngdpunlten hamnar utanför stödytan. Om tyngdpunkten är rakt ovanför stödytan är det lätt att hålla balansen. Är tyngdpunkten dessutom låg blir det ännu mer stabilt.
Systematisk Undersökning
Ett paraplybegrepp. Fråga. Metod. Resultat
Livcykel som biologiskt begrepp
Det går från en generation till nästa generation. (Ett cykliskt förlopp som upprepar sig hela tiden.) Det kan gälla växter och det kan gälla djur. Dock måste det ingå en reproduktion/förökning i livscykeln och måste ske om och om igen.
Näringskedja
I en näringskedja beskrivs energins väg i organismvärlden. Näringskedja (kallas den väg väg som näringsämnen vandrar genom växter/djurs/svampar och mikroorganismer.) I alla näringskedjor finns tre nivåer. Producent, konsumet och nedbrytare
Näringsväv
Flera näringskedjor som binds samman
Producent
Är växter och alger, men också till exempel vissa bakterier. De kan själva tillverka näringsämnen med hjälp av energi från solen.
Konsument
Är alla växtätare och köttätande djur. På denna nivå finns också människan.
Nedbrytare
Är svampar, bakterier och smådjur som äter döda växter och djur. Nedbrytare släpper ut rester efter att de har ätit klart. Resterna är näring för växter som växterna kan ta upp med sina rötter. Ett annat ord för nedbrytare är destruent.
Kemisk reaktion
Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildad av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas
Friktionskraften
Bromskraften. Uppkommer när två ytor gnider/rör sig mot varandra. Lågfriktion - glida snabbt på våra skridskor. Högfriktion - vintserskor så vi inte glider/bromsar med cykeln.
Jämnvikt tyngdpunkt
De som är fler eller tyngst måste vara närmast mitten om de ska våga jämnt. När gungbrädan är i jämvikt (vägrätt) så sammanfaller tyngdpunkten med gungbrädans stödpunkt (i mitten)
En liten kraft med lång hävarm får samma verkan som en stor kraft med kort hävarm
Newtons första lag
Ett föremål förblir i vila eller i konstant hastighet om det inte påverkas an någon ny kraft. Exempel: bromsar med bilen
Newtons andra lag
För att ändra ett föremåls rörelse krävs en kraft. Större massa som ska accelereras kräver större kraft. Större acceleration kräver större kraft.
Exempel: pappret som vi släppte uppifrån trappan eller om vi skjuta en låda fram emot golvet så kommer den bromsas av friktionen på golvet
Newtons tredje lag
Om ett föremål as utövar en kraft på föremål B, så utövar föremål B en lika stor kraft, fast motsatt riktad kraft av samma sort på föremål A. Kraften kommer alltid parvis
Exempel: Sparkar du på en boll så utsätter bollen dig för en lika stor men motsatt riktad kraft. Känns i foten!
Vattenfas- flytande form
Synligt vatten som inte är fast form. ex kranvatten, moln, rengn, dimma etc. (grader mellan 0°-100°)
Vatten faser- Fastform
Under 0° uppträder vatten i fast form exempelvis is, frost, hagel, snö etc.
Vatten faser- gas form
Onsynligt (vattenånga) Ovanför 100° uppträder vatten i gasform
Avdunstning
Omvandling av ett ämne från fast eller flytande till gasform.
Kondensering
innebär omvandling av gas till vätska eller till fast ämne.
Smältning
ett fast ämnes övergång till vätska
Stelning
ett flytande ämnes övergång till fast fas