K.M
B. barocken
1600-1750
för kyrkan och överklassen
pampigt och pråligt, man vill imponera
terrasdynamik
fast tämpo och jämn puls
viltigt med text och stämning
B. vanliga instrument under barocken
cembalo och orgel
fiol
cello
kontrabas
flöjt
B. opera
aktiv musikberätelse
overtyr
recitativ
aria
B. oratorium
liknar operan
inte aktivt på scen
berätelelse tagen ur bibeln
B. fuga
instrumentalt musikstycke
enkel melodi presenteras
melodin uprepas och varieras
jagar ofta efter varan
B. terassdynamik
snabba växlingar mellan tx. svagt och starkt
B. volym skiftande
crescendo, starkare och starkare
diminuendo, svagare och svagare
dur, glatt
moll, sorgset
B. Antonio Vivaldi
1678-1741
från Italien, dog i wien
den röde prästen
över 400 konserter, även operor oc kyrkomusik
problem med hälsan
utvecklade fiolspelandet
konsertformen, solis/mindre grupp ackompanjeras av orkester
musiklärare på barnhem
livliga, lekfulla, kontraster och dynamik viktigt
B. Barbara Strozzi
1619-1677
Italien
sångerska
publicerade egna kompositioner
framför allt vokalmusik
försörjde sig och sinna barn med musiken
många gillade inte att en kvinna komponerade musik
B. Georg Friedrich Händel
1685-1759
från Tyskland, verkade i Italien, flytade till England
kyrkomusik, operor och orkestermusik
religiös
orgel, cembalo och violin
berömd och rik under sin levnad
B. Johann Sebastian Bach
1685-1750
från Tyskland
kyrkan, förstar och inflytelserika
orgel (expert) och cembalo
känslosamma, teckniskt svåra, snabba tempon, fuga eller instrument har huvudrolen, orgel
K. wienklassicismen
1750-1820
från "classicus", rang/klass
sammanfaller med upplysningen
för allmänheten
elegans, enkelhet och kontroll
huvudtema och sidotema
crescendo och diminuendo
mer ojämn puls
K. instrument
pianot (av Cristofori) ersätter cembalon
K. teman
musik skrivs efter teman, byggs kring en melodisnutt som återkommer
mer förutsägbart
K. somat
stycke med flera satser för ett eller två instrument, ex. piano/piano pach fiol
Berthoven och Mozart kända
K. symfoni
lik sonat men orkester
historiskt varierande
fyra delar:
1. huvudrollen presenteras
2. långsamt
3. dans
4. final, ofta snabb
Haydn, Mosart och Beethoven
orkestern hade bestämda platser
K. opera
större
Gluck, berätelsen/dramat i centrum
Mozart tillför humor (opera buffa)
K. Wolfgang Amadeus Mozart
1756-1791
från Österrike
undervisning, piano och fiol av fadern
turnerade som barn
första pianostycke 3 år
frikonstnär i Wien
operor, 41 symfonier, solokonserter
svårt ekonomiskt och med hälsan
K. Ludwig van Beethoven
1770-1827
från Tyskland
pappan ville uppfostra nye Mozart, ljög om hans older
tuff uppfostran
ledde musiken in i romantiken
förlorade hörseln, fortsatte komponera
populär
K. Frans Joseph Haydn
1732-1809
från Österike
symfonins "fader"
104 symfonier, 68 stråkkvartetter
fattig familj
vän till Mozart
K. Marianna Martines
1744-1812
från Wien
uppväxt samma hus som Haydn och Porpora, lärde henne musik
riktig utbildning
framförde egen musik, bl. för hovet
Vän till Haydn och Mozart
R. romantiken
sagor, myter och fosterland
tankar, stämningar och känslor
självständighet
flykt
profan, inte sakral
R. virtuositet
musiker var individer
virtuos, specialist på vist instrument
Paganini fiol virtuos
Jenny Lind sångerska
R. pianomusik
fyra vanliga stilar
musik för piano
vanligt
R. lied
fyra vanliga stilar
betyder "sång"
sång solist och piano
ofta handling ur dikt/konstverk
R. programmusik
fyra vanliga stilar
instrumental
skildrar något
handlingen bestämer utvecklingen
R. opera
fyra vanliga stilar
utvecklades
slutade med recitativ och arior
Richard Wanger utvecklare
musikdramer, allt genomtänkt
ledmotiv
R. Frédéric Chopin
1810-1849
från Polen
tonsätare pch pianist
skrivit för solopiano
ofta svåra att spela
R. Pjotr Tjajkovskij
1840-1893
från Ryssland
srivit baletter, även operor och synfonier
R. Clara Schumann
1819-1896
från Tyskland
tonsätare och pianist
gift med kompositören Robert Schumann
dåligt självförtroende
pianovirtuos