växtceller har kloroplast där fotosyntesen sker. växtceller har också en cellvägg
en vävnad är en grupp identiska celler som samarbetar och utför en gemensam uppgift. ex muskelvävnad, nervvävnad, epitelvävnad.
kolhydrater, protein, fett
används som energikälla i cellandningen.
korta, enkla kolhydrater består av en sockerring, tex glukos
stora, sammansatta kolhydrater består av flera sockerringar, tex stärkelse, glykogen
en, enkel (sockerring)
snabba kolhydrater
två sockerringar
snabba kolhydrater
flera sockerringar
långsamma kolhydrater
finns globulära protein och fiberprotein.
enzym är protein som katalyserar (påskyndar) kemiska reaktioner
protein är uppbyggd av aminosyror och bildas i ribosomen utifrån instruktioner från vårt dna
protein använda främst till att bygga upp cellen men kan användas som energikälla vid svält.
vattenlöslig protein som styr kemiska processer i cellen och kroppen
protein som bygger upp olika strukturer, ex hår eller muskler
fett fungerar som bränsle, främst som energireserv
fett innehåller mer energi per gram än kolhydrater, vilket gör att det tar mindre plats och går bra att lagra.
fett kan inte förbrännas anaerobt, därför är glukos viktigt vid större ansträngning.
fett består av tre fettsyror och en glycerol-molekyl
är en barriär runt cellen som reglerar vad som kommer in och vad som kommer ut.
skyddar orgeneller och cellvätskans innehåll
består av fosfolipider
när fosfolipider hamnar i vatten kommer de spontant att bilda ett dubbelt membran
eftersom fettsyrorna är hydrofoba kommer membranet hålla tätt.
membranet är semipermeabelt vilket betyder att laddade partiklar och stora molekyler kommer inte igenom. vatten har en förmåga att komma igenom.
släpper genom laddade joner
binder och reagerar på saker i cellens omgivning
transporterar större molekyler
ämnen rör sig från en hög koncentration till en låg
från hög till låg koncentration
från låg koncentration till hög. kostar energi
en transportväg för ämnen.
ex: syre, koldioxid, vattenånga, hormoner, immunförsvarets celler, näringsämnen såsom glukos, restprodukter
4-6L beroende på kön och kondition
plasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar
består till största delen av vatten, men innehåller också lösta protein, salt och näringsämnen
transporterar syre med hjälp av hemoglobin
5 miljoner per ML
innehåller ingen cellkärna eller mitrokondrier, dör ut efter 5-6 veckor.
röda blodkroppar skapas i benmärgen,
blodplättarna ansvarar för blodets koagulering vilket är viktigt vid sårläkning.
stor del av immunförsvaret
går mellan hjärtat och lungorna.
blodet syresätts i lungorna
går mellan hjärtat och kroppets andra vävnader.
syrrsätter kroppens delar, tex muskler, hjärnan, tarmarna, njurarna
artär, vener och kapillärer
leder blodet från hjärtar
leder blodet till hjärtat
minsta blodkärl, ämnen och gaser kan transporteras genom de tunna väggarna
leder blodet från stora kretsloppet tillbaka till hjärtat
hö & vä förmak, hö & vä kammare
1. syrefattigt blod kommer från stora kretsloppet genom hålvenen.
2. blodet leds via höger förmak ner i höger kammare, segelklaffen stängs.
3. kammaren kontraherar och blodet leds ut i lungartären, ut i lilla kretsloppet.
4. syrerikt blod kommer från lilla kretsloppet och in i vänstra förmak.
5. blodet leds ner i vänster kammare, fickklaffen stängs, kammaren kontraherar och blodet leds ut till stora kretsloppet genom aortan.
genom kranskärlen
lungornas funktion är att ta upp syre från inandningsluften och lömna ifrån koldioxid och vatten till utandningsluften
1. När vi andas in luft reder sig brsötkorgen och diafragaman pressas nedåt. detta skapar ett undertryck som gör att luft sugs ner i lungorna.
2. luften leds ner genom luftstrupen som förgrenas i huvudbronker som blir fler och fler, och mindre och mindre.
3. luften når alveolerna som omges av ett fint nät av kapilärer, frn dessa kan koldioxid diffundera till luften och syre diffunderas till blodet.
4. andningen regleras automatiskt av hjärnan.
om vi har mycket koldioxid i blodet blir blodet surt och ändrar ph-värde. detta uppreglerar andningen.
renar blodet och utsöndrar restprodukter
i njurarna
i levern
1. njurarna filterat blodet
2. avfallet leds till utinblåsan via urinledaren
3. blodet som ska renas leds in i njurpyramider där vi hittar nefron (här sker själva reningen)
4. blodet som ska renas leds in i ett kärlnystan
5. kärlen förgrenas och blir mcyket mindre snabbt, detta får trycket att öka.
6. pga de höga trycket pressas vätska ut i njurkroppen.
7. vatten, salter, lösta ömnen, glukos och avfallsprodukter hamnar i njurkroppen. stora saker som celler stannar kvar i blodet
8. vötskan som pressas ut i njrukroppen kallas primärurin.
9. blodet leds längs med njurkanalen och tar tbx ämnen som kroppen behöver ex vatten och glukos.
10. det som är kvar kallas sekundärurin och leds ner till urinblåsan.
en väcnad som täcker alla kroppens delar, ex huden men även insidan av våra tarmar
munhålan är som en kemisk bearbetning av maten.
vi tuggar, saliv bildas, saliv smörjer maten och skapar det spjälande enzymet amylas.
sväljreflexen utlöses och struplocket blockerar luftröret så stt maten inte hamnar där
innehåller mycket glatt muskelatur som gör att maten pressas framåt perestaltiska rörelser (ex calippo)
har en sur miljö ca 2-3 PH
- dödar bakterier
- underlättar spjälkning av protein
- enxymet pepsin, som spjälkar protein aktiveras av de låga ph:t
här ansluts tarmen till buksportkörtel och gallblåsan
löser fettdroppr och gör de vattenlösliga
fettlösliga avfallsprodukter följer med i gallan
bildas i levern och lagras i gallblåsan
neutraliserar den sura magsaften
innehåller en massa spjälkande enzym som bryter mer kolhydrater, protein, fett och dna
här sker nästan all upptag av näringsämnen
tinntarmen är extremt ytforstorad vilket ger en större kontaktyta och ett effektivare upptag av näringen.
- slemhinneveck
- tarmludd/villi
- mikrovilli på enskilda celler
- ytförstorningen i kombination med tunntarmens längd gör att all näring från maten tas upp
tarminehållet är nu väldigt näringsfattigt . det finns dock saker som kroppen inte kan spjölka ex cellulosa (fiber)
bakterierna i vår tarmflora kan spjälka cellulosa, i gengäld får vi fettsyror (vitaminer, b12)
vi tar även upp samt vilket påskyndar vattenupptaget via osmos
barriär i form av hud och slemhinnor
kemiskt försvar i form av enzym
snälla bakterier som finns i våra kroppsr ocj konkurerar ut fråmmande organismer
något skukdomsframkallande, tex virus, bakterier, svamp
aktivit då patogenet tagit sig in i kroppen
ett separat cirkulationssystem från blodet.
består av lymfkärl och lymfknutor
transporterar vatten och vita blodkroppar
vid en infektion kommer lymfknutor att aktiveras vilket man kan könna som en hård knöl.
då ett patogen tagit sig in i kroppen och börjar kolonisera den.
kroppens reaktion mot ett patogen, en försvarsmekanism. svullnad, ömhet, rodnad och värme.
leukocyter
angriper patogen och äter upp den
först på plats vid en infektion
ett trubbigt instrument, inte effektiva men mångsidiga.
har speciella ytprotein som kallas antikroppar
antikroppe binder till antigen (ex ett membranprotein på en bakterie)
antikroppe har en hög träffaäkerhet och kan liknas vid målsökande missiler.
varje lynfocyt har en unik antikropp och vi har 100-tals miljoner lymfocyter
när en infektion uppstår måste kroppen snabbt hitta den antikopp som passar patigenet, detta sker i lymfknutorna och kan ta några dagar.
har vi rätt antikropp blir vi friska åå nolltid
när b celler aktivwras utsöndrar cellen antikroppar som söker upp patogenet
när antikroppen binder till patigener vägleds fagocyter till dom.
antikroppar kan också bilda komplex som håller fast patogenet
antikropparna kan också bilda komplex som håller fast patogenet.
antikroppen släpper inte från cellen
t-celler binder till en annan cell och undersöker vad som sker innuti den.
t-celler tar död på kroppsegna celler som inte fungerar eller är angripna av ett intracellulärt patogen, tex ett virus.
efter att lymfocyter har aktiverats bildas minnesceller som gör så att vi snabbt blir friska om samma patogen angriper oss igen. man blir immun.
hjärnan, ryggmärken och nerver ingår i systemet. nervsystemet är ett kommunikationssystem som styr, signalerar och reglerar kroppsfunktioner.
signaler med hjälp av elektriska inpulser som färdas i nervcellerna.
centrala nervsystemet och perifera nervsystemet.
centrala - hjärnan och ryggmärgen
perifera - nerver i kroppens andra delar, tex armar, ben, bål
sensoriska nerver, motoriska nerver
s - ingående signaler mot hjärnan, känsel, hörsel och synen
m - utgående signaler från hjärnan, ex muskelrörelser
somatiska nerver, autonoma nerver
somatiska - viljestyrda signaler, rörelse och tal
autonoma - icke-viljestyrda signaler, muskler i tarmarna, utsöndring, svett
parasympatiska nervsystemet
sympatiska nervsystemet
p- rest and digest. sänker plus och blidtryck. luftvägarna slappnar av, blodet leds om till tarmar och magsäck
s- fight and flight. ökad ouls och blodtryck. luftvägarna vidgas. vidgade pupiler. blodet leds om till muskler i ben och armar
skickar elektriska signaler.
nervceller tar emot informationen henom dendrier och skxikar sedan hidar den via axonet, sedan till synapsen som skickar ut till nästa cell.
tjocka buntar med tusentals axon
längs axonet så pumpas det ut laddade joner, detta ger upphov till laddningsskilnad
eftersom joner har pumpats till ena sidan har en koncentrationsskillnad uppstått.
när signalen passerar öppnas jonkanaler, jonerna stämmer tillbaka och membranpotentialen förändras.
dehha sker i en vågrörelse, likt vågen i ett publikhav
längs ut på axonet sitter synapsen. det är en bygga mellan nervellen och mottagaren.
- löngst ut hittar vi små membranblåsor som innehåller neurotransmittorer/signalsubstans
- nervsignalen stimulerar membranblåsorna att tömma sitt innehåll
- neurotransmittorerna binder till mottagarcellen och utlöser en reaktion. tex muskelsammandragning, utsöndring, nu nervsignal.
exempel på neurotransmittorer: dopamin, acetylkolin, GABA.
- i synapsen omvandlas den elektriska signalen till en kemisk
kroppens andra kommunikationssystemet. transporterar kemiska signaler henom blodet.
kan signalera till alla kroppens delar samtidigt. hormonella signaler kan vara långsamma och långvariga genom stt påverka cellernas genreglering.
hormon kan också vara kortvarig och snabbverkande, tex vid stress
hormon påverkar endast de celler med rätt receptor, även om alla kroppens celler kommer i kontakt med hormonet.
hormon utsöndras av endokrina körtlar
en överordnad körtel som sitter i hjärnan, den styr andra körtlar i hormonsystemet
får hela tiden information om kroppens homeostas, tex temp, ph, vätskebalans, blodtryck
hypofysen kan därefter reglera funktioner i kropoen för att återställa homeostatsen, tex hunger, törst, hur myxket vatten som återabsorberas i nefronet i njurarna.
hypofysen reglerar även mensturationscykeln, tillväxt, blodtryck och andning.
sköldkörtel, binjurarna, bukspottskörteln, äggstockar/testiklar
reglerar ämnesomsättningen mha tyroxin, lagrar jod
stressrespons, utsöndrar adrenalin och noradrenalin
reglerar blodsockret mha insulin och glukagon
utsöndrar östorgen eller testosteron. könsmognad och pubertet
glukos i blodet fyller ingen funktion, utan det är först när glukoset tas upp av våra celler som det kan förbrännas.
vid högt blodsocker utsöndras insulin vilket gör så att celler tar upp glukos, och levern börjar lagra det.
vid diabetes kan inte insulin bildas, därför kan inte kroppen ta till vara på glukos i blodet, vilket för att man svälter.
glukagon är insulins motsatts och höjer blodsockret genom att glykogen i levern bryts ner till glukos