ett systematiskt sätt att undersöka naturen genom observation, hypotes, experiment och slutsats
den gamla idén att liv kunde uppstå spontant ur död materia, som att larver föds ur ruttnande kött
den minsta levande enheten, upptäckt genom mikroskop. allt liv består av celler
vetenskapen om hur egenskaper ärvs från en generation till nästa
förändring över tid hos arter genom naturligt urval, en central teori inom biologin
en modern gren av biologin som studerar hur molekyler som DNA styr livets processer
Aritoteles
att liv uppstår spontant ur icke-levande materia
engelsk naturvetare under 1600-talet som introducerade ordet cell som ett biologiskt begrepp
han skrev boken "om arternas uppkomst genom naturligt urval" och presenterade en evolutionsteori som han kunde styrka med undersökningar och observationer
den minsta levande enheten som allt liv består av
att ämnen sprids från hög till låg koncentration
vattentransport genom ett membran, viktig för cellers vätskebalans
enkla encelliga organismer utan cellkärna, som bakterier
organismer med cellkärna, som växter, djur och svampar
består inte av celler och räknas oftast inte som levande
växter omvandlar ljusenergi till kemisk energi
celler utvinner energi ur glukos
organismer som skapar sin egen energi vs de som får den från andra
hur vi avgör om individer tillhör samma art
består av celler, kan fortplanta sig, har ämnesomsättning, omsätter energi och reagerar på sin omgivning
framtida biologisk kunskap kan göra att vi behandlar sjukdomar mer exakt, till exempel genom genredigering och personanpassad medicin. Den kan också hjälpa oss leva längre och friskare, skydda miljön och bättre förstå hur människor, djur och natur hänger ihop
gränsen är svår att dra eftersom vissa saker, som virus, har vissa egenskaper av liv men inte alla. Levande saker växer, använder energi och kan föröka sig, medan icke-levande saker inte kan det själva
vetenskapliga teorier utvecklas när forskare gör observationer, skapar hypoteser, testar dem med experiment och drar slutsatser utifrån resultaten.
exempel:
- evolutionsteorin. Darwin observerade djur och växter, gjorde hypoteser om naturligt urval och drog slutsatsen att arter förändras över tid
- cellteorin. Forskare observerade celler i mikroskop och kom fram till att alla levande organismer är uppbyggda av celler
aristoteles
Att liv uppstår spontant ur icke-levande materia
han var verksam på 1600-talet och introducerade ordet cell som biologiskt begrepp
Han presenterade en evolutionsteori som han kunde styrka med undersökningar och observationer.
Han skrev boken ”Om arternas uppkomst genom naturligt urval”
har högre temperatur än sin omgivning
bakterie
De flesta organismerna på jorden består av en enda cell.
En eukaryot cell har DNA i en cellkärna.
Bakterier är alltid encelliga.
cellvägg
cellkärna
Det naturliga arbetssättet handlar om att undersöka hur naturen fungerar genom att ställa frågor, göra observationer, testa idéer och dra slutsatser utifrån resultaten.
Exkursion i skogen & laboration mörker vs ljus
En icke-levande faktor som påverkar ekosystemet, t.ex. temperatur, ljus eller pH
En lagstadgad rätt i Sverige som ger människor tillgång till naturen under ansvar och hänsyn
En levande faktor som påverkar ekosystemet, t.ex. rovdjur, parasiter eller växtlighet.
En process där organismer omvandlar glukos och syre till energi (ATP), koldioxid och vatten
Bakterie som omvandlar nitrat till kvävgas och därmed återför kväve till atmosfären
Läran om hur organismer samspelar med varandra och sin omgivning.
En arts specifika roll i ekosystemet, inklusive dess behov, beteende och påverkan på andra organismer.
Den gradvisa förändringen i ett ekosystem över tid, t.ex. när en grusgrop blir en skog.
Ett avgränsat område där levande organismer samspelar med varandra och den omgivande miljön.
De funktioner i naturen som är gratis och gynnar oss människor, t.ex. pollinering, vattenrening och klimatreglering.
En modell som visar hur energi överförs mellan trofiska nivåer i ett ekosystem, där endast en del av energin förs vidare.
En viktig näringsjon för växter, men i för stora mängder kan den orsaka övergödning
Energirika ämnen som olja, kol och naturgas, bildade av organiskt material under miljontals år
En process där växter, alger och vissa bakterier omvandlar ljusenergi, koldioxid och vatten till glukos och syre.
Den naturliga livsmiljön där en organism lever och trivs.
Industriellt framställt gödsel som tillför växter näringsämnen som kväve och fosfor
Bakterier som omvandlar luftens kvävgas till nitratjoner och ammoniumjoner. När dessa jonföreningar finns lösta i marken kan växterna suga upp dem med sina rötter.
En organism som lever i saltvatten, t.ex. fiskar, alger eller koraller.
Klimatskillnader inom ett litet område, t.ex. en skogsglänta eller en husvägg.
Det maximala antalet individer av en art som kan överleva långsiktigt i ett ekosystem utan att resurserna tar slut.
En form av symbios där båda organismerna gynnas av samarbetet.
Ett skyddat naturområde av särskilt högt värde, där ekosystemet bevaras och människans påverkan begränsas.
Ett område som skyddas för att bevara biologisk mångfald, kulturvärden eller möjliggöra friluftsliv.
Organismer som bryter ner dött organiskt material och återför näringsämnen till ekosystemet, t.ex. svampar och bakterier.
Bakterie som omvandlar ammonium till nitrat, en viktig del av kvävets kretslopp.
En förenklad modell av hur energi och näring överförs från producent till olika konsumenter
Alla populationer av levande organismer inom ett ekosystem
En relation där en organism (parasiten) lever på eller i en annan organism (värden) och skadar den.
Alla individer av en viss art inom ett ekosystem vid en given tidpunkt.
Förändringar i en populations storlek och sammansättning över tid, påverkat av t.ex. födslar, dödsfall och migration.
När ett djur (predator) jagar och äter ett annat djur (byte).
En lista över hotade arter som används för att bedöma och skydda biologisk mångfald.
Det spann av en miljöfaktor inom vilket en organism kan överleva och reproducera sig.
Naturvetenskapliga modeller används för att förklara hur olika delar i ett ekosystem hänger ihop. Till exempel kan näringskedjor och näringsvävar visa sambandet mellan växter, djur och nedbrytare. I mina undersökningar såg jag att ljus påverkar växters tillväxt, vilket i sin tur påverkar vilka organismer som kan leva i området. Det visar hur faktorer som solljus och miljö påverkar hela ekosystemet
Ekosystem är i ständig förändring och påverkas av till exempel klimat, ljus och tillgång på vatten. Om för många organismer finns i ett område kan bärkraften överskridas, vilket gör att resurserna inte räcker till. Ekosystem ger också ekosystemtjänster, som syre, mat, rening av vatten och pollinering. Mina undersökningar visade hur viktiga växter är för att ett ekosystem ska fungera och vara i balans
Man kan samla in data genom observationer, mätningar och jämförelser. Först planerar man undersökningen genom att bestämma vad som ska undersökas och hur det ska göras. Sedan genomför man experimentet noggrant och dokumenterar resultaten i till exempel tabeller eller bilder. Till sist redovisar man resultaten och drar slutsatser utifrån det man kommit fram till
Sverige har flera växtregioner, till exempel fjäll, barrskog och lövskog. Fjällen har kallt klimat och få växter, medan barrskogen domineras av gran och tall. I södra Sverige finns mer lövskog med träd som ek och bok.
Jorden har också olika växtregioner, som tropisk regnskog, savann, öken och tundra. Regnskogar är varma och mycket artrika, savanner har gräs och spridda träd, öknar är torra med lite växtlighet och tundran är kall med låga växter som mossor och lavar. Växtregionerna skiljer sig främst beroende på klimat och nederbörd
Olika ekosystem, som skogar, hav och tundra, är viktiga eftersom de ger syre, mat och livsmiljöer. Ekosystem består av organismer som samspelar med varandra och miljön. De förändras hela tiden och har en bärkraft som visar hur många organismer de klarar av. Hot mot ekosystem är bland annat klimatförändringar, föroreningar och avverkning.
Ett ekosystem eller område med få arter, ofta på grund av extrema eller näringsfattiga förhållanden.
Det fasta berglagret under jordytan, bestående av olika bergarter.
Variationen av arter, ekosystem och genetisk variation inom ett område.
Storskaliga ekosystem med liknande klimat, vegetation och djurliv, t.ex. regnskog eller tundra.
Ett specifikt område med särskilda miljöförhållanden där vissa arter trivs, t.ex. en äng eller ett korallrev.
Egenskaper hos sjö- eller havsbottnen, t.ex. sammansättning, syrehalt och näringsinnehåll.
Vatten med en salthalt mellan sötvatten och havsvatten, t.ex. i Östersjön.
Små, fotosyntetiserande organismer i vatten som utgör grunden i näringsväven
Det översta lagret av dött organiskt material på marken, t.ex. löv och barr.
Mörkfärgat, nedbrutet organiskt material i marken som förbättrar jordens bördighet.
Ett lager av lösa partiklar ovanpå berggrunden, bildat av vittrat berg och organiskt material.
Det översta jordlagret där organiskt material blandas med mineraler och påverkas av klimat och organismer.
Det djup i en sjö där mängden syre från fotosyntesen och syreförbrukningen genom nedbrytning är lika stor.
Skog som är påverkad av mänsklig skötsel, ofta planterad och brukad.
En typ av våtmark där vatten tillförs från omgivningen och ofta har en rik växtlighet.
Skog dominerad av lövträd, som ek och björk, ofta artrik och näringsrik.
Ett samarbete mellan svampars mycel och växters rötter, där båda parter gynnas.
Organismer som bryter ner dött material och återför näring till ekosystemet, t.ex. svampar och bakterier.
En sjö med låga halter av näringsämnen, ofta klar och med lite växtlighet.
En sjö med höga halter av näringsämnen, ofta grumlig och rik på växter och djur.
Landskap som formats av jordbruk och bete, med åkrar, ängar och betesmarker.
När pollen överförs från en blommas ståndare till en pistill, ofta med hjälp av insekter eller vind.
Den mängd biomassa som växter och alger producerar genom fotosyntes i ett ekosystem.
När vattenmassor i en sjö blandas om på våren och hösten, vilket jämnar ut temperatur och syrehalt.
Delvis nedbrutet växtmaterial som lagrats i syrefattiga våtmarker och används som bränsle eller jordförbättring
Naturlig, orörd skog som har utvecklats utan mänsklig påverkan.
Ett område där vatten täcker marken under en stor del av året, t.ex. myrar och strandängar
små djurplankton som lever i vatten och äter fytoplankton eller andra mikroorganismer
