Så styrs Sverige
Författning
(Alla lagar, förordningar och föreskrifter som stiftas av riksdagen och det som bestäms av regeringen eller myndigheter. Dessa finns samlade i SFS, Svensk författningssamling)
Konstitution
(Är vår författning, består av de 4 grundlagarna, dessa utgör grunden för vår demokrati. De beskriver förhållandet mellan statsmakten och medborgarna)
Grundlagarna
(Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen. För att ändra i dem krävs 2 riksdagsbeslut med ett val emellan. Grundlagarna utgör toppen i författningshierarkin, efter dem kommer sedan vanlig lag, förordningar och sist myndighetsföreskrifter)
Parlamentarism
(Regeringen styr staten med sin politik, men behöver stöd och förtroende från den folkvalda riksdagen för att kunna få igenom sin politik. Regeringen är ansvarig inför riksdagen, det betyder att den måste avgå om en majoritet röstar emot den)
Maktdelning
(Regeringen styr politiken, riksdagen beslutar om politiken, regeringens myndigheter verkställer det som bestäms. Domstolarna dömer självständigt. Syftet med maktdelningsprincipen, att dela upp en stats offentliga makt mellan oberoende organ för att kontrollera varandra, förhindra maktmissbruk och garantera demokratin)
Statsskick
(Regler och principer som bestämmer hur en stat styrs. Sverige har en parlamentarisk demokrati inom en konstitutionell monarki. Folket styr genom val av riksdagen, medan kungen är statschef utan politisk makt)
Monarki
(Är ett statsskick där statschefen är en kung. I Sverige har monarken ingen politisk makt, utan han har bara ceremoniella och representativa uppgifter)
Statschef
(Är den högsta företrädare i en suverän stat. Den svenska kungen Carl XVI Gustaf tar emot statsbesök, öppnar riksdagen, leder konselj vid regeringsskifte, ordf i utrikesnämnden, representerar Sverige)
Republik
(Är ett statsskick där statschefen är en president. En presidents makt kan vara stor eller liten. En president väljs genom direkta eller indirekta val. )
Representativ demokrati/indirekt demokrati
(Folket väljer politiker i allmänna val som representerar dem. Politikerna ska ta beslut åt dem som valt dem. I en direktdemokrati röstar man direkt i en specifik fråga)
Parlament/kammaren/plenisalen
(Platsen i riksdagen där de politiska ledamöterna samlas för att debattera och ta beslut om lagar. Riksdagen består av en kammare med 349 valda politiker som är folkets främsta företrädare)
Riksmöte
(Är riksdagens arbetsår. Riksdagens öppnande sker i september varje år. Kungen förklarar riksmötet öppnat, detta markerar starten på det politiska arbetsåret efter sommarledigheten)
Regeringsförklaring
(Statsministerns tal till riksdagen vid riksmötets öppnande. Beskriver regeringens politiska mål och prioriteringar för det närmsta året)
Partigrupper
(Grupper av ledamöter som tillhör samma politiska parti och som delar samma politiska åsikter)
Partidisciplin/partipiska
(De politiska partierna kräver att ledamöterna röstar enhetligt i voteringar. Om detta inte är fallet så används påtryckningar och övertalning för att politikern ska ändra uppfattning och följa partilinjen)
Politisk vilde
(En ledamot som lämnat eller uteslutits från partiet de valdes för. Personen har valt att behålla sin plats utan partibeteckning. En politikers plats är personlig, när han har valts in i riksdagen)
Opposition
(Kallas de partier som inte ingår i regeringen. De granskar, kritiserar och erbjuder alternativ till den politik som förs. Betyder motstånd eller motsättning)
Riksdagsordningen
(Är en lag som innehåller regler om riksdagens arbete. Den är en lag som har en mellanställning mellan en grundlag och en vanlig lag)
Talmannen
(Han leder och planerar riksdagens arbete. Han är riksdagens främste representant och ordförande vid riksdagens sammanträden. Den viktigaste arbetsuppgiften är att föreslå en ny statsminister och att representera riksdagen nationellt och internationellt. Det finns också 3 vice talmän som avlastar talmannen)