Ryssarna var upptagna med revolutionen som brutit ut i Ryssland 1917. Situationen där var ännu inte stabil.
1. Ryssland hade drabbats hårt av den ekonomiska kris som världskriget hade medfört.
2. Ryssland var ojämnt utvecklat. I västra Ryssland (Sankt Petersburg) fanns stora industrier, men 80% av ryssarna bodde fortfarande på landsbygden.
3. Ryssland styrdes på ett gammeldags sätt. Den ryske tsaren (=kungen) hade personligen nästan all makt, ungefär som den franske kungen före den franska revolutionen.
I en del städer fanns stora industrier, elektriskt ljus, spårvagnar, skolor och biografer.
Men på landsbygden var livsvillkoren mycket enkla. Den bästa jorden ägdes av adeln och fram till 1861 hade de flesta bönder varit livegna (arrenderade mark och kunde inte arbeta var de ville).
1905 skedde ett revolutionsförsök. För att få slut på oroligheterna lovade tsaren stora förändringar.
Duman (dent ryska parlamentet) bildades, men i verkligheten behöll tsaren nästan alla politisk makt.
Kvinnorna från textilfabrikerna i huvudstaden Petrograd lämnade fabrikerna och började protestera mot kriget.
Fler män och kvinnor anslöt sig till protesterna och efter några dagar strejkade 200 000 arbetare i staden.
Vid en demonstration fick soldater order att öppna eld och 40 personer dödades. Men soldaterna var lika trötta och hungriga som demonstranterna, så de flesta av soldaterna vägrade lyda order.
Upproret i armén spred sig snabbt och snart hade folket stöd av 80 000 beväpnade soldater.
Duman utsåg en tillfällig regering.
En "sovjet" var ett arbetarråd (=grupp) som bildades av representanter för soldaterna och arbetarna som gjort uppror.
De var överens om att de var emot tsaren och ville ha bröd.
Men de var inte överens om hur landet skulle styras och hur man skulle få ekonomin att fungera.
1. Lenin var en radikal (=extremt nytänkande) politisk författare som blivit känd för hur han tolkade Marx socialistiska idéer. Lenin visste hur han ville att landet skulle styras.
2. Lenin var också ledare för bolsjevikerna, ett av Rysslands minsta politiska partier.
3. Lenin lovade slut på kriget, bröd till arbetarna och egen jord till bönderna.
Natten mellan den 24:e och 25:e oktober tog ett tusental beväpnade bolsjeviker över viktiga byggnader och tågstationer mm i landet.
En vecka senare utsågs Lenin till landets nya regeringschef.
De flesta historiker menar att det snarare borde beskrivas som en statskupp (=plötsligt och olagligt maktövertagande) eftersom det var ganska litet antal deltagare.
Valet genomfördes trots statskuppen.
Valet blev en stor seger för det socialistiska partiet som fick över hälften av rösterna (dvs inte Lenins parti).
Men Lening gav inte upp. När de nyvalda parlaments-ledamöterna kom till huvudstaden omringades de av bolsjevikerna och tvingades resa hem.
Lenin förklarade att han inte ville ha demokrati utan att han ville skapa ett klasslöst samhälle.
De skulle inte heller i fortsättningen kalla sig för bolsjeviker, utan för kommunister.
Kommunisterna skrev under en överenskommelse om fred med Tyskland.
Men i stället började ett tre år långt inbördeskrig i Ryssland.
Röda armén (kommunistpartiets egen armé) och vita armén (en allians av borgerliga motståndare till kommunisterna eller anhängare till tsaren).
Den vita sidan fick också stöd från USA, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Polen och Japan.
Båda sidor var mycket grymma. Man tog inga krigsfångar utan sköt de som gav upp.
Det var svår svält eftersom det var svårt att transportera mat under kriget.
Röda armén dvs kommunisterna segrade år 1921..
Det berodde på att
1. Den utländska inblandningen fick en del ryssar att uppfatta den vita armén som en invasionsarmé.
2. Den vita sidan var också mer splittrad än den röda.
Mellan fem och tio miljoner människor dog till följd av krig, svält och förföljelser.
Den ryska tsaren och hans familj mördades också på Lenins order.
Lening styrde den nya staten på ett sätt som påminde om den gamla tidens Ryssland.
En ny hemlig polis använde metoder som liknade tsarens, dvs människor med andra åsikter spärrades in eller dödades.
Sverige, Norge och Danmark förklarade sig neutrala i kriget.
Finland tillhörde Ryssland sedan 1809 men blev inte heller direkt inblandat i första världskriget.
1. Tusentals nordiska sjömän dödade av brittiska minor eller tyska torpedubåtar
2. Blockader mot sjötrafiken medförde minskad handel med utlandet. Det ledde i sin tur till livsmedelsbrist samt ekonomiska problem
3. Krav på politiska ändringar och politisk splittring
Efter att bolsjevikerna tog makten i oktober 1917 förklarade Lenin att landet kunde bli självständigt om finländarna själva ville det.
Den finska lantdagen (=riksdagen) förklarade därför den 6:e december 1917 Finland som ett självständigt land.
1.Motsättningar mellan arbetsgivare och arbetare på grund av sjunkande löner. Detta ledde till strejker.
2. Motsättningar mellan socialister och icke-socialister flera städer. Orsaken var att det ofta var brist på mat.
3. De borgerliga organiserade "vita skyddskårer" och arbetarna "röda garden" (garder på franska =vakta, skydda). Båda sidor började beväpna sig.
1. De röda fick vapen och visst stöd i striderna från de 40 000 ryska soldater som fortfarande fanns kvar i landet.
2. Den vita sidan fick stöd av en hel tysk armédivision (grupp) och av frivilliga officerare (högre chefer inom armén) från Sverige.
Den vita sidan.
Båda sidor hade begått grymheter som var svåra att glömma.
De vita lät ca 12 000 röda krigsfångar svälta ihjäl.
Den röda sidan hade slagit ihjäl bönder och tagit deras matförråd.
Ibland var familjer, släktingar, vänner mm på olika sidor. Det gjorde det svårt att gå vidare.
1. Brist på mat, vilket ledde till att
2. En del köpte upp stora partier för att kunna sälja dyrt senare, dvs tjänade pengar
2. Hamstring, dvs man köpte mer varor än man behövde.
3. Detta ledde till att myndigheterna införde ransonering. Man fick bara köpa viss mängd varor.
1. På grund av livsmedelsbristen uppstod spontana demonstrationer på gator och torg.
2. "Potatiskravallerna" i maj 1917- då stormade kvinnor en butik där ägaren gömt potatis. Till slut hade 2000 personer samlades och fick skingras av ridande polis.
3. I en del orter bildades kommittéerna som var beredda att ta makten och drömde om en revolution som den i Ryssland.
Frågan om lika rösträtt i valen.
Socialdemokrater och liberaler var för lika rösträtt.
Kungen, Högern och Bondförbundet var emot lika rösträtt.
1. Det gick rykten om att det bildats röda och vita grupper i Sverige, precis som i Finland.
2. Både tyska kejsaren och ryske tsaren hade tvingats abdikera.
Till följd av dessa hot om inbördeskrig gick kungen och den svenska högern med på att införa demokrati i Sverige.
Finland - 1906
Norge - 1913
Danmark/Island - 1915
Sverige - 1918