SAA085
Styrkeperspektivet och empowerment
Fokus på framtid och styrkor: Istället för att titta bakåt och se problem, betonas människors förmågor och styrkor. Socialarbetarens roll är att stödja klientens egen kapacitet för förändring och framåtskridande.
Positiv vinkling: Styrkeperspektivet ser på individens positiva sidor och främjar självständighet och egenmakt. Socialarbetaren stöttar klientens befintliga färdigheter och strategier för att hantera svårigheter.
Empowerment: Tanken är att lyfta fram klientens makt och stärka dem. Socialarbetaren arbetar inte åt klienten, utan bredvid dem. Genom att förstå deras utmaningar och motverka begränsande strukturer, hjälper socialarbetaren klienten att ta kontroll över sin egen situation.
Undvikande av problemfokusering: Styrkeperspektivet försöker undvika att enbart fokusera på klienternas problem och istället betona deras förmågor och potential. Det är viktigt eftersom traditionellt socialt arbete ibland tenderar att stirra för mycket på klienternas svagheter och problem istället för deras styrkor och resurser.
Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT-förespråkare hävdar att förändringar i en persons tankesätt eller kunskaper också leder till förändringar i deras beteende. Metoden har stark empiriskt stöd och är effektiv vid problem som ångest, fobier och drogmissbruk.
Brett användningsområde: KBT är relativt billig och därför populär inom psykisk hälsa. Den tillämpas internationellt av både psykologer och socialarbetare. Inom socialt arbete accepteras idén att tankar påverkar beteendet brett.
Individens styrka: KBT i socialt arbete betonar att individen kan förändra negativa tankemönster och beteenden på egen hand, utan att fastna i begränsande idéer om personlighetstyper eller andra hinder. Metoden ger klienten verktyg för egen förändring.
Humanistiska metoder
Fokus på relationen: Kvaliteten på relationen mellan klienten och socialarbetaren är avgörande för positiva förändringar.
Rogers teorier: Terapeuten behöver ha empati, positiv inställning och vara äkta för att skapa framgångsrik terapeutisk relation.
Viktig betoning: Empati, äkthet och positiv inställning är nyckelkompetenser för socialarbetaren för att bygga en förtroendefull relation med klienten.
Mänsklig interaktion: Den humanistiska metoden innebär genuin och empatisk interaktion. Socialarbetaren måste vara medveten om sitt språk och sin kommunikation för att skapa en öppen dialog med klienten.
Klientstyrda metoder: Metoder baserade på Rogers teorier, som motiverande samtal, ger klienten kontroll. Klienten bestämmer vad som diskuteras och styr sin egen behandling.
Slutmål: Skapa en relation där klienten känner sig trygg att öppna upp och samarbeta mot gemensamma mål, vilket är grundläggande för positiva förändringar inom socialt arbete.
Systemteori / ekologiska perspektiv
Systemteori och ekologiskt perspektiv: Förståelse för individen sker genom hennes relation till omgivningen, inklusive människor, platser, organisationer och institutioner.
Ekologisk synvinkel: Individen är kopplad till olika system i omgivningen. Fokus flyttas från individen till de problem som kan uppstå när människor interagerar med olika system eller organisationer.
Socialarbetarens roll: Lösa problem i dessa interaktioner och koppla samman människor med andra som kan hjälpa dem att uppnå sina mål.
Systemperspektivet: Fokuserar på individens plats och relation i den yttre omgivningen. Individen förstås bäst genom sin koppling till omvärlden och socialarbetare hjälper till med att lösa problem och främja positiva interaktioner.
Feministisk teori för socialt arbete
Feministisk teori inom socialt arbete: Kritisk analys av makt i relation till kön. Fokuserar på både breda samhällsstrukturer och individuella vardagserfarenheter.
Sen förändring i kvinnors roller: Ökat deltagande i arbetslivet har ändrat kvinnors sociala roller, men genusrelaterat förtryck fortsätter. Kvinnor diagnostiseras oftare med depression, särskilt minoriteter och invandrarkvinnor. Kvinnor utsätts oftare för sexuellt våld och våld i hemmet, där majoriteten av förövarna är män.
Socialarbetares roll: Målen inom socialt arbete kopplas nära till diskussioner om kvinnors ställning i samhället. Socialarbetare arbetar med kvinnor och män, vuxna och barn, för att adressera dessa ojämlikheter.
Feministiskt socialt arbete: Syftar till att synliggöra bredare sociala orättvisor genom att ifrågasätta och bekämpa könsrelaterat förtryck och orättvisor i samhället.
Kritiska och strukturella perspektiv
Kritiska och strukturella perspektiv i socialt arbete: Fokuserar på yttre orsaker till individuella problem och agerar emot dessa orsaker. Det handlar om att förstå hur samhällsfaktorer, som hög arbetslöshet, påverkar individer negativt.
Socialt perspektiv: Ser individuella problem som en del av större samhällsstrukturer. Externa faktorer, som arbetslöshet, ses som hinder för enskilda personer.
Förtryck och diskriminering: Socialarbetaren behöver ifrågasätta olika former av diskriminering baserat på kön, sexuell identitet, etnicitet, funktionshinder och klass. Det kritiska perspektivet strävar efter förändring på strukturell nivå för att motverka sådana orättvisor.
Sociologisk socialt arbete
Omgivningens betydelse: En individs personlighet påverkas av dess relationer och omgivning. Socialt arbete måste alltid ta hänsyn till detta.
Sociologiskt synsätt: Hjälper socialarbetare att förstå större mönster av ojämlikhet och förtryck som vissa grupper upplever.
Mångfald och diskriminering: Diskriminering baserat på kön, ålder, kultur, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell identitet, könsidentitet, socioekonomisk status, hälsotillstånd och andra faktorer fortsätter att vara ett problem. Både institutioner och individer kan vara skyldiga till diskriminering.
Socialarbetarens roll: Socialarbetaren måste aktivt motverka orättvisor och försvara de människor som utsätts för diskriminering. Sociologiskt socialt arbete hjälper till att förstå individen genom att analysera sociala och individuella sammanhang.