Habituering är en form av inlärning som människor använder för att anpassa sig till ett område. Människor behöver känna sig trygg för att kunna må bra. Det kan exempel vara att habituerar sig i sitt hem, för att kunna sova.
I det sensomotoriska stadiet handlar om barn i tidig ålder (0-2 år) som utvecklar sin motorik. Alltså hur barnet utvecklar sin rörelse. T.ex. Ett barns första steg lägger grunden för barnets framtida kognitiva utveckling.
Vilka reflexer utvecklas?
1. Barnet upprepar rörelsen medvetet. T.ex. att gå
2. Barnet har målriktade handlingar. T.ex. ett mål att ta sig till en plats
3.Barnet har mentala operationer. T.ex. barnet upptäcker att saker och personer existerar även om man inte kan se, höra eller känna objektet.
Grundemotioner= Ilska, rädsla, glädje, förvåning och ledsamhet
Sekundära emotioner= ilska är en sekundär känsla man får om man är ledsen.
1. Uppstår tidigt i utvecklingen
2. Synligt i olika situationer
3. "Goodness of fit"
Effekten av barnets temperament beror på hur väl det ”matchas” med miljön.Miljön är avgörande för om temperamentet blir en sårbarhetsfaktor eller inte
Anknytningsteori förklarar att barns anknytning sker i stadier, som visar på att barns behov av fysisk och känslomässig närhet är avgörande för barnets välmående. Det finns fyra stadier. Trygg anknytning,otrygg anknytning, otrygg ambivalent anknytning och desorganiserad anknytning.
Trygg anknytning innebär att en förälder tar han om barnet och skapar en tillit för barnet, föräldern hjälper barnet i svåra och skrämmande situatuoner, skapar en trygg omgivning. 60-70% påverkars av denna anknytning
Konsekvens: Som vuxna har de lätt att komma nära andra människor, men trivs också bra i eget sällskap. De har lätt att fungera i långvariga relationer.
Otrygg anknytning eller undvikande anknytning innebär att föräldrar stöter bort närhet till barnet och fokuserar mer på aktiviteter utanför hemmet. Detta leder till att barnet inte ger uttryck för behov av tröst och omsorg. Barnet lär sig att "klara sig sjävt". 20 % påverkars av denna anknytning
Konsekvens: Som vuxna är de ofta omtyckta och fungerar bra i mer ytliga relationer. I nära relationer håller de distans. de kan vara svåra att komma inpå livet, och drar sig ofta undan när de upplever krav på närhet.
Förälderns samspel med barnet är oförutsägbart och samspelet sker på den vuxnes villkor. Barnet blir ambivalent, dvs att barnet vill inte släppa taget av föräldern vid tröst, men samtidigt vill barnet inte bli tröstad. Barn med otrygg-ambivalent anknytning bär med sig en erfarenhet av att ibland bli omhändertagna, ibland avvisade när de söker hjälp och tröst. Osäkerheten gör att de känner separationsångest och rädsla. 10-15% påverkars av denna anknytning
Konsekvens: Som vuxna uppfattas de ofta som kreativa personer som har nära till sina känslor. I nära relationer skrämmer de ibland iväg människor med sin starka önskan om närhet. En del är så rädda att bli övergivna att de istället undviker nära relationer.
desorganiserad anknytning innebär att förälders beteende är oförutsägbart och skrämmande. Vilket gör att barnet misslyckas att utveckla en organiserad anknytning. Detta anknytningsmönster utvecklas ofta hos barn som växer upp med fysisk eller psykisk misshandel, eller har föräldrar med svåra upplevelser från sin barndom och som därför inte kan tolka sitt barns signaler på rätt sätt. De kanske bli arga eller rädda när barnet gråter, så att barnet upplever föräldern som skrämmande. Cirka 10-15% påverkas av denna anknytning.
Konsekvens: Denna form av anknytning kan leda till att barnenet gömmer sig, skadar sig själv, och får svåra relationsstörningar. Svåra relationsstörningar kan barnet få även i vuxen ålder.
Den inre arbetsmodellen innebär att barnet med ökad ålder och mognad blir mindre beronede av erfarenheter som barnet upplevde i barndomen. ISTÄLLET kan nya erfarenheter barnet upplever med ökad ålder och mognad, skapa mentala represantioner (bilder) av barnet själv (självbild), närstående personer och relationer till personer. T.ex. Det är de mentala bilderna som barnet använder sig av för att trösta sig själva, vem är jag, hur fungerar en relation, hur ger och tar man i relationer, är jag värd att bli älskad, osv.
Kritik: De finns de som menar att livet innehåller flera nära relationer som blir viktigare än föräldrar-relationen. "blod är inte tjockare än vatten".