120/80 (120 = systolis (syster jobbar) och 80 är diastoliskt (doktor vila))
Pulstryck - ska ligga runt ca 40 mmHg
När man mäter blodtrycket mäter man det tryck som blodet utövar mot väggarna i artärerna under två faser av hjärtcykeln:
- systoliska fasen = arbetsfasen
- diastoliska fasen = vilofasen
Att få kärlen att dra ihop sig och hjärtat att slå snabbare.
- Trycket registreras av baroreceptorer (baro =tryck) i aorta bågen och halspulsådern, artetia carotis
- Signaler skickas till centrala systemet i förlängda märgen, medulla oblongata
- Signaler skickas ut i det autonoma nervsystemet (sympatiska nervsystemet som vi inte med vilja kan påverka) som regler HMV genom ökad slagfrekvens och ökad volym som pressas ut från hjärtat och signal till det perifera systemet = kontrahera artriolerna
(sympatiska ökar BT och parasympatiska minskar BT)
Sinus Caroticus
Hjärt minut volym - hur mycket blod som pumpas ut från hjärtat varje minut.
Motstådent ute i blodkärlen ökar ute i kroppen - kärlen drar ihop sig.
Sympatiska systemet har förmåga att öka något, medan de parasympatiska aktiveras vid vila.
Parasympatisks systemet - fördröjer driften mot tröskelvärde i pacemakercellerna = lägre hjärtfrekevens
Sympatiska systemet
- Justerar framför allt blodvolymen via njurarna (kissa ut mer eller spara mer vätska om det behövs)
- Hormonet Angiotensin 2 får signal om lågt blodtryck via RAAS processen och skickar signaler till:
1. Antidiuretiskt hormon (ADH), som kommer från hypofysens baklob = sparar vatten
2. Aldosteron, binjurebarken, sparar NaCl och vatten
3. Skapar törst via Osmoreceptorer i hypotalamus --> frisätter ADH och stimulerar törst
4. Drar ihop de arteriola blodkärlen
-Sträckreceptorer i hjärtat -->frisättter ANP/BNP vid högt blodtryck
- Atrial natriuretic peptide (ANP) och brain natriuretic peptide (BNP) (Vid högt blodtryck)
1. När blodtrycket sjunker eller när kroppen känner av att det finns för lite blod eller vätska i blodet, släpper njurarna ut ett enzym som kallas renin.
2. Renin omvandlar ett protein som finns i blodet, angiotensinogen, till angiotensin I.
3. Angiotensin I omvandlas i lungorna av ett enzym (ACE) till angiotensin II. Angiotensin II är en kraftig molekyl som gör två saker:
• Det får blodkärlen att dra ihop sig, vilket höjer blodtrycket.
• Det stimulerar binjurarna att släppa ut aldosteron.
4. Aldosteron gör att njurarna håller kvar mer natrium och vatten i kroppen, vilket ökar blodvolymen och höjer blodtrycket.
Hormoner som frisläpps och reglerar
- kontraherar kärl så vi inte kissar lika mycket
- stimulerar törst
- ANP/BNP
Hjärtminutvolym och perifert motstånd avgörande…
Centrala mekanismer
- Baro- & kemoreceptorer i kärlväggen hos artärer och vener skickar signaler till cirkulationscentrum i medulla oblongata, förlängda märgen.
- Sympatiska nervsystemet styr (mha adrenalin & noradrenalin) muskeltonus i princip alla kärl (utom i kapillärerna): generellt vasokonstriktion (utom i skelettmuskulatur & kranskärlen: dilatation)
- Samt ökad hjärtminutvolym
Lokala mekanismer (i bl.a. skelettmuskulatur, hjärtat, mag-tarmsystemet, njurar, hjärna och hud)
- Myogen autoreglering: kärldiameter anpassas efter bt, för att hålla flödet konstant till njurar och hjärna.
- Metabol autoreglering: Handlar om hur flödet går genom en vävnad. Man vill bli av med slaggprodukter, arteriolerna anpassar sin diameter så att ett lagom flöde för detta bildas.
- Påverkan av omgivningstemperatur: t.ex. kallt = kärlkonstriktion i huden
Slagvolymen x Hjärtfrekvens = minutvolym
70ml/slag x 72 slag/min = 5040ml/min
- Transportera syre från lungorna ut till vävnaderna/Transportera CO2 från vävnaderna till lungorna, så vi kan andas ut det
- Transportera näringsämnen från tarmen till cellerna
- Transportera avfallsämnen från cellerna till njurarna
- Transportera hormoner
- Transportera värme och reglering av temperatur
- skydda mot infektioner (transport av vita blodceller och antikroppar)
- stabilisera kroppens inre miljö, homeostas (pH, joner, osmolariter, vätskemängd)
- Överföra kraft/energi i form av vätsketryck (viktigt t ex i njurarna)
- artär - innehåller muskelceller vilket venkärlen inte gör
- arteriol
- kapillärer - där gasutbytet sker, är bara en cell tjockt - enskiktat platt-epitel
1. Diastolisk fyllnad - venöst återflöde och hjärtats compliance (eftergivlighet) - kan dubbla slagvolymen
2. Kamrarnas slagkraft - ökad diastolisk fyllnad --> ökad användning av muskel-ven-pump
Carotis interna/communis - där baroreceptorerna sitter
Subclavia - under nyckelben
Vertebralis - kotor
Pedis = fot
Posterior = bakom
Höger hjärta: mer vätska kvar i kapillärerna i kroppen = vätska pressas ut i kroppen = ödem
Vänster hjärta: mer vätska pressas ut i lungorna = lungödem
- Artärer, kraftigare och mer elastiska än vener
- innerst = epitelskikt
- mellan = muskelskikt
- ytterst = bindvävnad
- Vener, har venklaffar, så att blodet inte rinner baklänges
- innerst = epitelvävnad
- glatt muskelatur, tunnare än artär
- bindvävs
- bindväv (klaffarna)
1. Hjärtat kan starta en egen spontan aktionspotential i sinusknutan. = 70 gånger per minut
2. Aktionaspotentialen spridrer sig över hela förmaket, men inte kamrarna p g a bindvävsskiva som är isolerar elektriskt
3. Den elektriska potentialen fångas endast upp av AV- knutan (ombildade hjärtceller)
4. Fångas upp av AV-knuten och fördröjer signalen så att förmaket ska hinna dra ihop sig och pumpa ner blod
5. Signalen sprids till Hiska bunten, ner till hjärtspetsen vi höger och vänster skänkel och sedan upp längs hjärtats sidor via purkinjefibrer
6. Kammaren pressas ihop och pressar ut blodet
Repolarisation av hjärtat är en del av hjärtats elektriska cykel där hjärtmuskelcellerna återställer sin elektriska laddning efter att ha kontraherat (pumpat blod). Processen följer efter depolarisation, vilket är när hjärtcellerna “laddas om” för att dra ihop sig.
I EKG-sammanhang syns repolarisationen främst i T-vågen, som representerar återhämtningen av hjärtats kammare (ventriklar). Under repolarisationen pumpas kaliumjoner ut ur hjärtcellerna, och cellerna återgår till sin ursprungliga vilopotential, redo för nästa hjärtslag.
1. P = Impulsspridning förmak = Depolarisering
2. Fördröjning i AV nod, så förmaket hinner dra ihop sig
3. Q, R, S = Impulsspridning kammaren = depolarisering
4. Ingen spridning. Depolarisering kammaren
5. T = Repolarisering, kammare