Ovido
Idioma
  • Inglês
  • Espanhol
  • Francês
  • Português
  • Alemão
  • Italiano
  • Holandês
  • Sueco
Texto
  • Maiúsculas

Usuário

  • Entrar
  • Criar conta
  • Atualizar para Premium
Ovido
  • Início
  • Entrar
  • Criar conta

Forskningsmetodik

Beskriv vetenskapsfilosofi

Vetenskapsfilosofi är det systemetsiska studiet av vetenskapliga aktiviteter och kunskaper, vilket innebär vetenskapen om vetenskap. vetenskapsfilosofi tränger bakom olika vetenskapliga aktiviteter, teorier, begrepp etcetera för att kartlägga, förklara och analysera de grundläggande förutsättningar som dessa grundar sig på.

Beskriv ontologi

Ontologi är inom vetenskapsfilosofi och andra discipliner, läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade

Beskriv epistemologi

Epistemologi är detsamma som vetenskapsteori, läran om vad man kan veta och hur man kan nå kunskap.

Beskriv deduktion

Deduktion är en metod som utgår från föruäutbestämda teoretiska antaganden och hypoteser istället för att samla in empiriskt material förutsättningslöst. Detta innebär att man först formulerar ett teoretisk ramverk och därefter inhämtar empirisk data, vilket innebär att teorin styr datainsamlingen. denna metod är vanlig vid kvantitativ forskning såsom enkäter.

Beskriv induktion

Induktion är en men metod som innebär att verkligheten inte ska betraktas genom begränsade teoretiska göasögon. Enligt denna metod ska insamlingen av empirisk data ske förutsättningslöst och att teorin kommer sen. detta innebär att man först ska insamla empiriskt material och sedan titta på teori. Induktion är vabligast vid kvalitativ ansats såsom intervju.

Beskriv abduktion

Abduktion är en vetenskapsfilosofisk term som kan beskrivas som en medelväg mellan deduktion och induktion. Denna metod knnebär att forskare rör sig mellan emprii och teori och således växer en förståelse successivt fram

Beskriv den hypotetiskt deduktiva metoden

Den hypotetiskt deduktiva metoden är en vetenskapsteoretisk forskningsmetod som innebär att forskaren inleder med att formulera en hypotes. Denna hypotes testas genom att dra logiska förutsägelser och sedan genomföra observstioner eller andra experiment för att se om förutsägelserna stämmer överens med verkligheten. Om observationen stöder hypotesen så förstärks den. Om observationen däremot motsäger hypotesen så falsifieras den (trial and error). Semmelweiß studie om barnsängsfeber är ett tydligt exempel som illustrerar den hypotetiskt deduktiva metoden. Semmelweiß formulerade en hypotes som han genom observation och experiment testade. Genom att eliminera felaktiga hypoteser kunde han finna den verkliga orsaken bakom barnsängsfeber.

Durkheims syn på vetenskap

Enligt Durkheim ska orsakerna bakom sociala fenomen sökas i samhället och inte hos individerna. Fenomen såsom kriminalitet eller självmord kan enligt Durkheim förstås utifrån externa kollektiva faktorer snarare än individens personliga motiv. Durkheim fokuserade på sociala makrostrukturer och ville hitta lagar för individers beteende, i en nomoteistisk riktning. Durkheim såg samhället som en organism med ett kollektivt medvetande där sociala fakta fungerar som tvingande kraft som utövar social kontroll.

Beskriv sociala fakta och de tre olika kategorierna av sociala fakta

Sociala fakta är en term som relaterar till kulturella normer, värden och sociala strukturer som överskrider och utövar social kontroll, vilket påverkar individers beteende och tankesätt. Sociala fakta kan inkludera familjestruktur, juridiska system, utbildningssystem, språk etcetera. Det finns olika former av sociala fakta:

Yttre och tvingande: Dessa är sådana fakta som agerar som tvingande krafter insamhället och som utövar social kontroll och påverkar således beteende och tankesätt. Exempel på sådana kan vara lagar, normer, religiösa övertygelser.


Generella: Sådana sociala fakta slm gäller för alla individer i samhället och inte enbart för några.


Objektiva: Sådana fakta som måste studeras empiriskt.

Vad är en hypotesprövning

Hypotesprövning är ett vetenskapligt verktyg som används för att antingen validera eller förkasta hypoteser. En hypotes är ett påstende som har karaktären av en gissning. Hypotesen testas genom att systematiskt samla in och analysera data som antingen verifierar eller falsifierar hypotesen. Hypotesen styr vilken data som samlas in.

Logisk positivism

Logisk positivism är en vetenskapsfilosofisk inriktning som uppstod i Wien på 1920-talet. Denna inriktning har haft en central roll i utvecklingen av modern vetenskapsfilosofi och förespråkar en åtskillnad mellan vetenskap och icke-vetenskap.

Inom logisk positivism gör man en distinktion mellan två typer av meningsfulla påståenden, nämligen analytiska och syntetiska. Analytiska påståenden är sanna eller falska baserat på deras definition och kan antingen vara positiva eller negativa såsom "en ungkarl är en ogift man" eller "en ungkarl är inte en ogfit man". Syntetiska utsagor är säremot sådana påståenden som kräver observation i verkligheten för att bevisas som antingen sanna eller falska. Ett exempel kan vara "jorden har ett gravitationsfält" vilket är ett påstående vars sanningsvärde kan bevisas genom empiriska undersökningar.


Påståenden som varken kan verifieras eller falsifieras är enligt logisk positivism kognitivt meningslösa. Dessa saknar en verifikationsmetod och är icke-verifierbara vilket gör dem till pseudovetenskapliga. Ett exemepl är metafysiska påsåtenden såsom "Gud finns" är ett påstående som inte kan verifieras eller falsifieras.


Enligt logisk positivism kan subjketiva influenser i forksning minimeras och objektivitet och sanning uppnås genom en metodologisk ansats som sträcar efter verifiering. Man talar om verifikationsprincipen som är en central term inom logisk positivism och som innebär att enbart sådana påståenden som kan verifieras eller falsifieras är meningsfulla. Denna verifikationsprincip skapar en skarp demarkationslinje mellan vetenskap och icke-vetenskap. Logisk positivism hävdar även att alla vetebskaper ska förenas under en metod vilket kallas för enhetsvetenskap, där dicipliner eftersträvar objektiva resultat.

Kritisk rationalism

Kritisk rationalism är en vetenskapsfilosofisk inriktning som utvecklades av Karl Popper och som står i kontrast till den logiska positivismen. den kritiska rationalismen menar att mänsklig kunskap aldrig är absolut och slutgiltig. Denna riktning menar att teorier inte är heliga utan ska vara öppna för kritik. Den centrala principen inom den kritiska rationalismen är falsifikstionsprincipen som innebär att en teori är vetenskaplig om den kan prövas och potentiellt motbevisas.

En central term inom den kritiska rationalismen är "förväntningahorisonter" som innebär att observationer aldrig är neutrala utan påverkas av forskarens förväntningar och tidigare teorier. Enligt Popper kan dessa förväntningahorisonter både vara medvetna eller medvetna och fungerar som en referensram som ger mening åt observationen lch handlingar. Ibland kan det uppdtå kollisioner mellan observationer och förväntningahorisonterna vilket visar att våra observationer är teori-impregnerade. Förväntningshorisonter är dynamiska och kan förändras i takt med att man lär sig och utvecklas. Termen förväntningshorisont kn liknas vid hermeneutikens förförståelse som innebär att forskarens tidigare erfarenheter påverkar vad forskaren uppmärksammar och anser vara relevant i en observation.


En central metod inom kritisk rationalism är "trial and error" som innebär att eliminera felaktiga teorier genom rigorösa tester av hypoteser. Enligt Popper är forskning en process av att formulera hypoteser, testa dem och nödvändigtvis ersätta dessa med nya. Popper framhäver att ingen vetenskaplig teori är absolut säker och att det inte finns ett deifinitivt kriterium för sanning.

Trots detta hävdar Popper att metoden trial and error kan bidra till attt nära sig förståelsen av sanning även om absolut sanning aldrig kan uppnås. Kritiska rationalismen försvarar iden om vetenskapernas metodologiska enhet, vilket innebär att alla vetenskaper blr utnyttja samma metod.

Vetenskapliga paradigm

Vetenskapliga paradigm är en term som myntades av Thomas Kuhn för att beskriva det övergripande ramverk som styr vetenskaplig forskning. Enligt Kuhn präglar ett paradigm forksarens sätt stt se och tolka världen. Ett paradigm omfattar teorier som används för att förklara fenomen samt metoder och antaganden som används för datainsamling och analys.

Enligt Kuhn inleds alla vetenskapliga discipliner med en "förparadigmatisk situation" som referar till en forskarsituation där det ännu inte finns klart definerade problem och förebildliga lösningar. När det råder samsyn bland forskare gällande teorier, metoder och synsätt ger det upphov till kontinuerlig forskning som kallas för "normalvetenskap" som kan liknas vid att lägga pussel "puzzle-solving".


Enligt Kuhn kan det emellanåt uppstå resultat eller observationer som inte kan förklaras av det rådande paradigmet. Sådana resultst och observationer som inte kan förklaras av paradigmet kallas för "anomalier". När dessa anomalier blir för många eller för betydande kan det ge upphov till kristendenser som ställer forskare inför två alternativ: att antignen skapa en läsning på problemet eller att förkasta paradigmet och ersätta det med ett nytt. Detta kan ge upphov till en vetenskaplig revoluution som innebär att forskarmiljön löses upp. Detta kan leda till ett paradigmskifte där paradigmet ersätts med ett nytt som erbjuder nya metoder, syn på verkligheten och nya forskningsfårgor

Kritisk rationalism VS logisk positivism

- Logisk positivism förespråkar verifikationsprincipen medan kritisk rationalism förespråkar falsifikationsprincipen
- Logisk positivism förespråkar enhetsvetenskap medan kritisk rationalism accepterar iden om alla vetebskapernas merodologiska enhet (trial and error) men utesluter inte iden om att det finns specifka metodregler i respektive vetenskapsområde.

-Logisk positivism förespråkar objektivitet och värderingsfrihet medan kritisk rationalism hävdar att observationer är teoriimpregnerade och att forskare arbetar utifrån förväntnignshorisonter.

Vetenskapliga paradigm VS logisk positivism

-Kuhn menade att vetenskapen INTE utvecklas genom en kontinuerlig ansamling av kunskap. Istället sker vetenskapliga framsteg genom paradigmskiften, som leder till nya metoder syn på verkligheten och forskningsfrågor.
- Logisk positivsm hävdar att vetenskapliga teorier är objektica och fria från värderingar. Kuhn menar däremot att paradigm (det övergripande ramverket för hur vetenskap bedrivs är beroende av sociala, kulturella och historiska faktorer.

Vetenskapliga paradigm VS kritisk rationalism

- Enligt kritisk rationalism ska forskare aktivt ska försöka falsifiera teorier. Kuhn hävdar däremot att när man stöter på anomalier så överger man inte direkt ett paradigm utan arbetar för att finna lösningar.
- Popper menar att flasifikation och kritisk prövning av teorier alltid ska vara en pågående process. Kuhn menar däremot att under normalvetebskap arbetar forskare inom ett dtbslerat psradigm och arbetar inte för att falsifiera det. Det är inte förräns vid en vetenskaplig revolution som ett paradigm överges för ett nytt.

Beskriv hermeneutiken

Hermeneutik är en filosofisk inriktning som står i motsättning till den logiska positivismen och fokuserar på tolkning och förståelse av meningsfulla fenomen. Hermenutiken består av ett försök att både skapa en metodlära för tolkning av meningsfulla fenomen och att beskriva de villkor som möjliggör förståelse av meningar. Ett centralt begrepp inom hermeneutiken är mening som innebär att hemrenutiken försöker skapa förståelse för meningen bakom mänskliga handlingaf, yttranden och texter. För att kunna nå en sådan förståelse krävs tolkning. Tolkning är ett annat centralt begrepp som är en ständigt pågående process. Förförståelse är ett annat centralt begrepp som kan liknas vid den kritiska rationalismens "förväntningshorisonter". Förförståelse formas i en social och kulturell kontext och påverkar hur vi tolkar och förstår data. Förförståelsen påverkas av komponenter såsom språk kch begrepp, religiösa trosuppfattningar samt personliga erfarenheter.

Dubbel hermeneutik

Dubbel hermeneutik är ett begrepp som uppfanns av Anthony Giddens och som är centralt för samhällsvetenskapen. Dubbel hermeneutik innebär att samhällsforskare måste förstå och tolka fenomen som redan är tolkade, aktörernas egna tolkningar, förståelde av sig själv och materiella ting. Detta innebär alltså en "tolkning av tolkningar". Exemeplvis vid en analys av informanters berättelser måste forskaren förhålla sig till en värld som redan är tolkad av de sociala aktörerna själva.

Den hermeneutiska cirkeln

Den hermeneutiska cirkeln är en central och viktig term inom hermeneutiken och innebär att tolkning är en dialektisk process där helheten och delarna tolkas i relation till varandra, vilket ger en fördjupad insikt i både delsrna och helheten. För att en fenomen ska förstås krävs det att det sätts in i ett dtörre sammanhang. Den hermenutiska cirkeln är central inom etnografisk forskning.

Faktaparadigmet

Durkheims klassiska självmordsstudie är den stora förebilden inom detta och har fått benämningen metodologisk kollektivism. Durkheim ville undersöka hur sociala fakta alltså sociala strukturer och institutioner såsom familj, ekonomi och religion påverkar individens beteende. Enligt detta paradigm är sociologins uppgift att förklara hur samhällstrukturer påverkar individens beteende. Inom faktaparadigmet utvecklas sociologin i en nomoteistisk riktning vilket innebär att man försöker finna lagar som styr individens beteende. Duurkheim var intresserad av sociala makrostrukturer och aktörsperspeltivet har en underordnad roll. Studiet av institutioner och sociala strukturer metodologisk förtur framför individen.

Handlingsparadigmet

Handlingsparadigmet har fått benämningen metodologisk individualism och den stora förebilden inom detta paradigm är Weber. Till skillnad från Durkheim som var intresserad av samhällets påverkan på individers beteende var Weber intresserad av aktörernas roll. Enligt Weber är samhällsfenomen ett resultat av meningsbärande handlingar och därav är paradigmet intresserad av att förstå de mekanismer som ligger bakom individers förändring av strukturer. Handlingsparsdigmet ör spledes intresserad av att förstå socialt handlande genom att tolka och förstå meningar och motiv.

Metodologisk kollektivism

Metodologisk kollektivism är en vetenskapsfilosofisk ståndpunkt som förespråkar att förklaringar ska röra sig från samhället till enskilda individer. Enligt kollektivismen skapas individer av samhället och är således sociala produkter av de sociala system som de lever och verkar i. Den metodologiska kollektivismen hävdar att sociala fenomen har för unika egenskaper som inte går att reduceras till enkilda indivkder egendkaper och deras handlingar.

Metodologisk individualism

Metodologisk individualism är en vetenskapsfilosofisk ståndpunkt som innebär att riktningen i den samhällsvetenskapliga förklaringen ska gå från enskilda individer till sociala fenomen. Enligt metodologisk individualism är samhället ett resultat av enskilda idnviders handlingar och man mäste därav först undersöka indivkders handlingar, tankesätt och motiv för att kunna förklara sociala fenomen. Enligt denna ståndpunkt är grunden i sociala fenomen enskilda idnocder och samhälelt kan förklaras av individers handlingar.

Mixed methods

Mixed methods är en forskningsnatas som blivit vanligare sedan 1980-talet och innebär att man kombinerar kvalitativa metoder med kvantitativa metoder. En sådan forskningsansats ger en mer heltäckande bild genom att man får både bredare och mer generaliserande data samtodogt som man för tillgång till djupare subjektiva upplevelser. Fördelar kan vara att datan blir mer användbar medan nackdelar kan vara att olika epostmeologiska tankegångar såsom logisk positivism och hermeneutik kan riskera att inte vara kompatibla med varandra.

Kunskap och intresse hänger samman

Holme och Solvang hävdar att kunskap och intresse hänger tätt samman och att man inte kan frigöra sig från sina värderkngar vid forskning. Istället ska man skapa en medvetenhet kring hur dessa värderingar påverkar forskningen eftersom forskar einte kan observera i ett vakuum.

Quiz
sensation and perception
Pediapreparation for quiz
1ww kriget
RÉGIMES TOTALITATISME
Introduced Alien Species in the Philippines
deel 11
volcanoes
recursos expressivos
management
Biology - 2.3 - transport across cell membranes (processes)
développement
prima guerra mondiale
histoire du cinéhistoire du cinéma
algebra lez. 12
algebra lez. 11
causes and consequencescauses and consequences
PsykiatriPlugg
Voyages et Vacances
PSYC-2018 Quiz Part Two
antero de Quentalsonetos de antero
1.2F
All voacb
cca europe cabin crew attestation student manual
SES
jade
technology
nomenclatura dei composti inorganici IUPACflashcards con formule di ossidi, idracidi, sali binari, idrossidi, ossiacidi e sali neutri ternari. lo scopo è dare un nome al composto secondo la nomenclatura iupac
school
economie toets
enviroment
castellanopropiedades textuales
vacation
tp ndls
L'atmosphere terrestre et la vie
Horacio
adjetivos y preposiciones
adjetivos y preposiciones
actu economiqueoui
hotel
robot 6
Luogo
Muscolimuscoli del dorso
Date
La inflamación
kennislijn blok 1 jaar 2 2024
Éco gestion
schuldhulpverlening blok 1 jaar 2 2024
Oral
vocabulaire
juul
derecho mercantil
Science
Com Vida
passief kanji 3 & 4
gallego
spaans leren
Irregulares distintos
PROTEÇÃO AMBIENTAL E MATERIAL RADIOATIVO
Irregulares iguales
Irregulares i/a/u
Reading 2
Variado
Instrumentos/Muebles/Acciones cocina
Wh questions
La Materiada pag 14 a 19
bioquimica
Spaans: cultura (fiestas y costumbes)
Reading 1
Spaans: school en studie
Spaans: technologie
Spaans: beroemdheden
Spaans: natuur en milieu
Spaans: taal
Kroppen åk 8 Frågor på anteckningar
Spaanse functies van alinea
Spaanse toon
Spaanse absolute woorden of juist niet
Spaanse positieve en negatieve woorden
Spaanse signaalwoorden
Anthropology Test
Ecología
Biologi kroppen åk 8 kap Huden & Stamceller
SL Chemical bonding and structures
Mito
tabela periodica familia,nome.
Latijn 351-364
Histología
voc 7 (Civil unrest)
BIG DATA
Diegos ListeListenhunde
algebra lez. 10
Mission 3 et 4 chapitre 1
Lês jours de la semaine
Francisco
tedescogli oggetti scolastici in tedesco, i giorni della settimana, le stagioni, i mesi, i colori, i saluti, i pronomi personali, gli interrogativi, i numeri da 1 a 20, gli articoli determinativi e indetermi...
Englisch
Vocabulario policial e. inglésvocabulario en inglés nivel b2
rbot 5
diritto
lac
chimica
Stratégie de com 2
meu
anatomia generale
los 10 filosofos presocraticos
TD3
anatomia oculare e fisiologica
CTM2
K1 Test 1
Darjia 1
Spanish Test 1
muscolimuscoli degli arti superiori
Darija
robot 3
origine robot 2
Electromag
Studio
Spaanse werkwoorden
Topic 9
Bio chem,
math 20 dec exam
Clothes and adjetives
work
Skyddsvakt
Psychology Exam 2
filosofia, logica
Geografia e Historia |Tema 2
HL BIO - gene and division quiz
vocabulario básico.
socialpolitik
GAS 3
biologia geral
GAS 2
spanish (type of houses and where you live )
spanish expressions
spanish(general)
spanish (places eg.shops)
spanish (chores)
ENGELS
spanish (house rooms)
GAS 1
Construcontrucciones industriale
medicine
droits de la famille
vocabulaire anglais
Physics
energitekniku
El proceso patológico
contrarios
AfrikaansAfrikaans Words
vetenskapsteori och metoderfrågor med svars alternativ
KupuPapakupu
Química
physics
Vértigo
1.2: Nationaliteit, taal, land
1.1: Personalia
7.6: Bezit en toebehoren
Lo2
Lo1
SCIN 2546 - Examen mi-sessionClasse 1-5
election
was o were
7.5: Sociale verhoudingen
roseles mutations
Rose
Fonctions grammaticales
verbes irréguliers
pneumologia
företagsekonomi
courants fondddateurs de la ensee economique
Mouvement naturaliste
animales
Typer av organisationer
тест на знание меня - copy
тест на знание меня - copy
тест на знание меня
Arbetsorganisation Grundläggande företagsekonomi
proportionnalité
endokrina/histoliga
Grundläggande företagsekonomi management del 2 HBÖva på management i kursen grundläggande företagsekonomi på Högskolan i Borås
CcccPara el 2do parcial
Glandulas salivales
moto rettilineo, moto accellerato, moto circolare, moto parabolicoformule fisica
Usufructo
civil posesion y prescripcion
bio 12 quiz osmosis
civil servidumbre
civil usufrutoexamne
nariz faringe laringe senos para nasalesqui,
Chapter 23 Respiratory
anglais
kms
Otorrino Ordi
teoria della mente
7.4: Sociale contacten en sociale groeperingen
7.3: Jeugdcultuur
traumatologia - copia
Disfonía
7.2: Begroeting en afscheid
Bisatser
les 8 branches du yoga
les 8 branches du yoga
Fundamentet
7.1: Individu en familie
dermaplaning
5.8: Sieraden en accessoires
T2 questions 2
parodontologie
5.7: Materialen en eigenschappen
advanced tech
cosmec prt 2
Ácidos Nucleicos
5.6: Onderhoud en reiniging
Biology - 1.3 - lipids
Mesopatamia
5.5: Kleding
5.4: Restaurant en café
radiation
fisica 1 superiore
Test
Leta misstag i meningar
Passive Voice
Cores HistologiaIFM
Thermodynamics
A1 & A2
Funktionen: Predikat
h
Verbkedjan
5.3: Levensmiddelen en koken
Subjektet och Objektet (funktionen) och Positionen V och Typplatsen
tipos de multimédia
Prologos
las funciones de la comunicaciónsi
UTS 1
Aitana
Vocabulaire
T2 Q3
VROEDKUNDE
ccnp
traumatologia
Injuries to muscles and bones EMR
Unit 4 Vocab
terminos medicos
Rinosinusitis
salad and goblah blah
Unit 3 (Chapters 10-13)
cultivos celulares
Epistaxis
Ty Mat
Early America
Latinska och grekiska basmorfix med samma betydelse
5.2: Eten en drinken
Grekiska Substantiv SuffixSuffixen uttrycker oftast sjukliga tillstånd och förändringar, ibland också behandlingar.