Läran om huset
Den tyske Ernst Haeckel under 1800-talet
Hur organismer samverkar med sin omgivning och vad det får för konsekvenser för individer, populationer, organismsamhällen och hela ekosystemet på kort och lång sikt.
Hus
Kunskap/Vetenskap/Lära
Icke-levande faktorer som påverkar de levande faktorerna. Såsom nederbörd, temperatur, ljusförhållanden, dagslängd.
Levande faktorer. Såsom organismer.
Samspel, växelverkan och interaktion. Används för att förklara hur orgasnimer och deras omgivning påverkar varandra!
Djurs beteende och hur de utvecklas.
En grupp individer av en art som förekommer i ett område vid en bestämd tidpunkt och som kan fortplanta sig med varandra.
Olika arters behov av resurser och krav på miljön. Hur populationen tillväxer och vad som orsakar deras död eller begränsar deras utbredning.
Populationer av olika artee inom ett område bildar tillsammans ett organismsamhälle.
Organismsamhället tillsammans med den abiotiska miljön.
Kemiska föresningar som organsimer tar upp från sin omgivning för att leva, växa och fortplanta sig.
Alla jordens ekosystem tillsammans. Från djupaste hav till högsta bergstopp, det vill säga överallt pp jorden där liv frodas!
Individ, population, organismsamhälle, ekosystem, biom (vegetetionsområde), biosfär
En fördjupning i en berghäll som oftast är vattenfylld.
En energikälla som ständigt tillför ny energi - solen. Dessutom behöver organismerna grundämnena kol, kväve och fosfor.
Ljusenergi + Koldioxid + Vatten = Socker + Syre
Socker + Syre = Vatten + Koldioxid + Energi ATP(rörelseenergi och värmeenergi)
Flödar och cirkulerar!
Organismer som livnär sig på dött organiskt material!
Energianvändning och cirkulation av ämnen
Ett slutet eller öppet ekosystem. I en barrskog binds energin av växter i området och näringsämnen cirkulerar inom systemet - men när djur rör sig in och ut ur systemet kommer energi och materia till eller lämnar. Medan i en å som rinner är ett mer öppet system där energin och materian tillförs och lämnar systemet via det strömmande vattnet!
Land och vatten ekosystem.
Växtlighet eller växtliv.
Temperatur, nederbörd, markförhållanden och vilken växtlighet samt organismer som finns där.
Klimat är det genomsnittliga vädret i ett område under en längre tidsperiod (30 år).
Klimat eftersom den påverkar arternas globala utbredning och jordens landekosystem ör uppbyggda.
Avståndet till poler och ekvator, luftströmmar, hur högt över havet ekosystemet ligger.
Vid ekvatorn stiger varm fuktig luft uppåt och ger kraftig nederbörd. Vid polerna sjunker kall och torr luft mot jordytan. Mellan ekvatorn och polerna finns områden med varm och torr luft samt kall och fuktig lift.
Tropiska zonen, Subtropiska zonen, kalltempererade zonen, varmtempererade zonen, polarzonen
Frostperiod (10 månader), bara översta lagret av tjälen som tinar under sommaren en meter ner går tjälen aldrig ur, dvs permafrost. Ibland glaciärer och inlandsisar = ingen växtlighet. Små växer inte träd(rötter kan ej växa). Grönland och Antarktis!
Kalltempererade zonen, norra halvklotet. Barrträd fattig på andrra träslag. Sverige, Nordamerika, Kanada.
Varmtempererade zonen. Träden fäller blad inför vintern. Finns i Sverige!
Förekommer i medelhavsklimatet (undergrupp till varmtemp). Torra(arida) heta somrar och svala regniga vintrar. Buskvegetation som har hög motståndskraft mot torka. Australien, Kalifornien, Sydafrika.
Marken består av sand/sten med gles eller ingen växtlighet. Kalla och varma. Negativ vattenbalans = mer avdunsat vatten än nederbörd. xter och djur kan snabbt utbyttja när det regnar.
Ett slättområde, kalla vintrar och torra klimat. Gräsmark, gles växtlighet. Viktig jordbruksområde (prärien i Nordamerika).
Tropiska zonen, slättområde, högt gräs, glest utspridda buskar och träd. Torrt, tydlig regnperiod. Däggdjur (zebror, bufflar, elefanter).
Mellan savannerna, runt ekvatorn, varmt och fuktigt, medeltemperatur över 18*C, jämn nederbörd året om, enorm artrikedom, täcker endast 2% av jordens yta (minskar).
Markförhållandena och landskapets utseende!
Hällmarkstallskog (Tall, lingon, ljung), Blåbärsgranskog (Gran, blåbär, gräs), Alkärr (Al, Ormbunkar)
Nedbrytning av fast berg genom mekaniska, kemiska och biologiska processer!
Det understa jordskiktet. Påverkas inte av det som sker på markytan!
Jordtäckets tjocklek, hur näringsrik jorden är och hur effektiv den är på att hålla kvar vatten.
Finns på höjder, mycket tunt eller saknar jordtäcke, växter som klarar av torka!
Tjockt jordtäcke, fuktigt, växter kräver mer näring.
Längsta partier i landskap, djupt jordtäcke, mycket vatten och näring, al, björk, fuktälskande örter.
Oorganska och organiska ämnen!
I marken! Med sitt rotsystem tar växter upp vatten och alla ämnen de behöver förutom kol! Döda organismer bryts ner så att ämnena som fanns bunda i den blir tillgängliga för växterna. Därför får det stora konsekvenser när markförhållandena påverkas (kraftig nederbörd, minskning av nedbrytare pga giftutsläpp)!!
Utgörs av berggrunden och material som lossnat från den från kraftig vind eller vatten - dvs berggrunden har vittrat sönder till mindre beståndsdelar. Genom vittringen bildas mineraljord ovanpå berggrunden. Inlandsisars rörelse bidragit till att vittra berggrunden till sten/grus. När gruspartiklar spolad blrt av vatten bildas lösa avlagringar som samlas på sjö- och havsbottnar. Stora lerslätter i Sverige har bildats.
Nör vatten löser upp berggrunden bildas lerpartiklar. Mindre än 0,002 mm i diameter. Finns i precis all mark. Stor yta som är svagt negativt laddad. Binder positiva joner som är viktiga näringsämnen för växter (kalium, järn, kalcium, magnesium). Pga stora area kan hålla stora mänder vatten i marken. Desto mer lerpartiklar i jorden = Ju näringsrikare jord och förmåga till att hålla vatten.
Från döda organismer samt deras förna/rester (löv, hår, avföring). Förna är föda åt markorganismer (bakterie, svamp, mask, instekter). Resterna av förnan kallas för humusämnen.
Rester av förnan som orgasmismer inte tagits "hand" om. Små partiklar, större förmåga än lerpartiklar att binda vatten och näringsämnen. Gör jorden mindre kompakt. Sura ännen, löser sig i vatten, frigör vätejoner, sänker vattnets pH-värde.
Den kallas podsol med tydliga skikt. 1)Organisk horisont=inte helt nedbrytet dött organiskt material såsom barr och 2)Urlakningshorisont. 3)Aneikningshorisont.
Vattnet (innehåller vätejoner)(humusämnen), när vätejonerna kommer i kontakt med lerpartiklarna binder de till dessa samtidigt som de positiva jonerna som suttit på lerpartiklarna löser sig i vattnet. Markvattnets sammansättning ändraz, innehåller färre vätejoner (högre pH) och fler näringsämnen(kalcium,kalium, magnesium)
Något går i lösning, dras ur, urvattnas.
Innebär att halten av ett ämne ökar, dvs koncentreras!
Betyder påväxt. När ormbunkar konkurrerar om solljus och växer på träd för stt nå solljus eftersom 99% av solinstrålning filtreras bort innan det når bottenskikt!
Trädskikt - 5m - Buskskikt(små träd) - fältskikt(gräs, ormbunkar, blåbär) - bottenskikt(mossor, lavar, svampar).
När flera tusen träd huggs ner!
Vatten med en längre salhalt än oceanerna men högre än sötvatten.
Salthalt, ljus- och näringstillgång, temperatur, vattnets strömningshastighet!
sötvattenekosystem (<0,5‰) sjö/vattendrag 0,8% av jordytan 40% sötvattensarter. brackvattenekosystem (<0,5-30‰) flod mynnar ut till havsvik, salthalt varierar beroende på dygnet/tidvatten, Östersjön. marina ekosystem (>30‰), 70% av jordens yta.
Encelliga organismer som finns i det fria vattnet. Styrs av strömmar och vindar.
Djupet under vattenytan där inga fotosyntetiserande organismer kan överleva.
Området från strandkanten ner till det djup där fastsittande växter fortfarande kan växa.
Vattenmassan utanför litoralen. Delas i två av ljuskompensationspunkten till den limniska zonen och profundalen.
Där det finns växt- och djurplankton samt småfiskar som lever på plankton.
Där inga fotosyntetiserande växter kan överleva. Utgör för det mesta habitatet för större fiskar.
Gränskiktet mellan vattenmassor som har olika tamperatur.
Mellanstadiet i utvecklingen från ägg till fullt utvecklad individ hos insekter. Tex gräshoppor och löss.
Består i stor utsträckning av finfördelat dött organiskt material där grävande insektslarver, musslor och olika sorters maskar lever.
Växtplakton grupperna: Kiselalger och Dinoflagellater. De tillför mest syre till atmosfären av alla fotosyntetiserande organismer och tar upp mest koldioxid!
Det område av havsbotten som ligger mellan hög- och lågvatten.
Börjar efter litoralen (hav) och sträcker sig lika långt ut som kontinentalsockeln.
Den del av kontinenten som ligger under vattnet, djupet brukar vara 150 till 200 meter som mest.
Zonen utanför kontinentalsockeln där fotosyntes kan ske.
Zonen utanför kontinentalsockeln där fotosyntes inte kan ske.
Ett ekosystem som är känsligt för förändring. Motsatsen till stabilt ekosystem!
Saltsprångsskiktet mellan sötare och saltare vattenmassor.
Alla växter eftersom de kan tillverka sin föda med hjälp av fotosyntesen kan de bilda kolhydrater, proteiner, fetter. Organismer som producerar sin föda från oograniska ämnen kallas autotrofer.
Organismer som äter andra oeganismer dör att få föda. Tex djur, svamp och många encelliga organismer.
Organismer som använder ljus som energikälla!
Organismer som får energi från kemiska reaktioner.
En typ av organism som befinner sig i mellanledet i en näringskedja. Utvinner energi och näring ur organiska ämnen hos tidigare organismer i näringskedjan. (heterotrof)
Rovdjur och bytesdjur (+/-)
Växtätande och växt (+/-)
Parasit och värdorganism (+/-)
Två arter son gynnas av varandra (+/+)
En drar nytta av det medan den andra inte påverkas (+/0)
En typ av organism som ofta befinner sig i första ledet i en näringskedja. Organismen ingår i riket växter. Den använder koldioxid, vatten och solenergi för att skapa syre och socker. När de bildar ny biomassa kallas det för ekosystemets primärproduktio.
Ett mått som visar surhetsgraden. Värdet kan variera från 1 till 14 där 1 kallas för surt och 14 basiskt. Värdet 7 kallas för neutralt.
Ett komplext samband mellan producerande och konsumerande organismer i ett ekosystem.
En typ av organism i sista ledet i en näringskedja. Saknar således naturliga fiender inom det ekosystem som näringskedjan studeras. Parasiter eller asätare räknas vanligtvis inte till denna grupp trots att de kan leva högt upp i näringskedjan och saknar fiender.
En typ av organism som bryter ner organiska material och återför näringsämnen som varit bundet i växt- eller djurmateria från döda organismer till naturen.
Djur som äter lik och kadaver, alltså människor och djur som de inte dödat själva. Tex kråka
Betyder näring på grekiska. Organismer i näringsvävar befinner sig i olika trofinivåer. Producenter, primärkonsument, sekundärkonsument, tertiärkonsument, toppkonsument, nedbrytare.
producent, primär-, sekundär-, tertiärkonsument.
dött organiskt material, nedbrytare, sekundär-, tertiärkonsument
Den sammanlagda vikten av levande organismer inom ett visst område! Det är bunden energi och kol
Det som är kvar när något dragits ifrån. Biomassan som finns kvar när cellandningen räknats bort.
Förlusterna av biomassa och energi i en näringskedja. Ca 10% förs vidare till nästa trofinivå.
Betyder upptagning, omvandling av ett ämne i en organism. Oorganiska ämnen (koldioxid) tas upp av producenter och binds i organisk form. Koldioxiden används i fotosyntesen till att bygga upp alla de organiska föreningarna som växter behöver (kolhydrater, proteiner,fetter).
Organiskt bundna näringsämnen omvandlas till oorganiska ämnen
Ingen effekt på den enda arten, men negativ effekt på den andra arten!
mark, vatten, luft, de levande organismerna
Hydrosfären!
Litosfären!
Atmosfären
Bottom-up regleringen och Top-down regleringen.
Cyanobakterier! (Finns mängder av i Östersjön eftersom den regleras av en Top-down reglering, tex man fiskade för mycket, ökad skarpsill, mindre djurplankton, mer växtplankton=algblomning).
Ekosystem har olika grad av resiliens vilket innebär dess motståndskraften/återhämtningsförmåga ifall en störning/förändring inträffar såsom skogbrand, översvämning eller att arter dör ut.
- Nativitet (födsel)
- Mortalitet (död)
- Immigration (invandring)
- Emigration (utvandring)
Inom ekologin menas med något organismer i ekosystemet förbruckar. Tex födoresurser, utan det kan ej arterna i området fortplanta sig eller överleva. Resurserna kontrollerar vart arterna lever, tex för fåglar är bohål en resurs.
Kan ej förbrukas av organismerna, utgörs av abiotiska faktorer såsom klimat, temperatur, salhalt och pH. Alla miljöförhållandena måste ligga inom artens tileransområde, för att fydiologiska processer som ämnesomsättning eller fotosyntes ska fungera.
Alla arter har sina maximum och minimum såsom temperatur, pH eller salthalt. Detta innebär att de inte överlever om det överskrider eller underskrider dessa gränsen. Hela intervallet/utbredningsområdet utgör artens toleransområde. Där individen mår som bäst kallas för optimim. Klimat förändring påverkar toleransområden för olika arter.
Växter och små däggdjur har det svårast att förflytta sig än större däggdjur, fåglar och insketer.
En populations toleransområde kan förändrad snabbt genom naturligt urval. Tex i gruvområden har vissa gräsarter har utvecklat tolerans mot tungmetaller.
Kan inte hålla en konstant temperatur under en längre tid. Tex ormar och insekter - de förändrar sin temperatur genom att flytta sig till skugga eller solen. Tex blåsippor vänder sina blommor mot solen pp våren. Reaktioner som tar upp energi från omgivningen.
Kan hålla en jämna kroppstemperatur genom att själva peoducera värme inifrån, tex fåglar och däggdjur. Endoterma djur kan istället reglera sin temperatur genom inre medel och är mindre beroende av omgivningen för att hålla en viss kroppstemperatur.
Sammanfattar alla de krav som en art har på resurser och miljöförhållanden för att kunna överleva och fortplanta sig.
Ett område där artens ekologiska nisch är uppfylld!
Man brukar prata om varje enskild resurs och varje enskilt miljöförhållande som olika dimensioner av artens akologiska nisch. Man kan presentera detta i flera dimensioner diagram.
Arter med bred nisch. Stort toleransområde.
Arter med smal nisch, dvs begränsade till några resurser eller har litet toleransområde för någon miljöfaktor.
Ett lapptäcke av biotoper.
Lokalpopulationer som tillsammans bildar en stor population genom att färdas mellan populationerna. Metapopulationer kan överleva som helhet fast lokalpopulationer kan dö ut.
När en fågel håller sig svävande med hjälp av snabba vindslag i luften utan att förflytta sig!
Fåglars årliga flyttning under vår och höst kallas sträck. Sträckande fåglar är alltså flyttande fåglar.
Om populationstillväxten blir större med den ökande populationen.
Capita betyder huvud på latin och menas med varje individs bidrag till populationens tillväxt. När r = 0 är populationsstorleken konstant.
När r > 0 tillväxer populationen.
När r < 0 minskar populationen.
1) Genom interferens = En individ som aktivt försvarar sitt byte mot andra. Björnhona.
2) Genom exploatering = En individ som äter snabbare än andra konkurrerar indirekt. Fåglar.
För en viss art är det största antal individer som på sikt kan leva av de resurser som finns i en viss miljö.
Människor.
Motsatsen till exponentiell tillväxt. Den punkt där tillväxthastigheten avtar p.g.a ökad inomartskonkurrens som uppstår i samband med fler individer. Ju större populationen blir, desto lägre blir tillväxthastigheten
En kurva som beskriver överlevnaden hos olika arter. Antal överlevande i förhållande till ålder.
Populationsstorlekar som varierar regelbundet sägs svänga cykliskt.
Maximala fortplantningen utan konkurrens
Skillnaden mellan individernas fitness i en konkurrenssituation.
K-selekterade och r-selekterade.
Stora organismer med lågt r-värde.
Populationsstorleken beror främst på miljöns bärförmåga (resurserna styr). Det naturliga urvalet har gynnat fortplantningsstrategier som innebär ett långt liv men få avkommor. Tex träd och stora däggdjur. S-kurva.
Förökar sig snabbt när det finns resurser. Inomartskonkurrensen hinner inte med att begränsa tillväxten → minskning sker först när resurserna tar slut → populationen kraschar. Det naturliga urvalet har gynnat fortplantningsstrategier som innebär ett stort antal avkommor men ett kort liv. Typisk för små organismer med stor per capita-tillväxt. J-kurva.
Är ett begränsat antal individer från en population.
Innebär inom biologin att man undersöker förekomsten av djur, växter eller andra organismer inom ett begränsat område!
Man delar in området man vill ta reda på populationen i i mindre rutor och sedan räknar man antalet individer i de rutorna. Sedan räknar man antalet individer per kvadratmeter och tar det multiplicerat hur stort område man har och då får man en skattning av hur många individer som finns på ytan. Är lämplig att använda på organismer som är fastsittande tex växter.
Är en bra metod att använda om man vill jämföra hur populationer skiljer sig mellan flera områden eller förändras med tiden, men behöver inte veta den absoluta populationsstorleken. Innebär att man uppskattar antalet individer längs en eller flera olika sträckor i ett område. Man använder ofta den här metoden för att räkna hur fåglars population ändras över tiden.
Man fångar in ett antal individer, sen märker man dom och släpper ut de. Efter en viss tid fångar man in individer av samma art igen och ser hur många av dom som är markerade. De kallas återfångade individer, med hjälp av de återfångade individerna kan man räkna ut en skattning på hur stor populationen är, om man antar att de återfångade individerna står i samma förhållande som till det totala antalet fångade individer vid det andra fångsttillfället, som antalet fångade individer vid det första fångsttillfället står till den totala populationen.
Syftar på variationsartrikedomen av ekosystem och arter samt den genetiska variationen inom arter.
Artsammansättningen i ett ekosystem förändras med tiden. Sådana förändringar kallas ekologisk succession. Successionsförlopp blir särskilt tydliga efter störningar i ett ekosystem, som när träd fällts i en storm eller efter en skogsbrand. Succession betyder följd eller återväxt.
- och -
Områden som har påverkats av mänsklig aktivitet, såsom jordbruk eller andra former av markanvändning
Hällmark är en typ av habitat som kännetecknas av klippor, stenar och exponerad berggrund. Det är vanligtvis ett öppet område där marken täcks av små jordpartiklar och mossa, och det finns ofta spridda växter som har anpassat sig till dessa speciella förhållanden
Morän är en typ av sediment eller jordart som bildas genom processen av glaciation, det vill säga när isglaciärer rör sig över landytan och eroderar och transporteras material. Morän består vanligtvis av en blandning av lera, sand, grus och stenar.
Optimumkurva i ekologisk kontext refererar vanligtvis till en graf som visar optimala förhållanden för en viss organism eller process.
Mikroklimat refererar till det lokala klimatet i en specifik plats eller område som kan skilja sig från det omgivande klimatet.
Under vintern kan stagnation uppstå när vattenmassorna blir stillastående eller har mycket begränsad rörelse. Stagnation kan vara en följd av isbildning, vilket begränsar vattencirkulationen.
Det område där vatten samlas och avrinner till en gemensam punkt, vanligtvis en sjö, flod eller annan vattenkälla. Det är det geografiska området där nederbörd, smältvatten eller grundvatten samlas och följer naturliga avrinningssystem.
Primärsuccession är processen där ett helt nytt ekosystem utvecklas på en plats som tidigare saknade levande organismer eller organiskt material. Detta kan inträffa på platser som nyligen exponerats genom geologiska processer som lavaflöden eller glacial avsmältning.
inträffar på platser som tidigare har haft en etablerad ekologisk gemenskap men som har påverkats av en störning, såsom skogsbrand, översvämning eller mänsklig påverkan som avskogning. I detta fall återhämtar sig ekosystemet och dess samhällen över tid, genom successiva stadier av växt- och djurliv. Till skillnad från primärsuccession, där marken är helt ny, finns det redan en del organiskt material och en fröbank i jorden under sekundärsuccession.
Refererar till det sista stadiet i successionsprocessen, där en ekologisk gemenskap har uppnått en relativt stabil och balanserad struktur över tiden.
Är organismer som införs i en ny miljö där de inte naturligt förekommer. Dessa arter kan ha en tendens att sprida sig snabbt och aggressivt, vilket kan leda till negativa påverkan på det befintliga ekosystemet. Invasiva arter kan konkurrera med inhemska arter om resurser som mat och utrymme, och de kan också påverka ekosystemets struktur och funktion.
Inhemska arter är organismer som naturligt förekommer och har utvecklats i en specifik region eller geografisk plats över lång tid.
Naturliga: Dessa uppstår som en del av naturliga ekologiska processer och omfattar exempelvis skogsbränder, översvämningar, jordbävningar och vulkanutbrott.
Antropogena: Dessa orsakas av mänskliga aktiviteter och inkluderar exempelvis avskogning, föroreningar, överexploatering av naturresurser och klimatförändringar.