Läran om samspelet mellan de levande organismerna och miljön de lever i.
Alla biotiska och abiotiska miljöfaktorerna i ett område. Kan vara både stora och små
De döda faktorer (icke levande faktorerna som påverkar ett ekosystem) som påverkar ett ekosystem ex. PH, temperatur, solljus
De levande organismer som påverkar ett ekosystem
Samlevnad mellan olika typer av organismer (samspel)
När en organism allvarligt skadar, dödar eller åter en annan organism
En art utnyttjar en annan art utan målet att döda, men kan ibland ändå hända
Ett samarbete mellan organismer där båda parter får ut något av det.
Platsen eller miljön där en organism hör hemma eller lever i
De olika krav arten har på en miljö för att kunna överleva (artens levnadsätt)
Producenter som är självförsörjande (fotosyntes), dem energirik näring och transporterar vidare i näringsvävar. Dem kallas för autotrofa organismer
Det är icke självförsörjande organismer som får energi genom att äta ämnen som de autotrofa organismerna har producerat, kallas med andra ord heterotrofa organismer.
De organismer som bryter ner döda organiska material, dme använder sig av enzymer vid nedbrytningen och frigör då näringsämnen som kommer tillbaka i de olika kretsloppen. Brukar med andra ord kallas för destruenter.
En enkel modell av verkligheten som visar vem som äter vem.
En liten mer komplicerad modell som visar hur de olika näringskedjorna är sammanvävda.
Tjänster som vår natur ger oss människor som vi människor är beroende av.
resurser som finns i en bestämd mängd som återkommer väldigt långsamt eller inte alls.
är de naturresurser som återkommer.
Ekosystem som får naturen att fungera och som krävs för att övriga ekosystem ska fungera. Tex, fotosyntes och vattnets kretslopp.
Platser för träning och motion där de andliga och känslomässiga naturupplevelserna leder till en bättre social och kulturell hälsa.
ger oss människor livsnödvändiga resurser så som syre från fotosyntesen.
De ekosystem som upprätthåller balans i naturen och motverkar störningar och katastrofer så som fåglar som äter skadeinsekter. Tex, växters upptag av koldioxid som hjälper till att reglera atmosfärens kemiska sammansättning.
De produkter vi får av vårat ekosystem så som rent dricksvatten eller syre
Olika ekosystemtjänster som bidrar till människors kultur och ger en positiv effekt på vår hälsa. Så som vackra blommor, men samtidigt pollinering.
Antal individer av en art i ett område.
balans mellan de krafter som påverkar en population. Det maximala antalet individer av en art som kan leva i en viss miljö utan att miljön påverkas negativt.
Ett områdes eller ekosystems populationer av flera olika arter bildar tillsammans ett organism samhälle. En viss miljö har för det mesta samma kombinationer av arter.
Dem arter i ett organism samhälle som är viktiga, om dem försvinner förändras förutsättningarna för flera andra arter.
Växtpopulationerna i ett organismsamhälle.
Djurpopulationerna i ett organismsamhälle.
Alla de olika faktorerna som påverkar en populations tillväxt
När flertalet individer i en population dör.
Där förutsättningarna för en art är som bäst.
Celler där DNA där det inte finns en avgränsad cellkärna där DNA ligger fritt i cellplasman. Bara encelliga organismer kan bestå av prokaryota celler.
Celler där det finns en tydlig avgränsning och ofta membranomslutna celldelar som kallas organeller. DNA ligger i cellkärnan och både encelliga och flercelliga organismer kan bestå av eukaryota celler.
tydligt avgränsade celldelar.
En DNA-molekyl som bär genetisk information av cellen.
Cirkelformade bitar av arvsmassan. Det är dem som flyttas mellan bakterier för att skapa nya gener. Innehåller bara starka gener.
Där sker det livsnödvändiga processer som omvandlar olika ämnen organismen tagit upp till energi för att försörja organismen.
Dem innehåller klorofyll som behövs för att fånga in ljusenergi som behövs vid fotosyntes.
Är det yttersta skalet på djurceller eller en bakterie, dne är tunn och inte helt tät som gör att små partiklar kan skickas in och ut genom speciella kanaler.
En fast struktur utanför cellmembranet på växtceller eller på bakterier som skyddar mot fysiska och kemiska medel.
Ett utskott på celler som ger bakterier möjligheten att förflytta sig.
Ett utskott som hjälper bakterier att fästa vid ytor eller mot varandra.
En vätskefylld blåsa som tar upp en stor del av växtcellens inre, cellsaften är fylld med vatten tillsamans med andra lösta ämnen som cellen lagrar. Om växten håller på att dör så hänger bladen mer, då har vakuolen inte lika högt tryck och gör att cellen blir mjukare.