Halm, hö, hösilgae, ensilage , bete
genom torkning och genom inplastning utan tillgång till syre
det är ett grovfoder och en baljväxt. hackat stå och pellets tillverkas genom hetluftstorkning för att hålla god hygienisk kvalité
välja i vilket utvecklingsstadium man skördar gördan ( tidigt skördat - högre näringsvärde), gödsling och genom att välja vilka grässorter och baljväxter man har i vallen
ts-halten, råprotein, råfett, växttråd och aska . de har ämnena skrivs sedan ut som : ts-halt i % energi- megajoule, smältbart råprotein- gram och miniraler : tex fosfor, kalcium , magnesium
minst 10cm från för att undvika att få jord i fodret
de kan man men den kommer ha väldigt kort hållbarhet eftersom konserveringsprocessen inte har blivit färdig
det ska förvaras tort ! ej dirket på betong då det dra åt sig fukt . ställ på ladtpallar så de kommer upp en bit från marken. skydda från regn och kondens från tak o väggar
risk att balen möglar när det kommer in syre
hundäxing, timotej, rajgräs , rösvingel och ängssvingel
rödklöver , vitklöver , lusern
alsikeklöver
torrsubstans
minst 1kg ts/100 kg kroppsvikt, helst 1,5 kg ts/ 100kg kroppsvikt
skydda från skadedjur som fåglar o råttor. det ska stå jämnt, slät yta utan risk att de samlas vatten på platsen. förvaras på en platt yta om den är rundbalar. undvik att flytta på dom
minst 8-10 lager för att minska risken att det blir hål o undvika luftfickor
lukta , titta o känna. hö får ej vara dammigt o lukta svampigt eller jordigt. hösilage ska lukta fräscht och kryddigt. mögel kan ses som vita eller gröna partier på balen. de kan även kännas kladdigt
genom saltsten eller löst i fodret . salt ör viktigt för regleringen av vätskebalansen i kroppen. utan tillgång till salt kommer hästen inte dricka tillräckligt o kan man uttorkad
energi, protein, mineraler, vitaminer
vid kallare väder, dräktighet, digivning, tillväxt, arbete
6 g smältbart råprotein per Mj omsättbar energi
dräktighet, digivning , tillväxt
hästen behöver både makromineral ( kalcium, fosfor,magnesium, kalium) och mikromineraler ( selen, koppar, järn, zink, mangan, kobolt , jod) de får i sig detta av sitt grovfoder men även genom utfodring av mineralfoder eller andra fodermedel
hästen kan själv bilda ihop i sin kropp med hjälp av beta-karoten som finns i gröna växter. hästen kan lagra i sitt kroppsfett
finns i vallfoder och kan också bildas i hästens kropp med hjälp av solljus
finns i bete och grönt vallfoder . innehållet är lägre i lagrat och konserverat foder
bildas i tillräckliga mängder i hästens grovtarm
Finns både i vallfodret o i spannmål. dessutom bildar mikroorganismerna i hästens grovtarm stora mängder
15-25%
under 50% ts
över 50% ts
84% ts
84% ts
passar väldigt bra till grovfoderproduktion. Energirikt och smakligt . Ej tramptåligt
snabb återväxt. tål både avbetning och skörd bra
Ger hög avkastning, återväxer snabbt efter skörd
hög sockerhalt. Tålig mot upprepade skördar och avbetning
kräver bra tillgång på fosfor och kalium för att växa bra. passar till inplastat foder men ej torrhö. baljväxt
Tåligt mot torka. Ej frosttåligt. har ofta försvunnit ur vallen efter 1-3 år. baljväxt
dålig vinterhärdighet i sverige . svårt att skörda till hö då de näringsrika bladen faller av. passar bäst till hetluftstorkat foder så som pellets. baljväxt