Utilisateur
Läran om huset
Den tyske Ernst Haeckel under 1800-talet
Hur organismer samverkar med sin omgivning och vad det får för konsekvenser för individer, populationer, organismsamhällen och hela ekosystemet på kort och lång sikt.
Hus
Kunskap/Vetenskap/Lära
Icke-levande faktorer som påverkar de levande faktorerna. Såsom nederbörd, temperatur, ljusförhållanden, dagslängd.
Levande faktorer. Såsom organismer.
Samspel, växelverkan och interaktion. Används för att förklara hur orgasnimer och deras omgivning påverkar varandra!
Djurs beteende och hur de utvecklas.
En grupp individer av en art som förekommer i ett område vid en bestämd tidpunkt och som kan fortplanta sig med varandra.
Olika arters behov av resurser och krav på miljön. Hur populationen tillväxer och vad som orsakar deras död eller begränsar deras utbredning.
Populationer av olika artee inom ett område bildar tillsammans ett organismsamhälle.
Organismsamhället tillsammans med den abiotiska miljön.
Kemiska föresningar som organsimer tar upp från sin omgivning för att leva, växa och fortplanta sig.
Alla jordens ekosystem tillsammans. Från djupaste hav till högsta bergstopp, det vill säga överallt pp jorden där liv frodas!
Individ, population, organismsamhälle, ekosystem, biom (vegetetionsområde), biosfär
En fördjupning i en berghäll som oftast är vattenfylld.
En energikälla som ständigt tillför ny energi - solen. Dessutom behöver organismerna grundämnena kol, kväve och fosfor.
Ljusenergi + Koldioxid + Vatten = Socker + Syre
Socker + Syre = Vatten + Koldioxid + Energi ATP(rörelseenergi och värmeenergi)
Flödar och cirkulerar!
Organismer som livnär sig på dött organiskt material!
Energianvändning och cirkulation av ämnen
Ett slutet eller öppet ekosystem. I en barrskog binds energin av växter i området och näringsämnen cirkulerar inom systemet - men när djur rör sig in och ut ur systemet kommer energi och materia till eller lämnar. Medan i en å som rinner är ett mer öppet system där energin och materian tillförs och lämnar systemet via det strömmande vattnet!
Land och vatten ekosystem.
Växtlighet eller växtliv.
Temperatur, nederbörd, markförhållanden och vilken växtlighet samt organismer som finns där.
Klimat är det genomsnittliga vädret i ett område under en längre tidsperiod (30 år).
Klimat eftersom den påverkar arternas globala utbredning och jordens landekosystem ör uppbyggda.
Avståndet till poler och ekvator, luftströmmar, hur högt över havet ekosystemet ligger.
Vid ekvatorn stiger varm fuktig luft uppåt och ger kraftig nederbörd. Vid polerna sjunker kall och torr luft mot jordytan. Mellan ekvatorn och polerna finns områden med varm och torr luft samt kall och fuktig lift.
Tropiska zonen, Subtropiska zonen, kalltempererade zonen, varmtempererade zonen, polarzonen
Frostperiod (10 månader), bara översta lagret av tjälen som tinar under sommaren en meter ner går tjälen aldrig ur, dvs permafrost. Ibland glaciärer och inlandsisar = ingen växtlighet. Små växer inte träd(rötter kan ej växa). Grönland och Antarktis!
Kalltempererade zonen, norra halvklotet. Barrträd fattig på andrra träslag. Sverige, Nordamerika, Kanada.
Varmtempererade zonen. Träden fäller blad inför vintern. Finns i Sverige!
Förekommer i medelhavsklimatet (undergrupp till varmtemp). Torra(arida) heta somrar och svala regniga vintrar. Buskvegetation som har hög motståndskraft mot torka. Australien, Kalifornien, Sydafrika.
Marken består av sand/sten med gles eller ingen växtlighet. Kalla och varma. Negativ vattenbalans = mer avdunsat vatten än nederbörd. xter och djur kan snabbt utbyttja när det regnar.
Ett slättområde, kalla vintrar och torra klimat. Gräsmark, gles växtlighet. Viktig jordbruksområde (prärien i Nordamerika).
Tropiska zonen, slättområde, högt gräs, glest utspridda buskar och träd. Torrt, tydlig regnperiod. Däggdjur (zebror, bufflar, elefanter).
Mellan savannerna, runt ekvatorn, varmt och fuktigt, medeltemperatur över 18*C, jämn nederbörd året om, enorm artrikedom, täcker endast 2% av jordens yta (minskar).
Markförhållandena och landskapets utseende!
Hällmarkstallskog (Tall, lingon, ljung), Blåbärsgranskog (Gran, blåbär, gräs), Alkärr (Al, Ormbunkar)
Nedbrytning av fast berg genom mekaniska, kemiska och biologiska processer!
Det understa jordskiktet. Påverkas inte av det som sker på markytan!
Jordtäckets tjocklek, hur näringsrik jorden är och hur effektiv den är på att hålla kvar vatten.
Finns på höjder, mycket tunt eller saknar jordtäcke, växter som klarar av torka!
Tjockt jordtäcke, fuktigt, växter kräver mer näring.
Längsta partier i landskap, djupt jordtäcke, mycket vatten och näring, al, björk, fuktälskande örter.
Oorganska och organiska ämnen!
I marken! Med sitt rotsystem tar växter upp vatten och alla ämnen de behöver förutom kol! Döda organismer bryts ner så att ämnena som fanns bunda i den blir tillgängliga för växterna. Därför får det stora konsekvenser när markförhållandena påverkas (kraftig nederbörd, minskning av nedbrytare pga giftutsläpp)!!
Utgörs av berggrunden och material som lossnat från den från kraftig vind eller vatten - dvs berggrunden har vittrat sönder till mindre beståndsdelar. Genom vittringen bildas mineraljord ovanpå berggrunden. Inlandsisars rörelse bidragit till att vittra berggrunden till sten/grus. När gruspartiklar spolad blrt av vatten bildas lösa avlagringar som samlas på sjö- och havsbottnar. Stora lerslätter i Sverige har bildats.
Nör vatten löser upp berggrunden bildas lerpartiklar. Mindre än 0,002 mm i diameter. Finns i precis all mark. Stor yta som är svagt negativt laddad. Binder positiva joner som är viktiga näringsämnen för växter (kalium, järn, kalcium, magnesium). Pga stora area kan hålla stora mänder vatten i marken. Desto mer lerpartiklar i jorden = Ju näringsrikare jord och förmåga till att hålla vatten.
Från döda organismer samt deras förna/rester (löv, hår, avföring). Förna är föda åt markorganismer (bakterie, svamp, mask, instekter). Resterna av förnan kallas för humusämnen.
Rester av förnan som orgasmismer inte tagits "hand" om. Små partiklar, större förmåga än lerpartiklar att binda vatten och näringsämnen. Gör jorden mindre kompakt. Sura ännen, löser sig i vatten, frigör vätejoner, sänker vattnets pH-värde.
Den kallas podsol med tydliga skikt. 1)Organisk horisont=inte helt nedbrytet dött organiskt material såsom barr och 2)Urlakningshorisont. 3)Aneikningshorisont.
Vattnet (innehåller vätejoner)(humusämnen), när vätejonerna kommer i kontakt med lerpartiklarna binder de till dessa samtidigt som de positiva jonerna som suttit på lerpartiklarna löser sig i vattnet. Markvattnets sammansättning ändraz, innehåller färre vätejoner (högre pH) och fler näringsämnen(kalcium,kalium, magnesium)
Något går i lösning, dras ur, urvattnas.
Innebär att halten av ett ämne ökar, dvs koncentreras!
Betyder påväxt. När ormbunkar konkurrerar om solljus och växer på träd för stt nå solljus eftersom 99% av solinstrålning filtreras bort innan det når bottenskikt!
Trädskikt - 5m - Buskskikt(små träd) - fältskikt(gräs, ormbunkar, blåbär) - bottenskikt(mossor, lavar, svampar).
När flera tusen träd huggs ner!
Vatten med en längre salhalt än oceanerna men högre än sötvatten.
Salthalt, ljus- och näringstillgång, temperatur, vattnets strömningshastighet!
sötvattenekosystem (<0,5‰) sjö/vattendrag 0,8% av jordytan 40% sötvattensarter. brackvattenekosystem (<0,5-30‰) flod mynnar ut till havsvik, salthalt varierar beroende på dygnet/tidvatten, Östersjön. marina ekosystem (>30‰), 70% av jordens yta.
Encelliga organismer som finns i det fria vattnet. Styrs av strömmar och vindar.
Djupet under vattenytan där inga fotosyntetiserande organismer kan överleva.
Området från strandkanten ner till det djup där fastsittande växter fortfarande kan växa.
Vattenmassan utanför litoralen. Delas i två av ljuskompensationspunkten till den limniska zonen och profundalen.
Där det finns växt- och djurplankton samt småfiskar som lever på plankton.
Där inga fotosyntetiserande växter kan överleva. Utgör för det mesta habitatet för större fiskar.
Gränskiktet mellan vattenmassor som har olika tamperatur.
Mellanstadiet i utvecklingen från ägg till fullt utvecklad individ hos insekter. Tex gräshoppor och löss.
Består i stor utsträckning av finfördelat dött organiskt material där grävande insektslarver, musslor och olika sorters maskar lever.
Växtplakton grupperna: Kiselalger och Dinoflagellater. De tillför mest syre till atmosfären av alla fotosyntetiserande organismer och tar upp mest koldioxid!
Det område av havsbotten som ligger mellan hög- och lågvatten.
Börjar efter litoralen (hav) och sträcker sig lika långt ut som kontinentalsockeln.
Den del av kontinenten som ligger under vattnet, djupet brukar vara 150 till 200 meter som mest.
Zonen utanför kontinentalsockeln där fotosyntes kan ske.
Zonen utanför kontinentalsockeln där fotosyntes inte kan ske.
Ett ekosystem som är känsligt för förändring. Motsatsen till stabilt ekosystem!
Saltsprångsskiktet mellan sötare och saltare vattenmassor.
Alla växter eftersom de kan tillverka sin föda med hjälp av fotosyntesen kan de bilda kolhydrater, proteiner, fetter. Organismer som producerar sin föda från oograniska ämnen kallas autotrofer.
Organismer som äter andra oeganismer dör att få föda. Tex djur, svamp och många encelliga organismer.
Organismer som använder ljus som energikälla!
Organismer som får energi från kemiska reaktioner.
En typ av organism som befinner sig i mellanledet i en näringskedja. Utvinner energi och näring ur organiska ämnen hos tidigare organismer i näringskedjan. (heterotrof)
Rovdjur och bytesdjur (+/-)
Växtätande och växt (+/-)
Parasit och värdorganism (+/-)
Två arter son gynnas av varandra (+/+)
En drar nytta av det medan den andra inte påverkas (+/0)
En typ av organism som ofta befinner sig i första ledet i en näringskedja. Organismen ingår i riket växter. Den använder koldioxid, vatten och solenergi för att skapa syre och socker. När de bildar ny biomassa kallas det för ekosystemets primärproduktio.
Ett mått som visar surhetsgraden. Värdet kan variera från 1 till 14 där 1 kallas för surt och 14 basiskt. Värdet 7 kallas för neutralt.
Ett komplext samband mellan producerande och konsumerande organismer i ett ekosystem.
En typ av organism i sista ledet i en näringskedja. Saknar således naturliga fiender inom det ekosystem som näringskedjan studeras. Parasiter eller asätare räknas vanligtvis inte till denna grupp trots att de kan leva högt upp i näringskedjan och saknar fiender.
En typ av organism som bryter ner organiska material och återför näringsämnen som varit bundet i växt- eller djurmateria från döda organismer till naturen.
Djur som äter lik och kadaver, alltså människor och djur som de inte dödat själva. Tex kråka
Betyder näring på grekiska. Organismer i näringsvävar befinner sig i olika trofinivåer. Producenter, primärkonsument, sekundärkonsument, tertiärkonsument, toppkonsument, nedbrytare.
producent, primär-, sekundär-, tertiärkonsument.
dött organiskt material, nedbrytare, sekundär-, tertiärkonsument