naturkunskap
vad skiljer djurcell & växtcell
växtceller har kloroplast där fotosyntesen sker. växtceller har också en cellvägg
vad är en vävnad?
en vävnad är en grupp identiska celler som samarbetar och utför en gemensam uppgift. ex muskelvävnad, nervvävnad, epitelvävnad.
cellens byggstenar, vad innehåller en cell?
kolhydrater, protein, fett
cellens byggsten: kolhydrater
används som energikälla i cellandningen.
korta, enkla kolhydrater består av en sockerring, tex glukos
stora, sammansatta kolhydrater består av flera sockerringar, tex stärkelse, glykogen
monosackarid
en, enkel (sockerring)
snabba kolhydrater
disackarid
två sockerringar
snabba kolhydrater
polysackarider
flera sockerringar
långsamma kolhydrater
cellens byggstenar, protein
finns globulära protein och fiberprotein.
enzym är protein som katalyserar (påskyndar) kemiska reaktioner
protein är uppbyggd av aminosyror och bildas i ribosomen utifrån instruktioner från vårt dna
protein använda främst till att bygga upp cellen men kan användas som energikälla vid svält.
Globulära proteiner
vattenlöslig protein som styr kemiska processer i cellen och kroppen
fiberprotein
protein som bygger upp olika strukturer, ex hår eller muskler
cellens byggstenar, fett
fett fungerar som bränsle, främst som energireserv
fett innehåller mer energi per gram än kolhydrater, vilket gör att det tar mindre plats och går bra att lagra.
fett kan inte förbrännas anaerobt, därför är glukos viktigt vid större ansträngning.
fett består av tre fettsyror och en glycerol-molekyl
cellmembranet
är en barriär runt cellen som reglerar vad som kommer in och vad som kommer ut.
skyddar orgeneller och cellvätskans innehåll
består av fosfolipider
när fosfolipider hamnar i vatten kommer de spontant att bilda ett dubbelt membran
eftersom fettsyrorna är hydrofoba kommer membranet hålla tätt.
membranet är semipermeabelt vilket betyder att laddade partiklar och stora molekyler kommer inte igenom. vatten har en förmåga att komma igenom.
vad gör jonkanalen?
släpper genom laddade joner
vad gör receptorn?
binder och reagerar på saker i cellens omgivning
vad gör transportprotein?
transporterar större molekyler
vad innebär diffusion?
ämnen rör sig från en hög koncentration till en låg
passiv transport
från hög till låg koncentration
aktiv transport
från låg koncentration till hög. kostar energi
vad är blod för något/vad gör de?
en transportväg för ämnen.
ex: syre, koldioxid, vattenånga, hormoner, immunförsvarets celler, näringsämnen såsom glukos, restprodukter
hur mycket blod har vi i kroppen?
4-6L beroende på kön och kondition
vad består blodet av?
plasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar
plasma
består till största delen av vatten, men innehåller också lösta protein, salt och näringsämnen
röda blodkroppar - erytrocyter
transporterar syre med hjälp av hemoglobin
5 miljoner per ML
innehåller ingen cellkärna eller mitrokondrier, dör ut efter 5-6 veckor.
röda blodkroppar skapas i benmärgen,
blodplättar - trombocyter
blodplättarna ansvarar för blodets koagulering vilket är viktigt vid sårläkning.
vita blodkroppar - leukocyter
stor del av immunförsvaret
lilla kretsloppet
går mellan hjärtat och lungorna.
blodet syresätts i lungorna
stora kretsloppet
går mellan hjärtat och kroppets andra vävnader.
syrrsätter kroppens delar, tex muskler, hjärnan, tarmarna, njurarna
vilka olika blodkärl har vi?
artär, vener och kapillärer
Artär
leder blodet från hjärtar
vener
leder blodet till hjärtat
kapillärer
minsta blodkärl, ämnen och gaser kan transporteras genom de tunna väggarna
hålvenen
leder blodet från stora kretsloppet tillbaka till hjärtat
vad består hjärtat av för olika delar?
hö & vä förmak, hö & vä kammare
hjärtats process
1. syrefattigt blod kommer från stora kretsloppet genom hålvenen.
2. blodet leds via höger förmak ner i höger kammare, segelklaffen stängs.
3. kammaren kontraherar och blodet leds ut i lungartären, ut i lilla kretsloppet.
4. syrerikt blod kommer från lilla kretsloppet och in i vänstra förmak.
5. blodet leds ner i vänster kammare, fickklaffen stängs, kammaren kontraherar och blodet leds ut till stora kretsloppet genom aortan.
hur syresätts hjärtat?
genom kranskärlen
lungans funktion?
lungornas funktion är att ta upp syre från inandningsluften och lömna ifrån koldioxid och vatten till utandningsluften
lungornas process
1. När vi andas in luft reder sig brsötkorgen och diafragaman pressas nedåt. detta skapar ett undertryck som gör att luft sugs ner i lungorna.
2. luften leds ner genom luftstrupen som förgrenas i huvudbronker som blir fler och fler, och mindre och mindre.
3. luften når alveolerna som omges av ett fint nät av kapilärer, frn dessa kan koldioxid diffundera till luften och syre diffunderas till blodet.
4. andningen regleras automatiskt av hjärnan.
om vi har mycket koldioxid i blodet blir blodet surt och ändrar ph-värde. detta uppreglerar andningen.
vad gör njurarna?
renar blodet och utsöndrar restprodukter
vart utsöndras vattenlösliga restprodukter?
i njurarna
vart itsöndras fettlösliga restprodukter?
i levern
njurarnas process
1. njurarna filterat blodet
2. avfallet leds till utinblåsan via urinledaren
3. blodet som ska renas leds in i njurpyramider där vi hittar nefron (här sker själva reningen)
4. blodet som ska renas leds in i ett kärlnystan
5. kärlen förgrenas och blir mcyket mindre snabbt, detta får trycket att öka.
6. pga de höga trycket pressas vätska ut i njurkroppen.
7. vatten, salter, lösta ömnen, glukos och avfallsprodukter hamnar i njurkroppen. stora saker som celler stannar kvar i blodet
8. vötskan som pressas ut i njrukroppen kallas primärurin.
9. blodet leds längs med njurkanalen och tar tbx ämnen som kroppen behöver ex vatten och glukos.
10. det som är kvar kallas sekundärurin och leds ner till urinblåsan.
vad är epitelvävnad?
en väcnad som täcker alla kroppens delar, ex huden men även insidan av våra tarmar
vad är/gör munhålan för nått?
munhålan är som en kemisk bearbetning av maten.
vi tuggar, saliv bildas, saliv smörjer maten och skapar det spjälande enzymet amylas.
vad händer när vi sväljer mat?
sväljreflexen utlöses och struplocket blockerar luftröret så stt maten inte hamnar där
matstrupen
innehåller mycket glatt muskelatur som gör att maten pressas framåt perestaltiska rörelser (ex calippo)
magsäcken
har en sur miljö ca 2-3 PH
- dödar bakterier
- underlättar spjälkning av protein
- enxymet pepsin, som spjälkar protein aktiveras av de låga ph:t
tolvfingertarmen
här ansluts tarmen till buksportkörtel och gallblåsan
gallan
löser fettdroppr och gör de vattenlösliga
fettlösliga avfallsprodukter följer med i gallan
bildas i levern och lagras i gallblåsan
bukspottkörteln
neutraliserar den sura magsaften
innehåller en massa spjälkande enzym som bryter mer kolhydrater, protein, fett och dna
tunntarmen
här sker nästan all upptag av näringsämnen
tinntarmen är extremt ytforstorad vilket ger en större kontaktyta och ett effektivare upptag av näringen.
- slemhinneveck
- tarmludd/villi
- mikrovilli på enskilda celler
- ytförstorningen i kombination med tunntarmens längd gör att all näring från maten tas upp
tjocktarmen
tarminehållet är nu väldigt näringsfattigt . det finns dock saker som kroppen inte kan spjölka ex cellulosa (fiber)
bakterierna i vår tarmflora kan spjälka cellulosa, i gengäld får vi fettsyror (vitaminer, b12)
vi tar även upp samt vilket påskyndar vattenupptaget via osmos
yttre försvaret
barriär i form av hud och slemhinnor
kemiskt försvar i form av enzym
vad är normalfloran?
snälla bakterier som finns i våra kroppsr ocj konkurerar ut fråmmande organismer
vad är patogen?
något skukdomsframkallande, tex virus, bakterier, svamp
inre försvaret
aktivit då patogenet tagit sig in i kroppen
lymfsystemet
ett separat cirkulationssystem från blodet.
består av lymfkärl och lymfknutor
transporterar vatten och vita blodkroppar
vid en infektion kommer lymfknutor att aktiveras vilket man kan könna som en hård knöl.
infektion
då ett patogen tagit sig in i kroppen och börjar kolonisera den.
inflammation
kroppens reaktion mot ett patogen, en försvarsmekanism. svullnad, ömhet, rodnad och värme.
immunförsvarets celler kallas?
leukocyter
fagocyter - ätarceller
angriper patogen och äter upp den
först på plats vid en infektion
ett trubbigt instrument, inte effektiva men mångsidiga.
lymfocyter
har speciella ytprotein som kallas antikroppar
antikroppe binder till antigen (ex ett membranprotein på en bakterie)
antikroppe har en hög träffaäkerhet och kan liknas vid målsökande missiler.
varje lynfocyt har en unik antikropp och vi har 100-tals miljoner lymfocyter
när en infektion uppstår måste kroppen snabbt hitta den antikopp som passar patigenet, detta sker i lymfknutorna och kan ta några dagar.
har vi rätt antikropp blir vi friska åå nolltid
b-celler
när b celler aktivwras utsöndrar cellen antikroppar som söker upp patogenet
när antikroppen binder till patigener vägleds fagocyter till dom.
antikroppar kan också bilda komplex som håller fast patogenet
antikropparna kan också bilda komplex som håller fast patogenet.
t-celler
antikroppen släpper inte från cellen
t-celler binder till en annan cell och undersöker vad som sker innuti den.
t-celler tar död på kroppsegna celler som inte fungerar eller är angripna av ett intracellulärt patogen, tex ett virus.
efter att lymfocyter har aktiverats bildas minnesceller som gör så att vi snabbt blir friska om samma patogen angriper oss igen. man blir immun.
vad är och vilka delar ingår i nervsystemet?
hjärnan, ryggmärken och nerver ingår i systemet. nervsystemet är ett kommunikationssystem som styr, signalerar och reglerar kroppsfunktioner.
signaler med hjälp av elektriska inpulser som färdas i nervcellerna.
nervsystemets generella indelning
centrala nervsystemet och perifera nervsystemet.
centrala - hjärnan och ryggmärgen
perifera - nerver i kroppens andra delar, tex armar, ben, bål
perifera nervsystemets indelning (indelning 1)
sensoriska nerver, motoriska nerver
s - ingående signaler mot hjärnan, känsel, hörsel och synen
m - utgående signaler från hjärnan, ex muskelrörelser
motoriska nerver indelning (2)
somatiska nerver, autonoma nerver
somatiska - viljestyrda signaler, rörelse och tal
autonoma - icke-viljestyrda signaler, muskler i tarmarna, utsöndring, svett
autonoma nerver (indelning 3)
parasympatiska nervsystemet
sympatiska nervsystemet
p- rest and digest. sänker plus och blidtryck. luftvägarna slappnar av, blodet leds om till tarmar och magsäck
s- fight and flight. ökad ouls och blodtryck. luftvägarna vidgas. vidgade pupiler. blodet leds om till muskler i ben och armar
vad gör nervcellen?
skickar elektriska signaler.
nervens process, kortfattat
nervceller tar emot informationen henom dendrier och skxikar sedan hidar den via axonet, sedan till synapsen som skickar ut till nästa cell.
vad är nerver?
tjocka buntar med tusentals axon
nervsignalen
längs axonet så pumpas det ut laddade joner, detta ger upphov till laddningsskilnad
membranpotential
eftersom joner har pumpats till ena sidan har en koncentrationsskillnad uppstått.
när signalen passerar öppnas jonkanaler, jonerna stämmer tillbaka och membranpotentialen förändras.
dehha sker i en vågrörelse, likt vågen i ett publikhav
synapsen
längs ut på axonet sitter synapsen. det är en bygga mellan nervellen och mottagaren.
- löngst ut hittar vi små membranblåsor som innehåller neurotransmittorer/signalsubstans
- nervsignalen stimulerar membranblåsorna att tömma sitt innehåll
- neurotransmittorerna binder till mottagarcellen och utlöser en reaktion. tex muskelsammandragning, utsöndring, nu nervsignal.
exempel på neurotransmittorer: dopamin, acetylkolin, GABA.
- i synapsen omvandlas den elektriska signalen till en kemisk
vad är hormonsystemet för något?
kroppens andra kommunikationssystemet. transporterar kemiska signaler henom blodet.
hormonsystemet
kan signalera till alla kroppens delar samtidigt. hormonella signaler kan vara långsamma och långvariga genom stt påverka cellernas genreglering.
hormon kan också vara kortvarig och snabbverkande, tex vid stress
hormon påverkar endast de celler med rätt receptor, även om alla kroppens celler kommer i kontakt med hormonet.
hormon utsöndras av endokrina körtlar
vad är hypofysen för något?
en överordnad körtel som sitter i hjärnan, den styr andra körtlar i hormonsystemet
hypofysen
får hela tiden information om kroppens homeostas, tex temp, ph, vätskebalans, blodtryck
hypofysen kan därefter reglera funktioner i kropoen för att återställa homeostatsen, tex hunger, törst, hur myxket vatten som återabsorberas i nefronet i njurarna.
hypofysen reglerar även mensturationscykeln, tillväxt, blodtryck och andning.
vilka olika körtlar har kroppen?
sköldkörtel, binjurarna, bukspottskörteln, äggstockar/testiklar
sköldkörteln
reglerar ämnesomsättningen mha tyroxin, lagrar jod
binjurarna
stressrespons, utsöndrar adrenalin och noradrenalin
bukspottskörteln
reglerar blodsockret mha insulin och glukagon
äggstockarna/testiklar (könskörtler)
utsöndrar östorgen eller testosteron. könsmognad och pubertet
blodsockerreglering
glukos i blodet fyller ingen funktion, utan det är först när glukoset tas upp av våra celler som det kan förbrännas.
vid högt blodsocker utsöndras insulin vilket gör så att celler tar upp glukos, och levern börjar lagra det.
vid diabetes kan inte insulin bildas, därför kan inte kroppen ta till vara på glukos i blodet, vilket för att man svälter.
glukagon är insulins motsatts och höjer blodsockret genom att glykogen i levern bryts ner till glukos