En teori är att människor utvecklade språk gradvis genom evolutionära processer, med hjälp av ökad hjärnstorlek och socialt samarbete. Språkets uppkomst kan ha givit människor fördelar som förbättrad kommunikation, ökad samarbetsförmåga och möjligheten att dela komplex information.
De äldsta bevarade skriftspråken är sumeriskan och egyptiska hieroglyfer. Sumeriskan, som användes i Mesopotamien (nuvarande Irak) omkring 3500 f.Kr., anses vara ett av de äldsta skriftspråken. Egyptiska hieroglyfer användes i forntida Egypten omkring 3200 f.Kr.
Det finns ungefär 7 000 olika språk i världen. De största språken är mandarin, arabiska, spanska, engelska och hindi, baserat på antalet talare.
Majoritetsspråk är språk som talas av majoriteten av befolkningen i ett geografiskt område, medan minoritetsspråk är språk som talas av en mindre del av befolkningen.
Svenskan tillhör den germanska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen
a. Germanska språk b. Nordgermanska språk c. Östnordiska språk d. Svenska dialekter och standardsvenska
Finska låter annorlunda än svenska eftersom finska tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen medan svenska tillhör den germanska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen. Dessa två språkfamiljer har olika ursprung och strukturer.
Ett arvord är ett ord som ärvs från en äldre språkform eller föregående generationers tal, medan ett lånord är ett ord som har lånats från ett annat språk. Ett exempel på ett arvord på svenska är "hus," medan ett exempel på ett lånord är "telefon," som kommer från grekiskan.
Skriften under denna period kallas runskrift eller runor.
Texten på runstenarna handlade oftast om hedniska eller kristna inskriptioner, minnesmärken över avlidna eller händelser i samhället.
Odendisastenen är en runsten som restes på Gotland och har en inskription dedikerad till guden Odin. Den är känd för att vara den längsta bevarade runstenen.
Kristendomen förde med sig många religiösa termer och begrepp, som exempelvis "kyrka" och "biskop." Denna period såg också influenser från latinet.
Ersättningen för runorna var det latinska alfabetet, särskilt efter kristendomens införande.
Den äldsta handskriften på svenska är "Västgötalagen," som skrevs på 1200-talet och är en lagtext skriven på medeltida svenska dialekter.
Latin och tyska påverkade svenska mest under den fornsvenska perioden. Exempel på lånord är "kyrka" från latin och "stad" från tyska.
Boktryckarkonsten kom till Sverige på 1400-talet, och den hade en stor inverkan på språket genom att standardisera stavning och göra kunskap mer tillgänglig.
Bidrog till spridningen av protestantismen och utvecklingen av ett enhetligt svenskt skriftspråk.
Den tidigaste tryckta boken i Sverige var "Den svenska psalmboken" från 1536. En annan viktig bok var "Bibeln" från 1541.
Det nya standardspråket talades främst av prästerskapet och den växande stadsbefolkningen.
"Then Swänska Argus" var en tidning som började ges ut 1732 och anses vara periodbrytande för att den innehöll en blandning av olika dialekter och bidrog till utvecklingen av ett mer enhetligt svenskt skriftspråk.
Svenska Akademin bildades 1786 av Gustav III och har som uppgift att bevaka och utveckla det svenska språket, inklusive att ge ut ordlistor och skapa regler för stavning och grammatik.
Många lånord kom från franskan under 1700-talet, inklusive ord som "restaurang" och "salong."
Stavningsreformen 1906 innebar en förenkling av den svenska stavningen, inklusive borttagande av vissa överflödiga bokstäver. Exempel inkluderar "th" som ändrades till "t" (t.ex., "thron" blev "tron").
Under 1900-talet har talspråk och skriftspråk närmat sig varandra genom att skriftspråket har anpassats mer till hur folk faktiskt talar, vilket gör det mer lättläst och förståeligt.
Åsikter om engelska lånord varierar, men de har påverkat svenskan. Forskare har olika åsikter, men vissa oroar sig för att ett överdrivet antal engelska lånord kan hota det svenska språket.
Utjämning av dialekter innebär att skillnaderna mellan olika dialekter minskar, och dialektala drag försvinner i talspråket till förmån för standardsvenska.
I Sverige finns flera minoritetsspråk, inklusive samiska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Minoritetsspråk är språk som talas av en minoritet i ett land och skyddas ofta av nationell lagstiftning.
De första språken spreds när mänskligheten började kommunicera genom tal och senare skrift. Detta spred sig i takt med att människor vandrade till olika delar av världen och interagerade med olika kulturer. Språkutvecklingen kan kopplas till social interaktion och behovet av kommunikation.
Majoritetsspråk är språk som talas av en stor del av befolkningen och ofta har starka stödstrukturer och institutionell användning. Minoritetsspråk är språk som talas av färre människor och ofta är hotade av att försvinna på grund av bristande användning och stöd. Vad som händer med dessa språk beror på politik, kultur och globalisering.
Urspråken utvecklades till olika små språk på grund av geografisk isolering, sociala skiljelinjer och kulturell mångfald. Människor som inte hade regelbunden kontakt med varandra utvecklade olika variationer av språket över tid, vilket ledde till olika språk.
• runsvenska (800-1225)
* Fornsvenska (ca 1225-1526)
• Äldre svenska (ca 1526-1732)
• Yngre svenska (ca 1732-1906)
*nusvenska (1906-nutid)
• Rökstenen är en runsten som innehåller den längsta kända runinskriften i världen.
• Den restes på 800-talet i Rök, Östergötland, Sverige.
• Rökstenen anses vara av stor betydelse för förståelsen av den fornsvenska språket och dess historia.
Ett talat standardspråk i Sverige växte fram genom utbildning, litteratur och kulturella institutioner. Detta standardiserade språk blev det gemensamma sättet att kommunicera i nationella och officiella sammanhang.
IT-svenska är en variant av svenska som används i samband med informationsteknologi och internet. Det kan påverka skriftspråket genom att introducera nya ord, förkortningar och anpassningar för att beskriva tekniska begrepp.
Domänförlust innebär att ett språk eller en dialekt tappar sin användning och inflytande inom vissa samhällsområden eller domäner, vanligtvis på grund av språkbyte till ett annat språk, ofta ett mer dominerande språk. Det kan leda till förlust av språklig mångfald och kulturarv.