Första världskriget (reviderad)
Vad var orsakerna till första världskriget?
1. IMPERIALISM - europeiska länder tog politiskt och militärt makten över främmande områden och de människor som bodde där, i Afrika, Indien m fl.
När de europeiska länderna skaffat sig kolonier behövde man också skydda sina kolonier och den lönsamma handeln. Därför lät man bygga stora krigsfartyg och större arméer med soldater.
När andra länder såg att ett land rustade så blev man orolig och började också skaffa vapen och arméer. Det blev alltså en kapprustning. Det vill säga, en tävling där man bygger upp sin militära styrka, med fler krigsfartyg, fler soldater mm.
2., 3. INDUSTRIALISM och KOLONIALISM bidrog starkt till att öka känslan av nationell konkurrens mellan Europas stormakter. Alla ville ha mer makt och rikedomar, ingen ville hamna efter i den industriella revolutionen. Det ledde till en tävlan om kolonier, råvaror och marknader.
Tyskland växte ekonomiskt och i slutet av 1800-talet enades det till ett enda land, vilket gjorde att landet fick en stor folkmängd. Tyskland behövde fler råvaror till sin industri och större befolkning men hade inga kolonier.
Men eftersom andra länder kände sig hotade av Tysklands växande makt ville ingen kolonialmakt dela med sig av sina landområden till Tyskland.
5. NATIONALISM växte i Tyskland och andra länder. Tack vare industrialisering utvecklades Tyskland snabbt. Då växte befolkningens tilltro till sitt land. Man menade att Tyskland borde ha ett land som speglade deras stora befolkning, det vill säga större land.
Frankrike hade förlorat två landskap till Tyskland i kriget 1871, Alsace och Lorraine. Man ville ha tillbaka dessa områden och franska nationalister förde en kampanj för att dessa skulle lämnas tillbaka.
Ryssland, Österrike-Ungern och Osmanska riket: dessa bestod av flera olika folk med olika språk eller religioner. En del var beredda att använda våld för att bilda självständiga länder.
6. MILITARISM - Tanken om att ha en stark arme och att det var beundransvärt. Många länder gjorde mycket propaganda (politisk reklam) om det för att få mer män att gå med i armen. Det fanns en tanke om att krig var naturligt. Detta ledde till en stor militär kapprustning bland stormakterna i Europa.
7. KAPPRUSTNING: Länderna kapprustade kanske för att avskräcka andra från att anfalla men det brukar leda till att andra länder blir rädda och börja också rusta upp sin militära förmåga.
8. ALLIANSER: De stora länderna i Europa bildade allianser med varandra. Man insåg att om ett krig utbröt skulle man inte kunna föra krig mot flera länder samtidigt. Så därför byggde man allianser med pålitliga ”vänner”.
Om man blev anfallet så skulle man få hjälp av andra länder.
Men när man började bygga maktblock så ökade spänningarna mellan dessa istället och därmed också risken för ett nytt storkrig.
Allianserna medförde att när ett land blev anfallet så blev fler länder genast indragna eftersom man lovat hjälpa till.
9 BRISTEN PÅ DEMOKRATI: De flesta länderna styrdes av kungar eller kejsare. Makthavarna var alltså inte utnämnda genom val och behövde därför inte bry sig om vad folket tyckte. Det var därför lätt för en kung, kejsare eller tsar att besluta om att gå i krig.
2. Vilka faktorer talade FÖR fred före första världskriget?
1. Handeln mellan länder - företag menade att ett krig skulle störa den internationella handeln och stänga marknader. Banker lånade ut till stora industriprojekt i andra länder var rädda att förlora sina pengar om krig startades.
2. Den goda ekonomin – folk fick det bättre tack vare framstegen. Då vill man inte gärna gå ut i krig.
3. Fredsrörelsen – många pacifister (fredsvänner) var organiserade i den internationella fredsrörelsen, t ex Alfred Nobel som skapade fredspriset. De vill att regeringar skulle satsa på sådant som gynnade samhällsutvecklingen istället för att rusta för krig.
4. Socialistinternationalen – arbetarrörelsen (det vill säga fackföreningar och socialdemokratiska partier) i flera länder samarbetade med varandra i den här organisationen. Den hade som främsta mål att stoppa krig och att arbetare skulle strejka om det egna landets regering förklarade krig.
3. Nämn NIO orsaker till första världskriget? (Faktorer som talade MOT fred.)
1. imperialism
2. kolonialism
3. nationalismen
4. militarism
5. kapprustning och
6. de militära allianserna
7. ändrade maktförhållanden (främst Frankrike kände sig hotat av Tyskland)
8. bristen på demokrati
Man kan också hävda att industrialiseringen bidrog till att krig startades.
4. Vad innebar imperialismen?
Imperialism - Att politiskt och militärt ta makten över främmande områden och de människor som bodde där.
Tidsperioden i slutet av 1800-talet då allt detta hände har därför fått beteckningen imperialism. Under den perioden tävlade stormakterna i Europa om områden i Asien och Afrika. Orsakerna till imperialism var:
1. Ekonomin - industrin i Europa behövde råvaror och nya marknader där de kunde sälja sina varor
2. Kapplöpning (tävling)– risken att någon annan stormakt skulle hinna före skapade en tävling om nya kolonier.
3. Status och makt – Att ha många kolonier gav hög ”status” och var ett sätt att visa styrka och makt. Nationalism bidrog också till den här tanken.
4. Kultur - européerna ansåg att de hade en ”högre” kultur som de hade ett ansvar att sprida i världen. Kristendomen var en viktig del av den tanken.
5. Rasism – många européer trodde att ”vita” människor hade bättre egenskaper (var mer intelligenta) än ”svarta” eller ”färgade”. Det gav dem rätt att erövra världen.
Den industriella revolutionen och tekniska utvecklingen gav länderna i Europa ett stort övertag – det var svårt för andra länder att försvara sig mot Europas starka krigsmaterial.
5. HUR BIDROG IMPERIALISM (och kolonialism) TILL ATT DET BLEV KRIG?
När de europeiska länderna skaffat sig kolonier behövde man också skydda sina kolonier och den lönsamma handeln.
Därför lät man bygga stora krigsfartyg och större arméer med soldater.
När andra länder såg att ett land rustade så blev man orolig och började också skaffa vapen och arméer. Det blev alltså en kapprustning. Det vill säga, en tävling där man bygger upp sin militära styrka, med fler krigsfartyg, fler soldater mm.
Man gör det kanske för att avskräcka andra från att anfalla men det brukar leda till att andra länder blir rädda och börja också rusta upp sin militära förmåga.
Imperialism ledde alltså till kapprustning, dvs att man var beredd för risken att bli anfallen, och därmed beredd på krig.
6. Förklara varför industrialiseringen och kolonialismen var orsaker till första världskriget!
Industrialism och kolonialism bidrog starkt till att öka känslan av nationell konkurrens mellan Europas stormakter. Alla ville ha mer makt och rikedomar, ingen ville hamna efter i den industriella revolutionen.
Det ledde till en tävlan om kolonier, råvaror och marknader. (Från kolonier kan man få fler råvaror och fler marknader att exportera till.)
Storbritannien, Frankrike och Belgien hade stora kolonier och utnyttjade sina kolonier maximalt men Tyskland hade knappt någon koloni.
Tyskland växte ekonomiskt och i slutet av 1800-talet enades det till ett enda land, vilket gjorde att landet fick en stor folkmängd. (Det skedde därför en maktförskjutning från Frankrike till Tyskland.) Tyskland behövde fler råvaror till sin industri och större befolkning men hade inga kolonier.
Men eftersom andra länder kände sig hotade av Tysklands växande makt ville ingen kolonialmakt dela med sig av sina landområden till Tyskland. Det fanns inte heller några landområden kvar som kunde kolonialiseras.
7. Vad betyder ordet nationalism?
Nationalism - tankar om att folk som har samma historia, talar samma språk och känner samhörighet med varandra, också har rätt att bilda ett eget självständigt land, en nation.
Nationalism kunde både ena och splittra.
Det blev en enande kraft när folk var delade i många olika stater, t ex Italien och Tyskland.
Nationalism blev en splittrande kraft i stater med många olika folk, t ex Österrike och Osmanska riket.
Det viktiga är inte individen - det är nationen.
Det viktiga är inte vad du gör - utan vad nationen gör.
Det viktiga är inte ditt liv - utan nationens öde.
Nationalismen var stark även i Sverige och andra länder.
8. HUR BIDROG NATIONALISM TILL ATT ETT KRIG UTBRÖT?
Tyskland: Tack vare industrialisering utvecklades Tyskland snabbt. Då växte befolkningens tilltro till sitt land. Man började försköna sitt land och en fosterlandskärlek växte fram.
Man menade att Tyskland borde ha ett land som speglade deras stora befolkning, det vill säga STÖRRE land.
Frankrike: Landet hade förlorat två landskap till Tyskland i kriget 1871, Alsace och Lorraine. Man ville ha tillbaka dessa områden och franska nationalister förde en kampanj för att dessa skulle lämnas tillbaka.
Ryssland, Storbritannien, Österrike-Ungern och Osmanska riket: dessa bestod av flera olika folk med olika språk eller religioner. En del var beredda att använda våld för att bilda självständiga länder.
Det Osmanska riket (Turkiet) hade krympt. Till följd av detta hade det bildats en mängd nya stater på Balkanhalvön (Rumänien, Serbien, Grekland och Bulgarien).
Många andra folkgrupper hoppades därför på att de skulle få egna stater och kunna bryta sig loss från t ex Ryssland eller från Österrike-Ungern.
9. Vad menas med militarism och hur bidrog det till att ett krig utbröt?
Militarism - Tanken om att ha en stark arme och att det var beundransvärt.
Många länder gjorde mycket propaganda (politisk reklam) om det för att få mer män att gå med i armen. Det fanns en tanke om att krig var naturligt.
Detta ledde till en stor militär kapprustning bland stormakterna i Europa.
10. Vad menas med kapprustning? Hur bidrog det till att ett krig utbröt?
Man bygger upp sin militära styrka, med fler krigsfartyg, fler soldater mm.
Man gör det kanske för att avskräcka andra från att anfalla men det brukar leda till att andra länder blir rädda och börja också rusta upp sin militära förmåga.
11. Vad är Allianser och varför bildades sådana? Hur bidrog dessa till att det blev ett stort krig med många länder?
Allians = länder som samarbetar med varandra.
De stora länderna i Europa bildade allianser med varandra. Man insåg att om ett krig utbröt skulle man inte kunna föra krig mot flera länder samtidigt. Så därför byggde man allianser med pålitliga ”vänner”.
Syftet med allianserna var att garantera ländernas säkerhet. Och om man blev anfallet så skulle man få hjälp av andra länder.
Men när man började bygga maktblock så ökade spänningarna mellan dessa istället och därmed också risken för ett nytt storkrig.
Allianserna medförde att när ett land blev anfallet – Belgien invaderades av Tyskland – så var Storbritannien tvunget att gå med i kriget eftersom de var allierade till Belgien/Frankrike.
När Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien påverkade det allianserna på följande sätt:
-Ryssland måste hjälpa Serbien
-Tyskland måste hjälpa Österrike-Ungern
12. Hur bidrog bristen på demokrati till att krig utbröt?
De flesta länderna styrdes av kungar eller kejsare. Rösträtten var fortfarande begränsad. Makthavarna var alltså inte utnämnda genom val och behövde därför inte bry sig om vad folket tyckte.
Därför ökade riskerna för ett krig.
13. Hur var relationen Frankrike och Tyskland?
Frankrike var förnedrat av Tyskland och rädda för det eftersom Tyskland hade gått om dem ekonomiskt.
Frankrike kunde inte heller glömma den förödmjukande förlusten 1871 då Frankrike förlorade de rika landskapen Alsace och Lorraine (rikt på kol och stål).
Tyskarna menade att de tagit över Frankrikes roll som ledande stormakt i Europa.
14. Hur ändrades maktförhållanden mellan stormakterna, speciellt mellan Tyskland och Frankrike?
Frankrike hade förlorat rollen som det styrande landet i Europa. Tyskland växte ekonomiskt och befolkningsmässigt, så det blev en maktförskjutning i Europa från Frankrike till Tyskland.
Främsta målsättningen för Tyskland var att behålla landets gränser som de var efter kriget mot Frankrike (1871).
Frankrike kände sig förnedrat efter att förlorat kriget mot Tyskland (1871) och för att de förlorat rollen som den ledande nationen i Europa.
Tyskland hade stora tillgångar av stål och kol, så de byggde upp en imponerande armé och en stor flotta (militära fartyg).
Tillgångarna på stål började dock minska i Tyskland. Frankrike hade stora tillgångar på järnmalm, men ville inte sälja järnmalm till Tyskland. De var oroliga att Tyskland skulle få ännu större makt i Europa och att de skulle mobilisera sin armé.
15. Vilka länder var med i Trippelalliansen/Centralmakterna?
Centralmakterna (Trippelalliansen): Tyskland, Österrike-Ungern, Italien (till 1915), Osmanska riket (från 1914)
16. Vilka länder var med i Trippelententen och varför skapades denna allians?
Ententen: Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Italien (från 1915), USA (från 1917).
Länderna i Ententen var oroliga över den allians som kallades Centralmakterna. De ansåg att det inte fanns plats för någon ytterligare stormakt. De såg Tyskland som ett direkt hot och ingick därför ett förbund med varandra
17. Tyskland kände sig hotat av Ententen och började planer för krig. Hur då?
Tyskland ville till varje pris undvika att slåss på två fronter. Om Tyskland kom i krig med någon av staterna i ententen så skulle det bli krig på minst två fronter.
Den tyska Schlieffenplanen innebar att Frankrike snabbt skulle besegras. Man skulle gå genom det neutrala Belgien eftersom Frankrike hade ett starkt gränsförsvar.
Sedan skulle den tyska armén vända sig mot Ryssland och vara beredd på ett ryskt anfall.
18. Vad var ”Svarta handen”?
Svarta handen var en nationalistisk terrororganisation från Serbien som ville att Bosnien skulle tillhöra ett ”Stor-Serbien” istället för att vara en del av Österrike-Ungern.
19. Varför tog Österrike-Ungern Serbiens krav på eget land på stort allvar?
Ö-U tog detta mycket allvarligt eftersom det hotade deras land och om Serbien skulle bli eget land så skulle andra nationer kräva egna självständiga stater eller ändrade gränser.
Kejsaren för Ö-U ville gå i krig mot Serbien och straffa nationalisterna.
20. Vem Gavrilo Princip och vad gjorde han? Varför kallas hans handling för ”gnistan som tände en världsbrand”?
Gavrilo Princip var en 19-årig serbisk student som var medlem i ”Svarta handen”. Han utförde ett terrorattentat mot Österrike-Ungerns kronprins Franz Ferdinand och hans fru Sophie. Kronprinsparet blev mördade under ett besök i staden Sarajevo den 28 juni 1914.
Detta terrorattentat gjorde att regeringarna i Europa hotade varandra med krig och började mobilisera (förbereda inför strid) sina arméer. Efter denna handling startade första världskriget.
21. VARFÖR räknade Serbien med att attentatet skulle leda till krig?
Serbien har räknat med att attentatet skulle leda till krig mellan Serbien och Österrike-Ungern. Serbien visste också att de skulle få stöd av Ryssland och att de kunde vinna kriget.
22. Både Ryssland och Österrike-Ungern hade stora intressen på Balkan. Vilka då?
1. Österrike-Ungerns intresse i Balkanhalvön:
Bosnien Hercegovina hotade att bryta sig loss. Ö-U trodde att Bosnien skulle få hjälp av serberna.
2. Rysslands intresse i Balkan-halvön:
Ryssland ville skydda serberna eftersom båda folken hör till den ortodoxa kyrkan.
Ryssland ville också försäkra sig om att kunna passera Bosporen (mellan Svarta havet och Medelhavet) för att trygga försäljningen av sina jordbruksvaror.
23. Vilka diskussioner hade Österrike-Ungern med Serbien efter skotten?
Ö-U vill sätta stopp för nationalisterna i Serbien och Serbien fick en lista med hårda krav b.la. att det skulle bli en rättegång som Ö-U ledde.
Serbien ville undvika krig men kunde inte gå med på alla krav. Österrike-Ungern förklarade därför krig mot Serbien.
24. Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien. Hur påverkade det allianserna?
Resultatet av allianserna:
• Ryssland måste hjälpa Serbien
• Tyskland måste hjälpa Ö-U
25. Vad gjorde tsaren i Ryssland när Österrike-Ungern förklarade Serbien krig?
Tsaren förstod att det fanns en risk för krig men beslutade sig för att hjälpa Serbien.
Tsaren försökte endast mobilisera en liten del av armén, men det gick inte pga den organisation som fanns då. Han var tvungen att antingen kalla in alla soldater eller inga alls. Alla soldater kallades in.
26. Hur tänkte man i Tyskland när Ryssland började mobilisera?
Den tyske kejsaren försökte också hindra utvecklingen.
Deras plan var ju att först anfalla Frankrike innan de kunde anfalla Ryssland. Kejsaren ville nu börja med att anfalla Ryssland men hans rådgivare sa nej. Tyskland anföll därför Frankrike.
27. Vad var ”Svarta veckan”?
Regeringarna hotade varandra med krig och började mobilisera (förbereda inför strid) sina arméer.
Tisdag 28/7: Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien
Onsdag 29/7: Ryssland mobiliserar sin armé. Ryska tsaren försöker avbryta mobiliseringen, en omöjlighet.
Torsdag 30/7: Tyskland kräver att Ryssland avbryter mobiliseringen
Fredag 31/7: Tyskland hotar Ryssland med krig
Lördag 1/8: Tyskland mobiliserar och förklarar krig mot Ryssland. Frankrike mobiliserar för att ställa upp på Rysslands sida.
Söndag 2/8: Tyskland kräver fri passage genom Belgien i händelse av krig mot Frankrike
Måndag 3/8: Tyskland marscherar in i Belgien, förklarar krig mot Frankrike
Tisdag 4/8: Storbritannien förklarar krig mot Tyskland. När Tyskland går in i ett neutralt land förklarar Storbritannien krig mot Tyskland eftersom Tyskland kränkt Belgiens neutralitet.
28. Mellan vilka år varade första världskriget?
Kriget varade mellan åren 1914-1918.
29. Vad var en skyttegrav? Hur var det att befinna sig i skyttegravarna?
En militärt skydd, t ex ett djupt dike omringat av taggtråd eller andra skydd.
Längs västfronten byggdes stora gravar där soldaterna gömde sig för fienderna. Kallt, dåligt med mat, sjukdomar spreds snabbt, oro för fiender, ohygieniskt.
30. Vad var Västfronten?
En sträcka mellan Nordsjön och Schweiz där fienderna möttes (fransmän och tyskar).
Där fastnade de i ett 76 mil långt band av leriga skyttegravar. Där blev kriget stillastående, dvs fronten flyttades knappt på fyra år.
31. Vad var Östfronten?
Front i öst mellan Ryssland och Tyskland, samt Österrike-Ungern.
På Östfronten var kriget rörligare. Ryssland trängde igenom den tyska fronten, men Rysslands krigslycka vände och Tyskland fick övertag. 1917 blev det revolution i Ryssland.
De nya ledarna i Ryssland ville ha en snabb fred med Tyskland. 1918 skrev ett fredsavtal som gav Tyskland mycket, bl a flera stora städer.
32. Vilka vapen användes under kriget?
Kulsprutor, stridsgas (klorgas, senapsgas), granater, gevär, taggtråd, eldkastare, luftvärnskanoner, stridsvagnar (pansarvagnar), flygplan.
Genom den tekniska utvecklingen som skett tack vare industrialiseringen så utvecklades även de vapen som användes i fält.
33. Dessvärre var det mycket som inte hade utvecklats i samma hastighet som vapnen. Vad?
Transport och kommunikation, samt skyddet av soldater och utrustning.
Stridstekniken var gammeldags. Tidigare krig anföll man med fotsoldater eller med soldater till häst. Det gick inte när man började använda t ex kulsprutor.
Detta är förklaringen till varför kriget blev så långt.
34. Vid vilka fronter fördes kriget?
• Västfronten
• Östfronten
• Ubåtskriget
Samt kriget i Mellanöstern och övriga fronter (Asien, Afrika).
35. Vad hände vid Somme och Verdun?
Där inträffade slag som var typiska för kriget vid Västfronten. Människor dog som vid tidigare krig inte längre främst av sjukdomar och svält - utan av vapen.
Vid slaget i Somme år 1916 dog 60 000 soldater första dagen. Slaget pågick i fyra månader och till slut hade 500 000 män dött.
Trots detta erövrades bara ca 9 km.
36. Två saker ändrade situationen i kriget. Vilka?
1. USA gick med i kriget
2. Det utbröt revolution i Ryssland
37. Vad var ubåtskriget?
Storbritannien och Frankrike kunde inte vinna över Tyskland på västfronten.
Därför beslutade de sig för att blockera alla handelsfartyg som hade något med Tyskland att göra. Sjötrafiken till Tyskland hindrades också av att britterna lade ut minor i vattnet.
Tyskland svarade då med att torpedera (skjuta under vattnet) alla fartyg som skulle till Storbritannien med hjälp av u-båtar.
38. Varför gick USA med i kriget?
USA var neutralt fram till 1917 då tyska ubåtar sänkte flera amerikanska skepp som skulle leverera varor till Europa. USA därför förklarade krig mot Tyskland.
Men det fanns även ett annat skäl till varför USA gick med i kriget. USA har lånat ut mycket pengar till Frankrike och England. Om dessa nationer förlorar så var risken stor att man skulle förlora pengarna man lånat ut.
39. Varför uppstod en revolution i Ryssland 1917? Varför drog sig Ryssland ur första världskriget?
I Ryssland ledde kriget till en ekonomisk och politisk kris.
I februari 1917 utbröt en revolution och den ryske tsaren Nikolaj II tvingades avgå.
Under oktoberrevolutionen 1917 tog Bolsjevikerna (kommunistiskt parti med Vladimir Lenin som ledare) makten i Ryssland genom en statskupp.
40. Varför blev det inbördeskrig i Ryssland? Vilka vann? Hur och när bildades Sovjetunionen?
Lenin tog makten med våld och fortsatte våld för att behålla makten.
Motståndet ökade mot kommunismen. Officerare från tsarens gamla armé ledde kampen mot kommunismen och det utbröt ett inbördeskrig mellan kommunismens röda armé och motståndarna som kallades de vita.
År 1920, efter två års krigande, vann de röda. Ryssland blev Sovjetunionen år 1922.
41. Hur slutade första världskriget?
Ryssland och Tyskland skrev ett fredsavtal 1918. Tyskland fortsatte kriga på västfronten eftersom tyskarna kunde koncentrera sig bättre på den då.
Men de franska och brittiska soldaterna lyckades göra motstånd. När amerikanska soldater anlände till Europa 1918 drevs de tyska soldaterna till den egna gränsen.
1918 bad Tyskland om vapenstillestånd.
Många människor protesterade mot kriget. I Tyskland demonstrerade folket och krävde att kejsaren skulle avgå och att kriget skulle ta slut.
Den 9 november avgick kejsare Wilhelm II.
Den 11/11 kl. 11.00 1918 blev det eldupphör på västfronten och några veckor innan hade den österrikiska militären gett upp mot Italien.
42. Vad var Versaillesfreden/Versaillesfördraget och vad innebar avtalet?
1919 samlades segrarmakterna i Paris för att tillsammans skriva ett fredsavtal.
Tyskland och de andra medlemmarna i centralmakterna skulle ta på sig skulden för kriget och betala vad det kostat - Tyskland skulle betala ett stort krigsskadestånd eftersom det var det största landet i centralmakterna.
Ett annat krav var att Tyskland skulle ha en liten militär med endast 100 000 man och alla tyska krigsskepp skulle överlämnas till britterna.
Tyskland skulle även lämna tillbaka områden Alsace och Lorraine till Frankrike och landområden i Polen och Danmark.
NF tog över tyska kolonier och några av de nybildade staterna i Mellanöstern och delade ut dem som ”mandatområden” till segrarmakterna.
Fredsvillkoren blev en katastrof för den tyska ekonomin och banade väg för en ny diktator med krav på hämnd – Hitler.
Fördraget stöddes inte av USA och genom det inte heller av Storbritannien. Detta för att Frankrike var för hårda mot Tyskland och gav dem hela skulden för kriget.
43. Vad var Weimarrepubliken?
Weimarrepubliken är namnet på det demokratiska Tyskland som skapades på segermakternas begäran vid Versaillesfreden 1919.
Weimarrepubliken präglades av politisk instabilitet som förvärrades av flera politiska mord och kuppförsök (ta makten på odemokratiskt sätt eller med våld).
44. Vilka nya stater uppstod efter kriget?
Österrike-Ungern splittrades i tre nya stater: Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien. Kroatien, Slovenien och Bosnien skulle tillsammans med Serbien, Makedonien och Montenegro ingå ett nytt land; Jugoslavien.
Polen och de baltiska länderna blev självständiga.
Det Osmanska riket upplöstes och Turkiet, Saudiarabien, Irak, Syrien, Palestina och Libanon uppstod.
Japan fick behålla de områden som landet hade erövrat från Tyskland i Kina.
Syrien och nuvarande Libanon blev ett franskt mandatområde och Palestina och nuvarande Israel, Irak, Kuwait och Jordanien blev brittiska mandatområden.
45. Vad var Nationernas Förbund, NF? Varför fungerade inte organisationen?
.
Nationernas Förbund, NF bildades 1920 med syfte att försöka bevara freden dvs förhindra nya krig – initiativ från USA:s president Woodrow Wilson.
Wilson ville även att så många som möjligt skulle få bilda egna självständiga stater. Idén om att kolonierna skulle bli självständig väcktes här.
Men många länder i Europa tyckte att avtalet i Versailles var orättvis.
Länderna i Europa kom inte överens om hur de skulle behålla freden och därför splittrades organisationen.
Organisationen fick aldrig något större inflytande.
46. Vad är de mest direkta konsekvenserna av krig?
• De stridande ländernas ekonomi är ofta i botten
• Miljontals människor har dött
• Stora områden är totalförstörda (Så även idag 2025!)
47. Vad blev resultatet av krigsslutet? VIKTIGT ATT KUNNA
• Versaillesfördraget
• Ny Europakarta – nya stater
• Olösta tvister
• Nationernas Förbund
• Ledde till nazisternas maktövertagande i Tyskland och kommunisternas maktövertagande i Ryssland
48. Vilka var de olösta tvisterna?
Många nya stater bildades men staterna var inte homogena. Det fanns minoriteter av folkslag inom olika länder.
Frankrike fortsatte ställa krav på Tyskland och tvingade dem att skriva på ett nytt fördrag.
Tyskland gick motvilligt med på detta, under förutsättning att den västra gränsen skulle bli orörd.
49. Vilken roll hade kvinnan före och efter kriget?
Innan kriget arbetade de flesta kvinnor hemma och tog hand om barn och hushåll.
Under kriget fick en del kvinnor ta hand om männens arbetsuppgifter i t ex fabrikerna då de var ute i strid men när/om männen kom tillbaka återgick kvinnorna till att arbeta i hemmet.
Under och efter första världskriget krävde många kvinnor rösträtt. I Sverige fick kvinnor rösträtt år 1921.
50. Vilken roll hade Sverige i kriget?
Sverige var neutralt i kriget. Och lyckades med att inte bli indraget i kriget.
SKÖNT, VA!