Leder & terminologi
Vilka två typer av leder finns det?
Led = ben som sitter ihop
1. Äkta leder – Synovialleder
- Planled - två leder som kan glida mot varandra
- Gångjärnsled (armbåge, knä)
- Vridled (armbågsleden och nacken (atlantoaxiala leden))
- Sadelled (tummen - kan röra sig i två plan)
- Kulled (höften och axeln)
- Äggled (handled)
2. Oäkta leder - ben som sitter ihop men där ingen rörelse sker, t ex kraniet
- Fibrösa ledförbindelser (bl.a. syndesmoser)
- Broskförbindelser (symfyser)
Vilka olika riktningar kan leden röra sig?
En- och fleraxlade leder
- Gångjärsled - en-axlad led, kan bara röra sig åt ett led, t ex armbåge
- Kul-led - Fleraxlad led - kan röra sig åt alla håll, t ex höften och axeln
- Planled - kan röra sig åt olika led, men inte röra sig upp och ner
- Sadelled- två axlad led, tummen
- Vridled - t ex
Vad kännetecknar en äkta led?
- Ledhuvud – Ledpanna - proximala benet
- Ledskål - distala benet
- Ledbrosk på ledhuvudet och ledskålens ytor =
- Ledkapsel - kapsel som sitter runt hela leden. Består av bindväv.
- Synovialmembran/hinna - celler vid insidan av ledkapseln som kan tillverka synovialvätskan.
- Ledhåla med ledvätska s k synovialvätska, som vi har för att minska friktionen (som olja) och näringstillförsel till broskerna (har inga blodkärl), funkar som en tvättsvamp som pumpar in och ut vätska vid rörelse (de har inga blodceller eller nerver). Brosk ska man vara rädd om, då de inte går att bilda nytt. När vi inte rör oss får brosken ingen näring. Viktigt att röra sig lagom.
- Viktigt att det inte kommer in bakterier i en led vid t ex operation, då det är välfigt ont om vita blodkroppar i leder.
- Ledbrosk -hyalint brosk
- Ligament - förstärkningar av bindväv som håller ihop benbitar, vit vävnad vid t ex korsbandet. Hindrar att leden kan "överböja" sig.
- I ligamenten och ledkapseln sitter små sinnes-celler i form av sträckreceptorer som hela tiden skickar signaler till centrala nervsystemet, vilket gör att vi hela tiden är medveten om kroppens position (även om vi blundar).
- Vissa leder har en extra brosk-skiva mellan benen, t ex diskar i ryggen och menisker i knäet som ser ut som en hästsko.
Vad är skillnaden mellan en sena och ett ligament?
Sena (Tendo)
- Funktion: Förbinder en muskel med ett ben.
- Struktur: Består av starka, kollagenrika fibrer som tål dragkrafter.
- Exempel: Akillessenen som förbinder vadmuskeln med hälbenet.
Ligament (Ligamentum)
- Funktion: Förbinder ben med andra ben och stabiliserar leder.
- Struktur: Består också av kollagenfibrer men är mer elastiska för att möjliggöra viss rörelse samtidigt som de förhindrar översträckning.
- Exempel: Korsbanden i knäleden som håller ihop lårbenet och skenbenet.
Sammanfattningsvis:
Senor förbinder muskler med ben och hjälper till med rörelse.
Ligament förbinder ben med ben och ger ledstabilitet.
Vilka tre typer av brosk finns det?
- Hyalint brosk som klär ledytor, benmallen när vi är små som sedan förbenas
- Fibröst brosk - mellan koter i ryggmärgen
- Elastiskt brosk - näsan, örsnibbar
Brosk består mest av vatten!
Vilken kringliggande struktur finns det runt lederna?
- Senor - ledband som går till en muskel
- Senskidor - finns i fingrarna och ska dämpa slitaget på senorna - kan leda till "senknarr"
- Slemsäckar - ska dämpa slitaget på senan. Kan även bli inflammerade när de blir överbelastade, vilket leder till en vätskeansamling
- (Aponeuroser) - finns i handen - breda senstråk som håller senorna på rätt plats.
(Retinakel)
Varje gång man öppnar upp en led så fortkortar man ledens livslängd med 5 år.
Beskriv handleden
- Komplex led med 8st småben i handled och mellanhandsben,
- Kraftiga ligament håller ihop.
- Lätt att bryta vid fall - benen bryts oftsast i radius eller ulma
- Karpaltunnel med senor och nerver (ofta problem på andra platser när man tror man har karpaltunnelsyndrom, t ex axlen)
Kortison är direkt skadligt att ha i närheten av leder för de bryter ner ledbanden och försvagar senstrukturerna, men används oftast vid inflammationer. Var restriktiv med kortison.
Beskriv de olika anatomiska grundställningarna
1. Anatomisk grundställning
2. Transversalplan - över och undre delen av kroppen
3. Frontalplan -bak och fram av kroppen
4. Sagittal plan/medianplan - höger och vänster sida av kroppen
Beskriv anatomiska termer för plan och läge
Posterior/Anterior = bakåt/framåt
Ventral/dorsal = buksida/ryggsida
Lateral/medial = ut mot sidan/in mot sidan från en tänkt mittlinje, t ex vid knäskada
Distal/proximal = längre ifrån/närmare kroppens centrum
Superior/inferior = längre upp/längre ner mot huvudet
Sinister/Dexter = Vänster/höger
Beskriv anatomiska termer för rörelseriktning
Flexion-extension = leden böjs/leden sträcks ut
Adduktion-abduktion = armarna nedåt/armarna uppåt (bort)
Supination-pronation = vridning utåt - vridning inåt
Rotation (utåt/inåt)
Ge ex. på fibrösa förbindelser
- suturleden i skallbenen
- syndesmosled - är en fibrös förbindelse där benen hålls samman av ett starkt ligament eller en membran.
T ex mellan skenbenet och vadbenet.
Ge ex. på broskförbindelser
Broskförbindelser är en typ av led där benen hålls samman av broskvävnad, och dessa förbindelser tillåter viss rörelse beroende på broskets typ och tjocklek.
1. Synchondros (t.ex. mellan revben och bröstben): Detta är en typ av broskförbindelse där benen hålls samman av hyalint brosk. Ett exempel är förbindelsen mellan de första revbenet och bröstbenet (sternum), där brosket fungerar som en flexibel förbindelse som gör det möjligt för bröstkorgen att expandera vid andning.
2. Symfys (t.ex. pubis symfys): En symfys är en broskförbindelse där benen hålls samman av en fibrös broskplatta. Ett exempel är pubis symfys, som är förbindelsen mellan de två pubisbenen i bäckenet. Den tillåter en viss rörelse, särskilt vid graviditet, för att ge plats för förlossning.
Broskförbindelser ger mer flexibilitet än fibrösa förbindelser, men är generellt mer stabila än synoviala leder.