Muskler
Hur många muskler finns det och vilken funktion har de
- Finns ca 660 skelett-muskler och kan vara 35-45% av kroppsvikten
En del sträcker ut leden och en del drar ihop leden. Måste vara mycket fler muskler än skelettdelar så vi kan röra leden i olika riktningar
Uppgifter:
- Skapa rörelser
- Behålla kroppstemperatur - när muskler rör sig så blir rörelseenergi till värmeenergi - viktig funktion för att vi ska hålla 37 grader i kroppen, t ex huttra när vi fryser
- Skydda inre organ - t ex magmuskler
- Lagra energi till viss mängd, glukogen för 2 h arbete, inte mer. Sedan förbränner kroppen fett istället som kräver mer syre.
- Kommunicera styrka - viktigt främst för männen
Beskriv de vanligaste musklerna
1. Huvud och nacke
- M. Temporalis: Tuggmuskel vid tinningen.
- M. Sternocleidomastoideus: Vrider och böjer nacken.
2. Bröst och rygg
- M. Pectoralis Major: Stora bröstmuskeln, för armarna framåt och inåt.
- M. Latissimus Dorsi: Breda ryggmuskeln, drar armarna bakåt och nedåt.
- M. Trapezius: Kappmuskeln, lyfter och sänker axlarna.
3. Axlar och armar
- M. Deltoideus: Axelmuskel som lyfter armen.
- M. Biceps Brachii: Böjer armbågen och roterar underarmen. (Brachii= arm)
- M. Triceps Brachii: Sträcker armbågen.
4. Mage och bål
- M. Rectus Abdominis: Raka bukmuskeln, böjer bålen framåt.
- M. Obliquus Externus/Internus: Sneda bukmusklerna, vrider och böjer bålen åt sidan.
- M. Erector Spinae: Ryggsträckarmuskeln, håller ryggraden upprätt.
5. Höfter och lår
- M. Gluteus Maximus: Stora sätesmuskeln, sträcker och roterar höften.
- M. Quadriceps Femoris: Fyrhövdade lårmuskeln, sträcker knäleden.
- M. Hamstrings: Bakre lårmuskler, böjer knäleden och sträcker höften.
6. Underben och fötter
- M. Gastrocnemius: Vadmuskeln, sträcker fotleden (stå på tå).
- M. Soleus: Ligger under vadmuskeln, hjälper till att sträcka fotleden.
- M. Tibialis Anterior: Främre skenbensmuskeln, lyfter foten.
Vad består en muskel av för delar?
Ytterst: Muskelfascia (bindvävshinna) längst ut runt muskeln. All muskelfascia går ut till en senvävnad, där kollagen-trådarna sedan flätas in i benets kollagentrådar.
Innanför bindvävshinnan:
1. Muskelfascikel, som består av buntar av
2. muskelfibrer = muskelceller som består av
- Flera cellkärnor,
- Myofibriller
- mitokondrier (skapa energi)
4. Myofibrillerna består av myofilament - tunna trådar uppbyggda av proteinet aktin och myosin
Muskelceller är 10-100 ym i diameter och kan vara upp till 30 mm långa.
- varje muskelfiber/cell har en nervcell kopplad till
En muskelfiber är antingen på eller av och hur mycket styrka jag använder beror på hur många motoriska enheter jag aktiverar.
Vad är muskelloger?
En muskelloge är ett anatomiskt avgränsat område i kroppen som innehåller en grupp muskler, tillsammans med nerver, blodkärl och bindväv. Varje muskelloge omges av en stark bindvävshinna som kallas fascia, vilket hjälper till att hålla strukturerna på plats och separera dem från andra muskler.
Funktioner:
- Strukturell avgränsning: Fascia avgränsar muskler med liknande funktioner.
- Skydd: Skyddar muskler, nerver och blodkärl från skador och friktion.
Effektiv rörelse: Underlättar samordnade muskelrörelser genom att hålla musklerna på plats.
Exempel på Muskelloger:
1. Underarmen:
- Främre loge: Innehåller muskler som böjer fingrar och handled.
- Bakre loge: Innehåller muskler som sträcker fingrar och handled.
2. Underbenet:
- Främre loge: Innehåller muskler som lyfter foten (dorsalflexion).
- Laterala logen: Innehåller muskler som böjer och roterar foten utåt.
- Bakre logen: Innehåller vadmuskler som sträcker foten (plantarflexion).
En viktig klinisk aspekt av muskelloger är kompartmentsyndrom, ett tillstånd där trycket inom en muskelloge ökar på grund av svullnad eller blödning. Detta kan störa blodtillförseln och skada vävnaden, vilket kräver akut behandling.
Beskriv skelettmuskelns biomekaniska funktion
- Varje muskel (musculus) har minst två fästpunkter. Dessa benämns ursprung (den delen närmast hjärtat) och fäste.
- muskelsenan växer fast i benet med sina kollagen-trådar.
- Oftast sitter dessa på var sida om en led som utgör rörelseaxeln, men inte alltid, tex inte i ansiktet
Tre varianter av muskler:
- agonist - böja på armen = biceps
- antagonist = motsatta rörelsen till agonisten = triceps
- synergister = hjälper agonisten, t ex deltamuskeln vid bröstkorgen som hjälper bröstmusklerna
En muskel kan bara förkorta sig, dra ihop sig.
Beskriv vad som händer inne i en myofibrill
Kallas också för tvärstrimlig muskelatur.
- Består av Sarkomerer som består av de två proteinerna aktin och myelin
- myelin har som en krok som hakar fast sig på aktinet och klättrar på dess yta = skapar konstriktion.
- Runt aktinet finns ett annat protein, tropomyosin, lindat som behöver aktiveras för att myelinet ska börja klättra
- Inverkan av Ca-joner gör att proteinet runt aktinet öppnas upp och myesinet kan börja klättra.
- Myofibriller är även inlindade i ett sarkoplasmatiskt nätverk som innehåller mycket Ca+
- cellmembranet har hål där s k T-tubeli går i konkava kanaler
- När aktionspotentialen kommer går den ut i T-tubeli och spänningen frigör proteinet i sarkoplasmatiska nätverket som i sin tur frigör ca-joner
- Aktionspotentialen skickas ut av alfa- motorneuronet
Beskriv hävstångsprincipen för muskler
- Yttre hävstången - från leden till t ex handen där en vikt finns
- Inre hävstången - från leden till muskeln i t ex överarmen
Kraften som behövs för att lyfta 10 kg i handen blir 80 kg i muskeln
Vilka olika riktningar kan muskler ha?
- Parallellfibriga, vid t ex överarmen
- Semipennata
- Bipennata
- Multipennata
Beskriv muskelns arbete
- Isometriskt arbete = statistikt arbete
- Koncentriskt = jobbar under förkortning, t ex biceps
- Excentriskt = arbete där muskeln förlängs via extern påverkan som t ex att vi håller i en tyngd
Beskriv olika muskelfibrer
1. Typ I – Långsamma oxidativa fibrer (slow-twitch)
Egenskaper:
- Kontraktionshastighet: Långsam
- Uthållighet: Hög (tröttnar långsamt)
- Metabolism: Aerob (syrekrävande)
- Färg: Röd, på grund av högt innehåll av myoglobin och många kapillärer.
- Används vid: Uthållighetssporter som löpning, cykling och simning.
Exempel: Posturala muskler som håller kroppen upprätt.
2. Typ IIa – Snabba oxidativa-glykolytiska fibrer (fast-twitch, oxidativa)
Egenskaper:
- Kontraktionshastighet: Snabb
- Uthållighet: Måttlig (tröttnar långsammare än typ IIx)
- Metabolism: Både aerob och anaerob (blandning av syreberoende och icke-syreberoende energisystem).
- Färg: Ljusare röd, på grund av medelhöga nivåer av myoglobin och kapillärer.
- Används vid: Blandade aktiviteter som sprint, fotboll och tennis.
Exempel: Muskler som används för både kraft och uthållighet, exempelvis lår- och vadmuskler.
3. Typ IIx (IIb) – Snabba glykolytiska fibrer (fast-twitch, glykolytiska)
Egenskaper:
- Kontraktionshastighet: Mycket snabb
- Uthållighet: Låg (tröttnar snabbt)
- Metabolism: Anaerob (icke-syreberoende, använder glykogen som energikälla).
- Färg: Vit, på grund av låg myoglobinnivå och få kapillärer.
- Används vid: Explosiva rörelser som tyngdlyftning, sprint och hopp.
- Exempel: Muskler som används för korta, kraftfulla rörelser, exempelvis i armar och axlar.
Sammanfattning:
Typ I: Uthålliga, långsamma, aerob metabolism.
Typ IIa: Snabba, både uthålliga och kraftfulla, blandad metabolism.
Typ IIx: Mycket snabba, kraftfulla, anaerob metabolism.
Vilka tre muskeltyper finns det?
1. Tvärstrimmig muskulatur (skelett muskulatur) - styrs från hjärnans motorcortex
2. Glatt muskulutur - autonoma nervsystemet, t ex urinblåsan och blodkärl
3. Hjärtmuskulatur
Beskriv en myofibrill
- Varje muskelfiber styrs av nervimpulser
- Nervplattan på muskelfibern innehåller en terminal
- Kalcium rusar in i nervcellen och vesiklar avger transmittorssubstansen acetylkolin
- Acetylkolin binder till receptorerna på muskelcellen som öppnar jonkanaler.
- Bildar en aktionspotential i hela muskelfiberns cellmembran
- Cellmembranet innehåller små fördjupningar, T-tubeli, där aktionspotentialen sprids
- Aktionspotentialen aktiverar i sin tur proteiner i det sarkoplasmatiska nätverket/retiklet som frigör kaciumjonerna som strömmar ut.
- skyddsproteinet runt aktinet reagerar med kalcium och myosinet kan börja klättra på aktinet.
Vilken energi krävs för ett myosinet?
För att ett årtag för myosinet ska lossna krävs en ATP.
ATP spjälkas till ADP + P = laddad molekyl = årtaget lossnar och P-molekylen frisläpps.
Vad kallas musklernas rörelse?
Glidfilamentmekanism - aktin och myosin infilament förskjuts i förhållande till varandra.
Vad är en sarkomer?
En sarkomer är den minsta funktionella enheten i en muskelfiber som ansvarar för muskelkontraktion. En sarkomer utgör området mellan två Z-band.
Struktur:
• Tunna filament = kulformade aktinmolekyler
• Tjocka filament = klubbformade myosin molekyler
• Z-band: Markerar sarkomerens gränser och fäster de aktinet
• M-linje: Finns i mitten av sarkomeren och håller de myosin-infilamenten på plats