Vetenskapen som behandlar samspelet
mellan de levande organismerna och den miljö de
lever i.
Ett avgränsat område av naturen som vi
människor valt att betrakta som ett system, det vill säga en
helhet, för att lättare kunna studera det. Ett ekosystem kan
vara stort eller litet beroende på vad man väljer att studera,
till exempel ekosystemet i havet eller i en liten damm.
Abiotiska och biotiska faktorer
Ljus, nederbörd, berggrund/jordmån, pH-värde, temperatur, vind
Växtsamhällen (producenter), djursamhällen (konsumenter), nedbrytare (destruenter).
Både biotiska och abiotiska faktorer förändras. Vilket
leder till att populationer förändras.
Konkurrens mellan arter leder till att olika populationer blir olika stora. Brist på
mat leder till att det blir färre av en art vilket påverkar hela
näringskedjan/näringsväven.
En grupp individer av en art som
finns inom ett visst område vid en viss tid. Det
gäller såväl växter som djur.
Invandring, utvandring, födslar, dödsfall.
Harar är en harpopulation.
Elever i klassrummet är elevpopulation.
Alla växter (olika arter) inom ett ekosystem bildar ekosystemets växtsamhällen.
Alla djur bildar djursamhällen även om det är olika populationer.
En biotop är en biologisk term för en
typ av omgivning, med naturliga
gränser, där vissa växt- eller
djursamhällen hör hemma.
Biotopens speciella egenskaper gör
att vissa organismer trivs bättre än
andra och biotopen påverkar därför
vilka djur och växter som lever i
området.
Habitat är en miljö där en viss växt- eller
djurart kan leva. Att det finns ett
lämpligt habitat behöver inte innebära
att arten finns där, men den skulle trivas
om den kom dit.
Ordet habitat är delvis synonymt med
ordet biotop, men habitat kan sägas
vara områdets lämplighet som livsmiljö
sedd ur artens perspektiv, medan
biotopen är områdets naturtyp mer
allmänt.
Som exempel kan det finnas lämpliga
habitat för lax både i saltvatten och
sötvatten, fastän det är olika biotoper.
Med mikrohabitat menas de
förhållanden som råder på ett
mindre, begränsat område.
Grunden för det naturliga urvalet är att alla individer av en art inte är lika. De har olika arvsanlag som ger dem olika egenskaper. Vissa individer har egenskaper som gör dem bättre anpassade till den miljö de lever i, de kommer då föröka sig mer och konkurrera ut de som är mindre lämpade.
Evolution innebär den process då levande organismers ärftliga
egenskaper förändras i en population från generation till generation.
De nu förekommande arterna är alla besläktade genom ett gemensamt ursprung, och med tiden utvecklas nya arter från de existerande genom att nya arter bildas. Det bygger på att de haft mycket lång tid på sig.
En ekologisk nisch är det levnadsområde där en
enskild art kan överleva och reproducera sig. Detta
avser egenskaper som temperatur, vegetation och
mattillgång. För varje egenskap finns ett visst
intervall där arten kan leva.
På grund av konkurrensen mellan olika arter tvingas
varje art att utveckla en egen ekologisk nisch. En art
med en nisch väldigt olik andra arters nischer har
bättre överlevnadsförmåga, eftersom den då inte
konkurrerar med någon annan art.
När en nisch förstörs av mänsklig aktivitet förstörs
ofta också nischerna för många andra arter, den
biologiska mångfalden minskar. Till exempel kan
många insekter förlora sin nisch när ett träd huggs
ner och inte samma trädart återplanteras.
!
Opportunister är arter som är anpassade för att nå ställen där
konkurrensen är liten, som till exempel björk som bildar stora mängder av små, lätta frön som lätt kan ta sig långt med vinden och gro där det är lite konkurrens. Motsatsen kallas specialist.
Specialist -har en smal ekologisk nisch. Klara sig bra. Ex. Tall växer på höga torra marker, har djupa rötter. Gran utspridd rötter växer på mer näringsrik mark.
Pionjär = en art som är först på plats att börja växa
efter t ex en skogsbrand
Anrikning = ämnet ökar i mängd för varje steg i näringskedjan.
De organismer som ligger högst upp i näringskedjan har då
fått i sig många organismers nivåer under sin livstid, och
innehåller en mycket större halt av det giftiga ämnet än de
som ligger längst ner i näringskedjan.
Tungmetaller, dioxiner, klorerade kolväten.
En skogsdunge kan ge mat till max 8 rödhakar
Blir de nio…kommer en att dö.
Återkoppling- en förändring ger en annan förändring.
Ju fler växtätare som finns, desto fler äter rovdjuren och alltså
hålls populationerna av växtätare nere.
Om en population är många ger det fördelar för
artens överlevnad och alltså blir de ännu fler. T ex om ett fiskstim blir större kan fler vaka mot rovfiskar och de får större chans komma undan.
Det krävs ett visst antal av en art för att arten
överhuvudtaget ska överleva.
Stabila, labila och resilienta.
Förändringar sker långsamt. Ekosystemet ändras väldigt lite
över tiden.
Förändringar sker snabbt, t.ex. pga förändringar i de abiotiska
faktorerna (vind t.ex. stormar, temperatur pH etc.)
Alltför labila system försvinner av sig själv, detta är naturligt urval för ett helt system. Ex. parasiter som suger blod från en värd. Om de är alltför bra på det, dör värden och parasiten dör också!
Ekosystem som återhämtar sig bra efter en
störning. Motsatsen är att de är alltför labila och dör om störningen i systemet är för stor.
Det är ett mått på mängden resurser som en
människa förbrukar. Det är uttryck för den area som behövs för att försörja en människa eller ett land. Uttrycket beskriver
hur stor ekologisk yta som krävs för att producera och assimilera (ta hand om) avfallet.”
Enligt WWF så om vi delar upp jordens produktiva yta får varje
människa 1,7 globala hektar till förfogande.
Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6.4 hektar.
Detta ger oss 10:e platsen i världen.
Utveckling som tillgodoser dagens behov utan
att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Det ska också funka ekonomiskt och socialt. (Att vi klarar oss och att det blir rättvist mellan alla människor/länder.)