Det tre vanligaste typerna av katarakt är nukleär, kortikal och bakre linsskålskatarakt.
Nukleär katarakt sitter i linskärnan, ger en gulbrun färgförändring och ses bäst vid snett infallande ljus i biomikroskopet (optisk sektion). Det ger ofta myopisering och patienten kan intialt uppleva förbättrat närseende. Succesivt nedsatt visus och färgseende, riskfaktor ålder.
Kortikal katarakt sitter i linskortex, ger starrekrar som följer linsfibrerna och ses bäst vid retroillumination. Kan ses tidigt som bubblor. Påverkar synen först när grumlingarna når centrala delen. Utvecklas långsamt. Risk, åldrande och uv.
Bakre skålkatarakt sitter precis innaför kapseln, den påverkar synen tydigt, särskilt vid miios. Ses också bäst vid retroillumination. Påverkar synen tidigt och ger mer besvär vid mios. Riskfaktor är långvarig kortisonbehandling
Övriga riskfaktorer som är generella för gråstarr är ålder, rökning, hög uv exponering, heriditet, trauma, systemsjukdomar, andra ögonsjukdomar
Linsen kommer att bli grumlig och vit och utvecklas till något som kallas för matur katarakt, linsen kommer då bli opak och pupilen att se vit ut. Synen kommer här att vara kraftigt nedsatt.
Ännu senare utvecklas det till hypermatur katarakt, här blir främre kapseln veckad då vätska börjar läcka ut från linsen. Här börjar kortex brytas ned och likvideras
Sista steget är morgani katarakt, här har kärnan sjunkit då cotrex har likviderats och blivit vätskefyllt
Fakomorft glaukom:
Ett akut sekundärt glaukom som uppstår när en svällande kataraktlins trycker iris framåt. Detta gör att kammarvinkeln blockeras och hindrar kammarvatten från att rinna ut, vilket leder till en snabb och kraftig tryckökning i ögat.
Fakolytiskt glaukom:
Uppstår vid hypermatur katarakt. Linsen börjar läcka proteiner i främre kammaren, vilket täpper till trabekelverket och försämrar avflödet av kammarvatten. Detta leder till att ögontrycket stiger. Tillståndet är allvarligt men utvecklas oftast långsamt och är inte akut.
Ålder, heriditet, rökning, hög uv exponering, trauma, mediciner, andra ögonsjukdomar och långvarig kortisonbehandling (gäller bakre skålkatarakt)
Nedsatt visus, ljuskänslighet, nedsatt kontrastseende, förändrad färguppfattning, monokulär diplopi och försämrat mörkerseende Bakre skålkatarakt brukar ge problem tidigare
katarakt leder ofta till ökad myopisering pga att linskärnan blir tätare. Ofta vanligare att pat upplever närseendet bättre innan syndeffekter upplevs.
Förändrad astigmatism, ganska stor förändring.
Nedsatt visus, gulbrun lins vid biomikroskop, myopisering, monokulär diplopi och nedsatt kontrastkänslighet, Grumlingar
skiljer mellan olika landsting och hur mkt patientens vardag/arbete påverkas. Ex ksk en pilot ska remitteras tidigt, så visusgränser för arbetet spelar roll. Olika regioner har olika visusgränser.
Patienten bör också vara intresserad av operation för att det ska vara värt att skicka remiss
Du ska ha med patientens subjektiva besvär, visus och refraktion (ink hab korrektion och pinhole), IOP, undersökningsfynd och annan relevand anamnes såsom övriga sjukdomar osv och pat inställning till operation.
Ev proteinklumpar pseudoexfolitation.
Katarakt behandlas med operation (fakoemulsifiering). Den grumliga linsen krossas med ultraljud, sugs ut via små snitt och ersätts med en intraokulär lins i linskapseln. Operationen görs i lokalbedövning och tar ca 15 minuter
Hur är synpåverkan i vardagen och hur påverkas livskvalitet, vad har pat för visus, hur ställer sig patienten till operation och finns det andra medicinska eller sjukdomsrisker som talar för eller mot en operation?
2 varianter av formulär används, antingen NIKE (ev sjukskrivning, visus, synpåverkar i vardagen) pre quest (formulär som tar fram pat subj åsikter)
Biometridata är mätning av ögats axiallängd och keratometri för att beräkna styrkan på IOL. Målet är oftast emetropi, men det kan finnas undantag då man behöver ta hänsyn till synfel i det andra ögat samt att vissa myoper kan lämnas med viss myopi kvar för ett förbättrat naturligt närseende
Vanliga komplikationer är kapselbrott, cornealt eller macula ödem. Torrare ögon
Andra komplikationer kan vara Endoftalmit, stegrat IOP, näthinneavlossning, suprakoroidal blödning, och efterstarr
Kontrollera att ögat är blekt och oretat. Linsen ska ligga rätt. Inspektera främre kammaren, snitten, kornea och linskapseln.
Ögonbottenfoto ska också undersökas och se så att macula ödem ej finns. Dessutom så ska tryck, korrigerad och fri visus tas.
Ska vänta 6 veckor
väldigt god, 80-90% får visus 0,8 eller bättre och upplever mindre besvär i vardagen. Allvarliga komplikationer är ovanliga och sker vid 1/1000 fall
I sverige 40 fall per år, ofta förknippat med annan systemsjukdom
Kongenital katarakt kan vara ärftlig eller spontan. Den är ofta kopplad till systemsjukdomar, särskilt vid binokulär katarakt. Riskfaktorer inkluderar genetiska faktorer och påverkan under graviditeten, t.ex. sjukdomar, medicinering eller alkoholintag hos modern
För att minska påverkan på synutvecklingen, tidig operation ger bättre prognos, men ökar samtidigt risken för komplikationer av ingreppet. IDag operar vi i sverige barn efter 4 veckors ålder, ofta vid 5-6 veckors ålder.
Kongenital katarakt stör synintrycket, vilket gör att synbanorna och ögat inte får den stimulans som behövs för normal synutveckling. Detta kan leda till amblyopi om det inte åtgärdas tidigt.
Vanliga komplikationer är problem med synuteckling såsom amblyopi, men även efterstarr och en ökad risk för glaukom kan förekomma
