Utilisateur
Ett generiskt läkemedel innehåller samma verksamma substans, styrka och läkemedelsform som ett originalläkemedel men säljs under annat namn.
Bibrokatol har en ospecifik antimikrobiell och adstringerande effekt, hämmar mikroorganismers tillväxt lokalt (bakteriostatisk) och percipiterar bakteriella proteiner genom att frisätta BISMUT som binder till negativa grupper i proteiner, vilket påverkar cellmembran och funktion på ögats yta.
Långvarig behandling kan leda till ökat intraokulärt tryck, glaukom, katarakt, hornhinneskador och maskerade infektioner.
De används vid icke-infektiösa inflammationer som keratiter, allergi, uveit, erit, postoperativ inflammation och avstötning efter hornhinnetransplantat.
Kortison hämmar immunförsvaret och kan förvärra infektionen, maskera symtom och leda till ökad spridning av bakterierna. Man behöver behandla själva infektionen också.
ATC-koden (Anatomical Therapeutic Chemical Classification System) är ett internationellt system som klassificerar läkemedel efter vilket organ de verkar på, terapeutisk användning samt kemisk substans.
Utan behandling kan tillståndet leda till allvarliga komplikationer såsom keratit, irit, synnedsättning och i värsta fall permanent synförlust.
Behandlas med en nukleosidanalog (aciklovir) som hämmar viralt DNA-polymeras, vilket stoppar virusets DNA-kedjeförlängning och därmed virusförökningen (virusstatisk effekt). Behandlingen ska starta inom 72 timmar efter blåsorna kommit.
Bakteriocidala läkemedel dödar bakterier, medan bakteriostatiska läkemedel hämmar bakteriers tillväxt.
Det ska ha selektiv toxicitet, tillräckligt god effekt för att ta död på mikroben, låg resistensutveckling och få biverkningar.
Läkemedelssubstansen är det verksamma ämnet, medan handelsnamnet är det namn läkemedelsföretaget ger produkten.
Kloramfenikol, fusidinsyra och ciprofloxacin är tre antiinfektiva ögonläkemedel som verkar på olika delar av bakteriernas proteinsyntes eller DNA replikation.
Kloramfenikol är ett bredspektrumantibiotikum som hämmar proteinsyntesen i ribosomen genom att blockera enzymet peptidyltransferas, vilket förhindrar att aminosyror kopplas samman till en växande peptidkedja. Detta stoppar proteinsyntesen och ger en bakteriostatisk effekt. Biverkningar enligt PPT är främst lokal sveda; systemisk absorption kan förekomma eftersom substansen är fettlöslig, och försiktighet rekommenderas vid graviditet och amning då den utsöndras i bröstmjölk.
Fusidinsyra är ett smalspektrumantibiotikum som verkar mot framför allt Staphylococcus aureus. Det hämmar proteinsyntesen genom att blockera translokationen i ribosomen, vilket gör att tRNA inte kan inta rätt position. Proteintillverkningen avstannar och effekten är bakteriostatisk. (PPT anger inga specifika biverkningar.)
Ciprofloxacin är ett fluorokinolon med bred effekt mot framför allt gramnegativa bakterier. Det hämmar bakteriernas DNA replikation genom att blockera enzymet DNA gyras (topoisomeras II). Detta leder till att DNA inte kan packas och replikeras korrekt, vilket ger en bakteriocid effekt. Vanliga biverkningar enligt PPT är smakförändringar, övergående sveda, fotofobi och vita precipitat på ögonlockskanterna.
Glukokortikoider ökar bildningen av lipokortin, hämmar fosfolipas A2, och minskar produktionen av arakidonsyra och dess derivat. NSAID-preparat hämmar COX-1 och COX-2, vilket minskar prostaglandinsyntesen, båda leder till minskad inflammation.
Timolol: S01ED01 (ögon, trycksänkande betablockerare). Lidokain: S01HA07 (lokalanestetika för ögat). Diklofenak: S01BC03 (NSAID för ögat).
Ett läkemedel kan ha olika ATC-koder beroende på administreringssätt, användningsområde eller vilket organ det verkar på, till exempel systemiskt eller lokalt i ögat.
