amnioter är de djur vars foster inte behöver utvecklas i vattensamlingar utan kan utvecklas inuti moderns fosterhinna. dessa är fåglar, reptiler och däggdjur
domän
rike
fyla/stam
klass
ordning
familj
släkte
art
(hint: det är 9 st)
det innebär att djuret håller jämn kroppstemperatur & inte reglerar den efter omgivningen
det innebär att djuret ändrar sin kroppstemperatur beroende på temperaturen i miljön de befinner sig i
det är ett vetenskapligt sätt att dela in djur efter deras egenskaper och utveckling
man ritar ut ''grenar'' där man skriver ut olika egenskaper som skiljer de djur man vill göra kladogramet på, och ser vid vilka egenskaper och utvecklingspunkter de skiljer sig åt
nätverket av trådar (hyfer) som befinner sig under marken på en svamp och är egentligen själva svampen
trådar som bygger upp svampens undre nätverk (mycel)
en symbios mellan en svamps mycel och en växts rötter, där växten med hjälp av fotosyntes bidrar med energi till svampen som i sin tur bidrar med vatten den suger upp underifrån marken.
växter (sporväxter såsom ormbunkar), alger och svampar har sporer, som är ett förökningssätt för dessa organismer där sporämnet i sporkapslarna sprider sig vid befruktning och växer till ny individ.
encelliga organsimer som saknar avgränsad cellkärna, mitokondrier och kloroplaster. dessa är bakterier och arkéer
organismer som konsumerar organiska ämnen för att få näring genom att exempelvis äta eller vara nedbrytare. exempel på dessa är svampar, djur, vissa bakterier som är heterotrofa
radiärsymmetri innebär att kroppen går att dela upp i flertal identiska halvor. detta gör djuret till osmidigt och ger det rörelsesvårigheter (alla tagghudingar & nässeldjur
bilateralsymmetri innebär att kroppen endast går att dela i två lika halvor (människor)
medusa och polyp är levnadsstadier för nässeldjuren. hydror och maneter lever i både medusa och polyp stadiet, medan koralldjur endst lever som polyper.
hermafrodit är en tvåkönad individ som kan befrukta och föröka sig med sig själv
finns i musslor och är en förstärkande bindvävsstruktur
visar om vatten är surt/basiskt (musslor), eller om luften är förorenad (lavar)
endoskelett (ex. människor, fiskar osv) innebär att djuret har ett inre skelett och att musklerna sitter utanpå skelettet.
exoskelett (leddjur) innebär att skelettet sitter utanpå kroppen och musklerna är på insidan.
positiva med exoskelett är att djuren skyddas mot hot, mot uttorkning (vattnet kan inte avdusnta pga exoskelettet) men det negativa är att det blir tungt vilket innebär att leddjuren måste vara rätt så små för att det inte ska bli för tungt. dessutom så måste skelettet bytas hela tiden för att musklerna som ju växer ska kunna få plats.
fyrfotade djur (amnioter + amfibier) som lever på land
- de är heterotrofa
- de har celler utan cellvägg
- de är flercelliga (eukaryoter)
reagerar på omgivning (vissa)
- de har inga vävnader och inga specialiserade organ
- sitter fast i havsbotten och filtrerar vatten (det får strömma genom dess kropp) hela livet och får då näring på så sätt.
- alla har enkel kroppsuppbyggnad med celler som är grupperade i vävnadslager
- de har olika livsstadier; medusa och polyp
- de är radiärsymmetriska
- grupperna är manet, hydra och koralldjur, maneter och hydror lever i både polyp och medusastadiet, medan koralldjur lever endast i polypstadiet.
klasserna är virvelmaskar, bandmaskar (orsakar sjukdom) och sugmaskar (orsakar sjukdom)
gemensamt för de är att de inte har hjärta/blodomlopp, har små enkla ögon och en nervsamling till hjärna. de har en öppning genom buken
det finns gäälet många av de och de lever typ överallt
daggmaskar, iglar och havsborstsmaskar
deras kroppar är uppdelade i segment
gemensamt är att de består av fot, mantel och ett skal (..)
- snäckor har spiralvridet skäl/snäcka som inte går att ta av. andas med gälar/lungor
- musslor har två skal som sitter ihop, och mellan de finns det ligament. lever stillastående i båda söt och havsvatten. är indikatororganismer.
- bläckfiskar lever bara i hav och är extremt intelligenta.
de har ett yttre ledat skelett (exoskelett) där musklerna sitter på insidan.
klasser: mångfotingar, kräftdjur, insekter, spindeldjur
rundmunnar/käklösa fiskar: har inga käkar, inga fenor eller fjäll.
broskfiskar: är hajar och rockor, deras skelett är av brosk, och saknar fjäll samt simblåsa
benfiskar: har fjäll, gälar med gällock och simblåsa.
de lever i havet och är radiärsymmetriska. de har endoskelett av kalkplattor med taggar. har vattenkärlsystem med silplatta och sugfötter.
sjöliljor, sjögurkor, sjöstjärnor, sjöborre och ormstjärna
delas i reptiler (växelvarma, lägger ägg), fåglar (jämnvarma, lägger ägg), och däggdjur (jämnvarma, lägger inte ägg)
gemensamt är att ungen inte behöver utvecklas i vattensamling utan utvecklas i fostervattnet
grodor, paddor & salamandrar
de föder äggen som utvecklas i vattensamlingar. larverna andas med gälar tills efter metamorfosen där de kan gå upp på land och andas med lungor. de är växelvarma
gemensamt är att de diar sina ungar, kroppen är täckt av hår (inte valar), tre hörselben i mellanörat, har svettkörtlar, och föder levande ungar (inte kloakdjuren)
klasser är:
klakdjur: lägger ägg med ungarna i som utvecklas till vuxna.
pungdjur: ungen föds outvecklad och får växa till sig i mammans pung (känguru)
moderkaksdjur: ungen föds utvecklad i fosterhinnan och har fått näring genom moderkakan
de har eukaryota celler, cellväggarna består av kitin, de är heterotrofa och cellerna sitter ihop i långa trådar (hyfer) som bildar mycel
mutualism: samarbete med annan organism. finns två typer; lavar där svamoeb lever ihop med encellig organism som utför fotosyntes, och mykorritza där svampen samarbetar med eb växt (oftast träd).
nedbrytare: svampen bryter ner organiskt material och får näring därigenom
parasit: utnyttjar andra organismer som ff lever
basidiesvampar: förökar sig genom basidier (tappar) där sporerna bildas.
sporsäcksvampar: sporer bildas i en sporsäck, ex jäst.
de har cellvägg av cellulosa, har fotosyntes med hjälp av kloroplaster, har vakuol med vätska som ger stadga, och lagrar kolhydrater från fotosyntesen som stärkelse.
mossor: de har inga kärl/rötter och kan därför inte suga upp vatten. detta leder till att de konstant mpste befinna sig i fuktig miljö för att genom bladen kunna suga upp vattnet. dessutom måste spermierna kunna spridas genom vattnet.
grönalger: saknar rötter, kärlsystem och stödjande stam. förökar sig med sporer. en eller flercelliga, land eller vattenlevande
sporväxter:
lummerväxter: finns inte i sverige, är stenkol
ormbunkar: stora blad där sporerna sitter på undersidan.
fräkenväxter: sporerna växer i axliknande former
fröväxter:
fröna är diploida och innehåller grodd. delas i två grupper:
nakenfröiga: fröna sitter ''naket'' som en kotte på en gran eller ett barr på en tall. en individ har både hon och hanorgan, men dessa utvecklas vid olika tillfällen för att undvika självbefruktning.
gömfröiga: fröämnet finns i en frukt.
bär- köttig frukt där fröna ligger löst i frukten, exempelvis en banan, banan
stenfrukt-köttig frukt där fröna ligger inuti ett hårt skal i frukten, exempelvis en avokado, persika och aprikos.
balja- tunt torrt skal som öppnas när fröna mognar (bönor)
nöt - hårt skal där fröna ligger som inte öppnas. exempelvis prickarna på en jordgubbe.
1. märke 2. stift 3. fruktämne 4. pistill 5. äggceller 6. foderblad 7. ståndare 8. kronblad
sporväxt
fröväxt
haploid = en uppsättning kromosomer (n)
diploid = två uppsättningar kromosomer (2n)
eukaryoter: har cellkärna, mitokondrier samt kloroplaster (INTE ALLA)
arkéer: saknar cellkärna, mitokondrier och kloroplaster. överlever extrema miljöer (termofiler, extremofiler) överlever temper över 100C och antibiotika
bakterier: saknar cellkärna, mitokondrier och kloroplaster. överlever itne extrema miljöer, antibiotika eller temper över 100.
eukaryoter: djur, växter, svampar och protister. protister är ex vissa alger samt amöbor, ciliater och flagellater.
prokaryoterna:
arkéer: termofiler (överlever hetta), halofiler (saltöknar), extremofiler (extrema miljöer) acido/alkalofiler, anaeroba miljöer och metanbakterier
bakterierna: delas in efter form.. spiriller (spiralformade) kocker (kulformade) och baciller (stavformiga)
autotrofa;
fotoaoutotrofa - de använder ljus för att omvandla co2 till kolhydrater
kemoautotrofa - använder sig av kemiska reaktioner för att frigöra energi
heterotrofa;
de kan leva som nedbrytare till aeroba miljöer samt anaeroba (jäsning)
de är eukaryoter men som inte passar in i något av de andra rikena (djur, växt & svamp). de kan vara autotrofer och heterotrofer, och de är oftast encelliga. exempel är amöbor, ciliater, flagellater, kiselalg, blågrön alg, guldalg, osv.
en växtcell har kloroplaster som utför fotosyntes, och växtcellens cellvägg består av cellulosa -> svampens cellvägg består av kitin.
växtcellens cellväggar är uppbyggda av cellulosa vilket inte djurcellens membran är (cellmembranet är det yttersta i en djurcell, medan växtcellen har ytterligare ett organ - cellväggen - runt sitt cellmembran). desssutom har växtcellen kloroplaster, vilket inte djurcellen har.
svampcellens cellvägg består av kitin, det gör inte djurcellen.