Ett barn i förskoleålder utvecklar symboliskt tänkande, kommunikation, att förstå sig själv och att förstå andra, skapar relationer med kompisar genom lek.
I det preoperationella stadiet kan barnet genomföra symboliskt tänkande, som att skapa mentala kategorier om föremål. Barnet har ingen förmåga till att tänka logiskt, såsom att tänka på flera saker samtidigt. Barnet kan bli egeocentrisk, dvs att barnet har svårt att förstå att allt kretsar runt en. Barnet kan endast se en aspekt i taget och har svårt att "vända" tanken (Irreversibilitet),
Språkutvecklingen påverkas av tidigare kommunikativa förmågar, såsom pekleken och imitation. Språkutvecklingen har dessutom ett samband med skolframgång, kompisrelationer, social kompetens.
T.ex. Ett barns språkutveckling påverkas av en social-ekonomisk status. Dvs att barnets föräldrar utbildingsnivå, arbete och eknomi har en stor påverkan på hur väl utvecklad språket är för barnet.
12 månander= barnets första ord, första ordet kan vara objekt, verb, sociala rutioner.
18-24 månader= Vokabulärspurt, barnet lär sig hur många ord som helst.
semantisk utveckling= 5-6 år, barnet kan förstå kring 15.000 ord.
Barn i förskoleålder utvecklar en objektiv själv bild (värdera självet), där barnet påverkas av bilden/berättelsen om sig själv. T.ex. att barnet tycker att den själv är jätte fin när den ser sig själv i spegeln.
Barn får tydligare uttryck av självemotioner. T.ex. barnet kan förstå varför den är ledsen och vet att "så här är det att vara ledsen och såhär ser det ut".
Inlevelsen av föräldrarna i t.ex. barnets berättelser betyder mycket, då föräldern hjälper relationen till barnet och visar barnet om "vem är du". Barnet får dessutom tydligare uttryck av självemotioner, såsom kan känna av skam. Vad innebär det att "vara någon"
1.När barn träffar nya och gammla kompisar, så skapar Barn de olika lekbeteende.
2. När barn leker/umgås med jämåriga barn, kan barnet lättare reflektera, relatera och analysera tillsammans med det barnet. Det är till exemepel svårare för barnet att analysera tillsammans med en förälderer, då det blir mer en "över" och en "under" relation.
3. I tidig ålder kan barn lätt byta ut kompisar, eftersom realtionerna är ytliga och barnet fortfrande "letar" efter fler kompisar. Det är inte förens senare ålder som barnet börjar skapa närmare relationer till andra.
Prosocialt beteende= Barnet hjälper andra, är empatisk och beskriver andra som snälla.
Empati= Barnet kan visa empati till andra barn och vuxna
Samarbete= Barnet har inga problem till att samarbeta med andra barn, föräldrar eller lärare.
Altruism= barnet visar generositet, såsom att de kan dela med sig av leksaker till andra barn.
Antisocialt beteende= Barnet har brist på omdöme och hänsyn till andra människor. t.ex. saknar respekt för andra barn.
Aggressivitet= Barnet visar aggressivitet i form av att barnet kan till exempel slå ett annat barn om hen tar barnets leksak. Barnet har alltså ingen klar förmåga till att visa empati till andra, och kan bli mer aggressiv i ord eller handlingar.
Utslutning= Barnet har svårt till samarbete med andra och väljer att vara utesluten från samarbeten.
Själviskhet= barnet har svårt att dela med sig av saker och följer mer ett mönster som "det är min leksak, du får inte den"
En tillåtande och söker arena att utforska sig själv, andra och testa sin kompetens
Lek är roligt=Leken gör oss motiverade och fokuserade.
Lek är kravlöst och utan några mål=Dvs att man inte kan misslyckas. Till exempel att om barnen misslyckas att bygga kojan så har inte de någon betydelse, då de inte misslyckades med att leka, vilket de gjorde när de byggde kojan.
Lekformar:
Övningslek= Det kan vara att en lek kan vara att man känner och bankar med leksaker.
Konstruktionslek= Allt som handlar om att bygga, koja, lego, etc.
_________________________________________________________________
Social nivå av lek:
Åskådarlek= Barn i lägre förskoleålder tittar på när andra leker, men att man inte riktigt går in med att leka med andra.
Parallell lek= Leker samma sak bredvid ett annat barn utan att samarbeta i att leka samma lek
Vid 4-5 års ålder kan de flesta barn ha förmågan att förstå och utveckla:
- Tankeläsning "Theory of mind"
- Att alla människor har egna tankar och känslor
- Att dessa skiljer sig mellan människor
- Att vårt beteende styrs av våra inre, mentala aktiviteter
- vad man själv tänker, tror, vill, vet, känner.
- Och vad andra tänker, tror, vill, vet, känner.
Mind-mindedness är föräldrars tendens att behandla ett barn som en psykologisk varelse med avsikter, önskningar och behov
Föräldrar med "hög" mind-mindedness har barn med bättre mentaliseringsförmåga, oftare trygg anknytning, bättre språk.
False belief-uppgifter är test på theory of mind. Theory of mind är förmågan att förstå föreställningar, önskningar, känslor och kunskap till oss själva och förstå andras mentala tillstånd. Barn har svårt att förstå vad som är sann och falsk tro.
Exempel: En godislåda som ett 3 årigt barn och 4 årigt barn är bekanta med, faktiskt innehåller pennor. Barnen blir sedan frågade "om vad de tror lådan innehåller". Båda barnen blir visade att det finns pennor i godislådan. När 3 åringen blivit visad att det finns pennor i godislådan, kommer barnet glömma bort vad de tidigare trodde fanns i godislådan.
3 åringen glömmer alltså bort att den ändrat sin tro om vad som fanns innan. 4 åringen kommer däremot ihåg att det tidigare fanns godis i godislådan men att det nu är pennor i godislådan, eftersom den har en bättre utvecklad theory of mind. 4 åringen förstår att andra barn ( 3 åringen) har falska föreställningar som skiljer sig från verkligheten.