1. Nya arbetstillfällen
2. Ekonomisk tillväxt
3. Många länder har tagit sig ur fattigdom
1. Inte alltid hållbart med hänsyn till miljön
2. Globala företag tar inte alltid ansvar, betalar låga löner osv
3. Vi blir väldigt beroende av andra länder:
Vid en kris som vid corona eller Rysslands invasion 2022 sprids oron och påverkar många länders ekonomi.
1. Människor, varor och kapital rör sig friare mellan länder.
2. Länder blir också mer beroende av varandra
1. Den tekniska utvecklingen:
a) billigare transporter
b) enklare kommunikation (internet)
c) Lättare att snabbt göra ekonomiska transaktioner (betalningar)
Den har blivit fem gånger större.
Den har blivit tre gånger större sedan 1990.
Den globala handeln har gjort att låginkomstländer har kunnat bli medel- eller höginkomstländer.
1. Klyftorna mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat.
2. Vissa länder hamnar utanför pga att de har för dålig infrastruktur
3. Konflikter har ökat i jakten på olja och diamanter i vissa länder
4. De som startat företag i andra länder måste ibland kämpa mot korruption
5. En del globala företag betalar mycket låga löner.
6. Globala företag utnyttjar hårt landets naturresurser eller förstör miljön
7. Långa transporter är inte bra för miljön
8. Lokala företag slås ut vilket gör att nan inte längre är självförsörjande.
1900-talet: Usa och EU
2000-talet: de håller på att gås om av Kina, Asien och länder i gamla Östeuropa.
Kina har blivit världens största handelsnation och USA har fått ett stort havdelsunderskott med Kina (importerat mer dit än exporterat).
Detta har lett till ökad protektionism och tullar på import från Kina.
Man har en stor befolkning och behöver få mer resurser för att fylla behoven.
Afrika. Kina har kritiserats för att utvecklingen inte är miljömässigt hållbar och att man inte respekterar mänskliga rättigheter.
Förutom att folk fått det bättre:
Den förbättrade infrastrukturen har gjort att USA och länder i Europa blivit intresserade av att investera i Afrika.
De allra fattigaste länderna får därför större möjligheter ta sig ur fattigdomen. T ex har Volvo investerat i Etiopien.
BNP per capita (per person).
De säger ingen om hur inkomsterna är fördelade mellan fattiga och rika. Dvs hur rättvist rikedomarna är fördelade.
HDI - Human Development Index. Det visar
1. BNP per capita
2. förväntad livslängd
2. utbildning
Den förväntade livslängden säger en del om sjukvården i landet och hur människor mår.
1. Nya Zeeland: LSF: The living standards framwork: Detta mått mäter
a) socialt kapital (man känner att man hör ihop)
b) mänskligt kapital (utbildning, hälsa)
c) naturligt kapital( skog, mark, vatten, energi)
d) finansiellt kapital (bostäder, fabriker, banker, infrastruktur)
2. Bhutan: GNF: Gross National Happiness (levnadsstandard, utbildning, hälsa mm)
3. Sverige (fr o m 2017: Nya mått på välstånd: förutom BNP mäter det livskvaliteten inom 15 områden, bl a:
a) arbetslöshet
b) kvaliteten på luft och vatten
c) utsläpp
d) hälsa mm mm
Förutom den vanliga BNP eller BNP per capita är det bra att ta med faktorer som visar hur vi människor påverkar MILJÖN när vi producerar varor och tjänster.
I måttet bör man också ta med åtgärder eller investeringar man gjort för att MOTVERKA KLIMATÄNDRINGAR. Gör man inte det kommer alla mått att sjunka i framtiden (pga översvämningar förstörs tillgångar och livskvalitetensjunker).
Man bör också ta med i måttet hur RÄTTVIST (eller orättvist) tillgångar mm är fördelade i landet.
Alla mått som har med hälsa eller livslängd och utbildning är bra eftersom det visar då hur rättvist tillgångarna i ett land är fördelade.
Det svenska måtten från 2017 är bra eftersom de tar med hur vi påverkar miljön.
Men inget mått tar med hur vi försöker motverka klimatändringar.