1. TSH = TSH är ett hormon som produceras i hypofysen och stimulerar tyroidekörteln att producera T3 och T4. Vid hypotyreos (underfunktion) är TSH ofta förhöjt, medan vid hypertyreos (överfunktion) brukar TSH vara lågt.
2. T4 (tyroxin) = T4 är det huvudsakliga sköldkörtelhormonet som produceras av tyroidekörteln. Vid hypotyreos är T4-nivåerna ofta låga, medan de vid hypertyreos är förhöjda.
c) Snabbpuls, värmekänslighet och avmagring.
b) Tyroideahormon.
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där immunsystemet förstör betacellerna i bukspottkörteln, vilket leder till att insulinproduktionen upphör. Utan insulin kan glukos inte tas upp av cellerna, vilket resulterar i högt blodsocker.
1. Typ 1 orsakas av en autoimmun destuktion av de insulinproducerande betacellerna, Typ 2 beror på insulinresistens och relativ insulinbrist
2. Typ 1 börjar oftast i yngre år (barn), Typ 2 börjar oftast i vuxen ålder (40+)
3. Typ 1 finns ingen eller mycket liten egen insulinproduktion, Typ 2 har en normal eller ökad insulinproduktion som sen kan minska
4. Typ 1 behandlas alltid med insulin, Typ 2 behandlas med livsstilsförändringar, perorala läkemedel och ibland insulin i senare stadier.
1. Diabetes typ 1
2. Hypertyreos
3. Hypotyreos
4. Senkomplikation till diabetes
5. Mb Cushing
6. Diabetes typ 2
7. Allvarlig komplikation till hypotyreos
8. Allvarlig komplikation till Graves' sjukdom
Diabetes typ1 är en metaboliska och autoimmuna sjukdom då har kroppen utveklat autoantikroppar som angriper beta celler som leder till att det blir inga insulin (minskat insulin produkation). minskat insulin leder till att det blir inga glut 4 som passerat och detta leder till att det blir inga blodsoker till muskler,celler och lever. alltså beta celler slutar producera insullin. För att kompinesera brist av insullinet då motreglerande orga aktiveras och den kommer att brytas ned vår muskel vävnad och fettvävnad vilket som generera soker. antiinsulinnära hormon kommer att aktiveras och detta leder till högblodsker hyberglykemi. diabetes typ 1 är mindre ärftligthet och man blir snabbt medveten om symtom och har inga komplikationer.
Diabetes typ 2 sker när celler producerar insulin men dom har nedsatt överkänslighet för insullinet. alltså insullin som produserat har inte tillräkligt sänkande effekt och detta leder till insulinresistens. detta kommer påverka poletoxcis att dett blir fria syror och påverka inflamaoriska oxå som leder till insulinresistenes. Vid dibetes typ 2 då öker risken hos överviktiga och den är mer ärftligthet och har komplikationer. den dra många år innan man vet att man har diabetes typ 2.
3. Analys av vita blodkroppar som neutrofila granulocyter
3. Levaxin, T4
1. Retinopati, att man har nedsatt syn eller nefropati att man har nedsatt njurefunktion. de är mikro komplikationer alltså drabbar mindre kärl.
2. Fott diabetes, att man har sår i fåtten som leder till att det blir svårt att läka såret och man kan förlorar fotten. den är makro komplikationer att drabar större kärl.
A) Sekundär hypertyreos.
B) Mycket högt blodtryck, avmagring, värmekänslighet, struma, myxödemkoma, onormalt hög ämnesomsättning, huvudvärk, oftalmopati.
C) Om proverna TSH är förhöjda visar det att det utsöndras stora mängder tyroidea stimulerande hormon vilket kan beror på en tumör eller annars form av autoimmun sjukdom. T3 och T4 är tyroideahormon som utsöndras från sköldkörteln och de utsöndras så länge den får signal från hormonet TSH att fortsätta utsöndra T3/T4. Sker vid tumör eller autoimmuna sjukdom fortsätter att producera TSH som i sin tur påverkar utsöndring av T3 och T4.
D) Sekundär hypertyreos behandlas med antingen kirurgi för att ta bort tumören, immunsuppressiva för att minska den autoimmuna reaktionen från immunförsvaret vid en sådan sjukdom, antikroppar för att blockera TSH receptorn i sköldkörteln. det höga blodtrycket behandlas med RAAS-blockad som sänker blodtrycket och ACE- hämmare som sänker blodtrycket och minskar hjärtfrekvens.
E) Tyreotoxisk kris är en allvarlig komplikation som kan uppstå, då får man hög puls, avmagring och värmekänslighet som är mycket allvarigt och behöver behandlas snabbt.
A) En akut komplikation till diabetes typ 1 är diabetesketoacidos (DKA), vilket uppstår vid insulinbrist och leder till höga blodsockernivåer, ketonbildning och metabol acidos. Behandlingen består av intravenös vätsketillförsel, insulinbehandling och elektrolytkorrigering (främst kalium).
B) Två senkomplikationer till diabetes är diabetisk nefropati (njurskada) och diabetisk retinopati (ögonskada), som orsakas av långvarigt förhöjt blodsocker och kärlskador.
a) Insulin resistens
b) Myxödemkoma
a) Hypoglykemi
b) Ge patienten snabba kolhydrater som till exempel druvsocker eller en söt apelsinjuice
c) Ateroskleros och diabetesfot (MAKRO) och retinopati och neuropati (MIKRO)
d) Hämmar syntesen av T3 och T4
d) Antikroppar mot TSH receptorer
Insulinresistens innebär att kroppens celler har en nedsatt känslighet för insulin, vilket gör att glukos inte tas upp effektivt från blodet. Patofysiologin bakom insulinresistens innebär att insulinets signalering i muskler, lever och fettvävnad försämras, vilket leder till ökad glukosnivå i blodet. Bukspottkörteln kompenserar initialt genom att producera mer insulin, men över tid kan betacellerna i pankreas bli utmattade, vilket resulterar i minskad insulinproduktion och utveckling av diabetes typ 2.
A) Stimulationsorsaken vid Graves sjukdom beror på att immunsystemet bildar autoantikroppar, TRAK (TSH-receptor-antikroppar), som stimulerar sköldkörteln att producera för mycket tyreoideahormoner, vilket leder till hypertyreos.
B) Fyra vanliga symtom vid Graves sjukdom är hjärtklappning, viktnedgång, svettningar och ögonpåverkan (exoftalmus).
C) Graves sjukdom kan behandlas med tyreostatika, som minskar produktionen av sköldkörtelhormon, eller genom radiojodbehandling, som förstör sköldkörtelvävnad och minskar hormonproduktionen.
A) En akut komplikation till diabetes typ 1 vid intensiv fysisk aktivitet är hypoglykemi, vilket innebär att blodsockernivån sjunker för lågt.
B) Behandlingen består av att snabbt tillföra snabba kolhydrater, till exempel druvsocker eller juice, och vid allvarlig hypoglykemi kan glukagoninjektion behövas.
Diabetes mellitus delas in i typ 1 och typ 2. Vid typ 1-diabetes förstör immunsystemet de insulinproducerande betacellerna i pankreas, vilket leder till insulinbrist och därmed oförmåga att ta upp glukos i cellerna. Vid typ 2-diabetes utvecklas insulinresistens, vilket gör att kroppens celler inte reagerar normalt på insulin, ofta i kombination med nedsatt insulinproduktion.
Ökad törst, ökad urinproduktion, trötthet, viktnedgång (vid typ 1), synrubbningar och infektionsbenägenhet.
Fastande blodsocker ≥ 7,0 mmol/L eller HbA1c ≥ 48 mmol/mol. Glukosbelastningstest kan också användas.
Vid typ 1 ges insulin livslångt. Vid typ 2 används livsstilsförändringar, metformin som förstahandsläkemedel och vid behov insulin eller andra antidiabetika som GLP-1-analoger eller SGLT2-hämmare.
Den vanligaste orsaken är Graves sjukdom, en autoimmun sjukdom där TSH-receptorantikroppar stimulerar sköldkörteln att producera mer T3 och T4. Kan även orsakas av toxiskt adenom eller multinodös struma.
Ökad ämnesomsättning med viktminskning, svettningar, hjärtklappning, oro, sömnlöshet, värmeintolerans och ögonsymtom (exoftalmus vid Graves).
Förhöjt fritt T3/T4 och sänkt TSH. TRAK-antikroppar kan påvisas vid Graves sjukdom.
Antityreoid läkemedel (t.ex. tiamazol), radiojodbehandling eller kirurgi (tyreoidektomi). Betablockerare kan lindra symtom.
Oftast orsakad av Hashimotos sjukdom, en autoimmun sjukdom som leder till destruktion av sköldkörteln och brist på T3/T4. Kan även bero på jodbrist eller tidigare behandling av hyperthyreos.
Långsam ämnesomsättning med trötthet, frusenhet, viktökning, torr hud, förstoppning, depression och långsam hjärtfrekvens.
Sänkt fritt T3/T4 och förhöjt TSH. TPO-antikroppar kan påvisas vid Hashimotos.
Levotyroxin (syntetiskt T4) ges som substitutionsbehandling.
Autoimmun destruktion av binjurebarken leder till kortisol- och aldosteronbrist. Kan även orsakas av infektioner som tuberkulos.
Trötthet, viktnedgång, lågt blodtryck, hyperpigmentering (ökad ACTH-produktion stimulerar melaninbildning), saltbegär och buksmärtor.
Lågt kortisol och högt ACTH. Synacthen-test (kortisolrespons efter ACTH-stimulering) kan bekräfta diagnosen.
Livslång substitution med hydrokortison (kortisol) och ibland fludrokortison (aldosteronersättning).
Orsakas av överproduktion av kortisol från binjurarna, ofta på grund av hypofysadenom (Mb. Cushing) eller långvarig kortisonbehandling.
Central fetma, rund ansiktsform (”månansikte”), buffalo hump, hudförändringar (tunna kärl, striae), muskelsvaghet, osteoporos, hypertoni och diabetes.
Dexametasonhämningstest (kortisolnivåer efter steroidadministration), ACTH-mätning och dygnsurinsamling av kortisol.
Kirurgiskt avlägsnande av tumör eller nedtrappning av exogent kortison.