Kloroplast, Cellvägg, Vakuol
Skydd, En stödjande vägg av främst cellulosa som
Innehåller klorofyll. Med hjälp av detta gröna ämne fångar kloroplasten in ljusenergi som används till att bilda socker av koldioxid och vatten. Denna tillverkning kallas fotosyntes
Består av vatten med vissa lösta ämnen som cellen lagrar. Normalt är det ett högt vätsketryck inne i vakuolen. Det gör att cellen spänns ut och antar den formen som cellväggen bestämmer.
Plasmider, kapsel, pilier och flageller
Virus består av en proteinkapsel som innehåller DNA eller RNA. Virus beroende av celler. Det börjar med att fästa sig på cellytan och tömmer sitt DNA eller RNA i cellen. Sedan kan virusets arvsmassa ta över kommandot i cellen och lura den att bilda nytt virus. Ofta slutar det med att cellen dör eller spricker. Då kommer många viruspartiklar ut och kan infektera nya celler.
Att vissa djur samt organismer skulle uppkomma ur dött materia
Läran om det levande
Litet rum
Kolhydrater och stärkelse är en polysackarider. De består av jättemolekyler. Dessa bildas i växter genom att många molekyler av glukos kopplas ihop efter varandra. De består av många sockerringar. I cellulosan bildar socker ringarna raka kedjor, medan stärkelsemolekylerna är kringliga. Cellulosan ingår i växternas cellväggar. Stärkelsen däremot används som energiförråd och lagras i t.ex frön och potatis.
En fettmolekyl har bildats av en glycerol- en tre fettsyramolekyler. Det finns olika sortes fettsyror, men alla har molekyler som domineras av en lång kedja av kolatomer. Det finns mättad fettsyror (C-C). Omättade (C=C). Fleromättade har fler än en dubbelbindning mellan kolatomerna.
Proteiner är viktiga för såväl cellers uppbyggnad som funktion. Proteinmolekyler består av aminosyror. I levande varelser finns 20 olika sorters aminosyrer som kan kopplas ihop i olika ordningsföljder och därmed bildas olika typer av protein.
Enzymer är livsavgörande protein. De styr de kemiska reaktioner i levande varelser.
Andra livsnödvändiga grundämen än kol,väte och syre härstammar från närsalter. De förekommer i salter i marken. Levande varelser är beroende av dem som organiska näringsämnen.
Organeller är små strukturer som finns inuti eukaryotiska celler, vilka inkluderar växter, djur och svampar. Organeller har specifika funktioner och utför olika uppgifter som krävs för cellens överlevnad och funktion.
Organ är större, självständiga strukturer i en organism som utför specifika funktioner och består av olika vävnader. Organ är en del av det makroskopiska organiseringsnivån inom kroppen.
Vävnad är en samling av likartade celler och extracellulär matrix som arbetar tillsammans för att utföra en specifik funktion. Vävnader är en del av det mellanliggande organisatoriska nivån mellan celler och organ.
Översta lagret kallas för förnan och det är där dött materia existerar. Sedan kommer humus som bildats utav humussyror. (från nedbrutet organiskt material.) Det klumpar ihop sig till mycket små humuspartiklar. Dessa är laddade och kan binda till sig andra ämnen i marken. De ljusa skitet i under humusskitet kallas för blekjord. Här lakas metaller ur pga. lågt ph värde i humuslagret. I nästa skikt kallat rostjord avsetts en del metaller igen. Under rostjrden finns opåverkad mineraljord
Brunjord finns i lövskog. Det är en väldigt näringsrik mark. Vi har en mindre försurad mark. Förnan blir inte ett tjock skickt. Där har vi många nedbrytare. När maskarna blandar runt humuset bildas mull. (mull är en jordtyp som innehåller mycket humus) De vilar ovanpå opåverkad mineraljord.
En gen är en grundläggande enhet inom genetiken och molekylärbiologin som bär på ärftlig information. Gener är ansvariga för att bestämma de ärftliga egenskaperna hos levande organismer och styr produktionen av proteiner eller andra funktionella molekyler.
C (cytostin) G (Guanin), A (Adenin) T (Tuanin) A binds till T. C binds till G
C (Cytostin), G (Guanin) A (Adenin) U (Uracil)
Under transkiriptonen binder ett enzym som kallas för RNA till DNA-molekylen vid startpunkten för genen. RNA rör sig längst DNA-strängen och avläser bassekvensen. Den bygger sedan en komplementär mRNA-molekyl genom att matcha RNA- nukleotider. När mRNA-molekylen har bildats separerar den den från DNA-molekylen och lämnar cellkärnanför att transpoteras rtill ribosomerna där proteinsyntesen ska äga rum. På så sätt kan man säga att transkriptionesprocessen är som att göra en kopia av genens information i from av mRNA. som sedan används som en mall för att producera proteiner.
Solenergi + 6CO2 (koldioxid) + H2O (Vatten) —----C6H12O6 (Glukos) + 6O2 (Syrgas)
C6H12O6 (Glukos) + 6O2 (Syrgas)------ 6CO2 (Koldioxid) + 6H2O (vatten)
Ozon som bildas vid marken från framförallt kväveoxider som reagerar med solljus, är en del av ”kemisk smog” vilket irriterar andningsorgan och kan utlösa allergiska reaktioner, angriper även andra organiska material som gummi och växter
Del av mRNA som inte kodar för aktuellt protein och klipps bort (Exonerna utgör sedan det mRNA som översätts till proteinsekvens
Celler/organismer med identisk genuppsättning ex: asexuell förökning hos bakterier, potatis, sticklingar.
Under reduktionsdelning i meiosen korsas en del kromosomer och utbyter delar (mekanism för att öka genutbyte)
Homologa kromosomer
Celler använder i förstahand glukos som bränsle med hjälp av syre. Detta sker vid låg temperatur och hos eukaryota celler sker det i mitokondriet
Fotosyntesen utnyttjar ljusenergi för att tillverka glukos av det mindre energirikaämnena koldioxid och vatten. Ljusenergi omvandlas vanligen med hjälp av det gröna ämnet klorofyll.
Olika platser- Varje art fortplantar sig på speciella platser. Någon art lägger t.ex ägg vid strandkanten, en annan art föredrar djupt och öppet vatten och en i tät vegetation.
Olika tidpunkter- Djur kan para sig/lägga ägg vid olika tidpunkter under året.
Olika fortplantningsbeteenden- Djur kan ha olika parningsläten, dofter eller rörelsemönster osv.
Olika arter kan ha likartade egenskaper trots att de har utvecklats på skilda platser och saknar nära släktband. Den vanligaste förklaringen till detta kan vara att de har präglats av likartade miljöer och levnadssätt på de olika platserna.T.ex Pingviner och alkor
Tar näring från levande organismer: Vissa svampar är parasiter. Deras mycel växer i andra levande varelser, och tar näring från dessa.
Tar näring från döda organismer- Många svampar livnär sig på döda växt och djurdelar. De tillhör naturens viktiga saprofyter.
Eftersom att desto större djuren blir desto tyngre blir deras skal. Dels måste de byta skelettet med jämna mellanrum i samband med att dem växer och detta gör att de blir väldigt utsatta om de är stora.