Psykiatri
Hur såg man på psykiska sjukdomar på Hippokrates tid? orsak och behandling.
Obalans i kroppsvätskor. gul galla, svart galla, slem, blod.
Medeltiden?
Kloster ansvariga. Personer sågs som galna, straff från gud. Behandlades med örtet och magi.
1600-1700 tal?
Peroner med psykisk ohälsa sågs som störande och skulle spärras in.
Behandlades med fastlåsning och burades in. för att avleda den psykiskt sjuka förde man in skabb och spanska flugor under huden så det uppstod sår och klåda.
1700-1800 tal?
Vetenskap blev viktigt. Personer med psykisk sjukdom "sinnesskukdom" skulle behandlas och botas.
Svängstolen-yrsel och illamående. falluckan-plötsliga kalla bad. Även frisk luft, arbete och sysselsättning.
1900-1950-tal?
Diagnoser och behandlingar
Freuds psykoanalys växer fram.
VAttenbehandling-långbad i flera timmar -en hel dag.
insulinkoma
elbehandling för att framkalla eppeleptiskt anfall
kirurgi- lobotomering.
temperaturhöjande metoder-inympning av malaria och injektion av svavel för att patienten skulle få feber.
Behandlingar till för att lugna, sängbundna den mästa tiden.
1950-2010tal
mentalsjukhus,mentalsjuk istället för sinnessjuk. Mer humanistisk människosyn. Behandlingsmetoder arbetsterapi, musik och konstterapi. Öppna avdelningar med mer frihet.
Samtalsterapi och rehabilitering
Beskriv psykiatriutredningen?
1989-visade att personer med psykisk ohälsa hade det sämre än andra grupper i samhället. Tanken var att alla skulle få den hjälp och det stöd de behövde i hemmet. >många levde i gruppbostäder och små boende enheter med personal dygnet runt. Många fick inte den hjälp de behövde…..
Beskriv psykiatrereformen?
1994. Gemenskap och delaktighet i samhället. Den med långvarig och allvarlig psykisk funktionsnedsättning i fokus. Hjälp i egen bostad, anhöriga involverade och delaktiga och få stöd. Kommunen ansvarig organisation för boende och meningsfull sysselsättning tex Dagligverksamhet, fritids aktiviteter. Sammarbetet mellan kommun och landsting skulle stärkas.
Hur ser vi på Psykisk ohälsa nu?
Idag: Synsätt som ska genomsyra alla psykiatrivårdens verksamheter är allas lika värde och rätt att leva ett meningsfullt och värdigt liv utifrån sina förutsättningar och behov. behandlings metoder nu för tiden handlar mycket om KBT kognetiv beteende terapi. En person med psykisk ohälsa idag ses utifrån både fysiska, psykiska sociala och existentiella perspektiv vilka alla vägs in i en behandling. idag är det vetenskapliga perspektiven och de psykodynamiska perspektiven integrerade. Behandling består av samtal, fysisk aktivitet, olika former av psykoterapi och medicinering.
Vad är evidensbaserad kunskap och varför är det viktigt?
kunskap som kommer av vetenskaplig forskning och systematiskt arbete.
Viktigt att veta hur de metoder man använder fungerar.
Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa handlar om att människor känner att de har en meningsfull tillvaro, får använda sina resurser väl, att kunna vara delaktiga i samhället och har förmåga att hantera livets vanliga motgångar.
Nämn några riskfaktorer för psykisk ohälsa
Vi påverkas såklart av händelser vi är med om och svåra förluster kan drabba alla.
En stressig arbetsmiljö/skolgång med för högt ställda krav på sig själv, ensamhet, känsla av meningslöshet, att inte känna delaktighet och gemenskap med något/någon. Briskande självkänsla/förtroende.
Äldre/efter pensionering kan känna att de inte behövs längre så ålder kan vara en riskfaktor, låg socioekonomisk ställning, arbetslöshet, fattigdom och osäkerhet i sin könsidentitet kan vara riskfaktorer för psykisk ohälsa. Anhöriga till personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning har ett stort ansvar och påverkas mycket av hur ens anhöriga mår.
Nämn några frisk faktorer för psykisk ohälsa
God Självkänsla, minst en nära vän, motion, arbete som man trivs med, fritidsaktiviteter som man trivs med, bra matvanor, goda sömnvanor och återhämtning.
Vad är stigmatisering? Och varför hör det ihop med psykiatrin?
Stigmatisering kan enkelt förklaras som fördomar om grupper man tycker avviker från normen och att de pågrund av det behandlas sämre än andra på en strukturell nivå.
Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa har funnits länge och finns än i dag. Alltså fördomar och strukturell diskriminering pga okunskap.
Vad är självstigmatisering och vad kan det få för konsekvenser?
Självstigmatisering inebär att en person med tex psykisk ohälsa accepterar fördommarna och andras syn på vem man är och vad man är värd.
det kan leda till att en person med psykisk ohälsa inte söker hjälp.
Normer, könstillhörighet och psykisk ohälsa. Förklara hur dessa begrepp kan hänga ihop.
En person som inte följer normen för det vanligaste köns uttrycken kan drabbas av psykisk ohälsa pga fördomar och stigmatisering. Det är alltid lättare för människor att passa in i normerna än att avvika från dem. En person som tex upplever könsdysfori kan ha svårt med att acceptera sig själv och hur den känner. Om personen sen lever i ett samhälle med kunskap och acceptans för olika könsuttryck och könstillhörigheter blir det lättare för personen att acceptera sig själv och leva så som den mår bra av. Men om personen lever i ett samhälle som fördömer och straffar människor som inte passar in i normen leder det till ännu större grad av ohälsa.
Vad kan psykiska problem bero på enligt det medicinsk- biologiska perspektivet?
Enligt detta perspektiv beror psykisk ohälsa på skador i hjärnan, ärftlighet-genetiska faktorer eller obalans i signalsubstanserna.
Vad är psykisk ohälsa enligt det psykodynamiska perspektivet?
Enligt detta perspektiv beror psykisk ohälsa på det omedvetna och bortträngda minnen från barndomen som varit traumatiska. Genom att lyfta fram dessa minnen och bearbeta dem kan man få bättre psykisk hälsa.
Det grundar sig på Sigmund Freuds teorier om detet, jaget och överjaget. Detet är en persons drifter, jaget är medlaren mellan detet och överjaget, överjaget är en persons samvete och har koll på normer, tabun,värderingar och rätt och fel.
Vad handlar det kognitiva perspektivet om?
Detta perspektiv handlar om hur vi tänker och känner, hur vi upplever och minns och hur vi kommunicerar med andra. Enligt det kognitiva perspektivet beror psykisk ohälsa på förvrängda tankemönster. Kognitiv terapi går ut på att förstå hur tankar, känslor och handlande hänger ihop.
Vad innebär Maslows behovspyramid?
Abraham Maslow har delat in människans behov i fem steg där det primära och livsnödvändiga
första steget är de fysiska behoven-mat, vatten, luft och fortplantning.
De nästkommande fyra stegen räknas som sekundära behov, men nödvändiga för att vi ska må bra och ha ett gott liv.
Trygghetsbehov-att veta vad som kommer hända, känna sig säker.
Behov av Kärlek och gemenskap-att få ge och ta emot kärlek, kroppskontakt.
Behov av uppskattning- bli sedd och accepterad
Behov av självförverkligande- att ens personliga resurser används på rätt sätt och fullt ut. Att man blir den person man vill vara och har kapacitet för.
Vad är grunden i det behavioristiska perspektivet?
Grunden i det behavioristiska perspektivet är att vi lär in beteenden. Det innebär att vi kan lära in rädslor men också att vi kan lära oss att inte vara rädda. Vi lär oss utifrån vad konsekvensen blir. Behavioristiskt perspektiv är framför allt framgångs rikt för att behandla fobier och tvångssundrom.
Vad kan depression och oro bero på enligt det socialpsykologiska perspektivet?
Det socialpsykologiska perspektivet handlar om hur människor samspelar med varandra både inom familj, arbetsplats/skola, samhället. Så depression, enligt det socialpsykologiska perspektivet kan handla om vilken roll vi har i olika grupper och om anknytningen till grupp och personer är dålig, kommunikationen kan vara dålig och det finns brist på förtroende. Även på samhällsnivå kan bidra till psykisk ohälsa genom för högt ställda krav
Förklara grunderna i salutogena perspektivet
KASAM-känskla av sammanhang. Att känna meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet gör att människor upplever en god psykisk hälsa.
Vad innebär stress- och sårbarhetsmodellen?
Modellen integrerar det biologiska och det psykologiska förklaringarna till vad hälsa beror på. Vårt arv, vår miljö och vårt sociala nätverk.
Sårbarhetsfaktorer är: ärftlighet, störningar i hjärnans och/eller nervsystemets funktion, inlärda beteendemönster, svagt socialt stöd.
Faktorer som leder till ökad stress- Stressorer: ekonomiska problem, relations problem, arbetrslöshet, mobbning, akut eller kronisk smärta, missbruk, förluster, traumatiska kriser, utvecklingskriser.
Faktorer som hjälper och stärker människan-skyddsfaktorer: familj, vänner, sociala nätverk, medfödda och inlärda förmågor och färdigheter, hög grad av KASAM.