en kognitiv process för att arrangera information i mentala system
Att anpassa sig till sin miljö
När man bygger vidare kunskap på redan befintliga scheman
det innebär en förändring i redan existerande scheman av nyinlärd kunskap. Eller när man lär sig något nytt
När eleven är 6-12 år, kan lösa problem på ett praktiskt vis. Förstår lagar om samtal och kan tänka bakåt och framåt i tiden. Samt glaset, samma volym i olika former av glas
Ålder 12-vuxen, Individen kan tänka mer abstrakt, blir mer vetenskaplig i sitt tänkande "var för blev det så? vad kan ha påverkat det?" Funderar över identiet
1. Barn föds nyfikna, 2. barnets eget utforskande driver den kognitiva utvecklingen, 3. assimilation och ackodomation
1. Utvekcling av logiskt tänkande, 2.Lära sig kulturella verktyg, 3. Xonen för proximal utveckling
1. Sensationer (sinnen) 2. Perception (uppmärksamhet) 3. Kognitition (minnen)
Sensoriskt minne, långtidsminne, korttidsminne, arbetsminne, exekutiva funktioner
Den bygger på om man gör det jobbiga först får man göra något roligare senare
Socioekonomisk status. Ststus i samhället baserat på inkomst, bakgrund och prestige
När en individ är rädd att uppfylla kriterier för en viss stereotyp
en förväntan vaserad på tidigare erfarnehter att ansträningar kommer leda till misslysckade
"Varför ska jag var en del av något som inte ser/bryr sig om mig?" Individen sätter sig mot kulturen och det är ex så kriminella skapar sina kulturer istället för att vara en del av samhällets kultur
en modell som förklarar bristande skolresultat hos elever från etiska minoritetsgrupper genom antanande om att deras kultur är otillräcklig och inte förbereder individen att lyckas
Ett skapat schema för hur individer är som ligger till grund för diskrimingering
Undervisning som ska representera alla i klassrummet, ha höga väntningar på alla oavsett bakgrund
Vill att skolan ska vara jämlik för alla oavsett ursprung/bakgrund. Aktivt jobba mot stereotyper och diskriminering
Antaganden, förutfattade meningar, kan vara på individnivå och i bredare perspektiv
Betyder att man i ett sammanhang kan mötas av respekt, men i ett annat mötas diskriminerande. Det är ett verktyg för att se hur flera kategorier samverkar såsom kön/genus, etnicitet/identiet, Klass/social status.
Innebär att eleven kan ha det på sig men även att läraren kan ha det till elev. Betydelsen av detta är att eleven kommer lyckas sämre.
Maskrosbarn. De individer som "Lyckas" trotts tuffa förutsättningar. Betyder att individen har en förmåga att inte ge upp trotts motgångar, har hög inre motivation, reflekterar över strategier och misslyckanden, sätter upp långsiktiga mål, en egenskap som kan tränas upp
Ras finns inte i biologisk mening, får ändå stora sociala konsekvenser
Har ett modersmål hemma pratar andra språk i skolan. Kodväxling
Skapade scheman för oliak saker, tex män och kvinnor, invandrare. Bygger på historia, upprätthålls via bestraffningar, naturliggörs
Morot/ piska. Man når disciplin genom bestraffande samt genom belönande tekniker(teckenekonomi, premacks princip)
Självbestämmande teori; vill ge eleven utvecklande valmöjligheter i socialt samananhang. Maslovs behovs hierarki; växtbehoc och brist behov.
Piaget. Vikten att barnet själv får aktivt, alltså sanningen måste få upptäckas själv genom kognitiva konflikter
Adaption. Hellre i diskussion med en kamrat än en vuxen
Mnemotiker. Weiners attributionsteorier. Förväntan x värde= sannolikhet
Kontiguitet, klassisk betingning, operant betigning och modellinkärning
En neutral simulus tränas om till en betingad respons. Den. neutrala stimulusen har blivit en betingad simulus som framkallarn en intränad respond(betingad). (hundarna med salivering)
Teorin att vi lär av konsekvenser av våra handlingar. Bestraffning/förstärkning
Att förstärka varje "rätt" insats i riktningen mot ett mål. En lärningsmedtod som passar att arbeta över längre tidsperiod.
Mikro- meso- exo- makrosystem
Närmiljön, interaktioner inom denna är ömsedigia, man påverkar varandra tex barn-förälder
Interaktionerna inom mikrosystemet sker i mesosystemet.
Den sociala arenan (miljöer) som påverkar indirekt barnet. tex föräldrars arbetsplats
Dimensionen där alla de andra sysmeten ingår, där kultur, normer, lagar styr
Uppstår när man möter en identites konflikt, vars lösning bereder väg för nästa stadium
Svaret på frågan om "vem är jag?"
Uppstår när man anammar andras livsval till sina egna utan ifrågasättning eller reflekterande
Det är en form av identitetskris, när tonåringar tvekar och brottas med olika val och som resultat skjuter upp val.
Den egna bilden man har av sig själv, vilka egenskaper man besitter, hur "duktig" vs "dålig" man är på olika saker. Vilka Idéer, tankar och känslor man har om sig själv
Hur man värderar sig själv, vilka värden man befäster vid sina egenskaper, kunksaper osv
Utvecklingsstadiet då eleven ser kopplingar mellan ihärdighet och tillfredsställelsen av att nå ett mål/resultat. Om eleven inte lyckas ta sig dit (se kopplingen) kan det leda till underlägsenhets känslor.
Det är en utveklingskris. Om en individ inte lyckas integrera en identitet genom skola, arbete, social interaktion kan rollförvirrning uppstå.
1. Prekonventionell nivå (omdömen baseras på sina egna behov och uppfattningar
2. Konventionell nivå (tar hänsyn till samhällets förväntningar och lagar)
3. Postkonventionell nivå (omdömen baseras på abstrakta mer personliga principer om rättvisa)
En hypotetisk situation där en individ befinner sig och behöver fatta svåra moraliska beslut. Det beslut som fattas här visar varit i den moraliska utvecklingen som individen befinner sig.
Tillstånd yngre barn befinner sig där lagar ses som absolut och ej går att ändra. (tex godis får man endast äta på lördagar)
Tillstånd där barn förstår att regler skapas av människor och att människor kan förändra dessa. Barn lär sig detta i samspel med andra och ser att de kan ha andra regler än vad denne har hemma.
Kunskap som endast är relevant för ett visst ämne
Kunskap som kan användas i flera olika sammanhang, tex läsa och skriva
Ser lärande som en mental process av minnet (tänkande, ta in ny kunskap, användnning av ny kunskap)
Lärande = kunskap+vetande
Översätter stimuli så vi förstår det
Det är vår tolkning av senorisk information
det är när vår perception lägger märke till olika detaljer och samlar det till ett igenkänningsbart mönster. Tex olika handstilar som skriver bokstaven A på olika vis, men vi lär oss att se mönstret och kan tyda olika hanstilar
Det är ett begrepp som förklarar hur vi med hjälp av fraktioner kan se en helhet. Tex olika streck bredvid varandra kan uppfattas som en lång linje.
Bygger på att ta in ny kunskap i relation till det man redan vet. Man känner på sätt snabbt igen något.
Uppmärksamhet
Det är när man har tränat att rikta sin uppmärksamhet på något så man kan utföra det mer eller mindre automatiskt. Tex när man har kört bil mycket kan man prata med sin passagerare utan att ens körning blir lidande
Lärare kan fånga uppmärksamhet med röstläge, flytta sig i rummet, ta pauser, rikta blicken, ha "rekvisita", ha varierande undervisning och uppgifter
"medvetnadet" tar in information i stunden. Har kort varaktighet och låg kapacitet. Det är minnets arbetsbord, där det kombinerar nyhämtad info med kunskaper från långtidsminnet
1. Den styr uppmärksamheten
2. Den hanterar verbal och audiotiv info
3. Den funktionen hjälper oss att visualisera och navigera de rumsliga dimensionerna
Den samverkar med alla delar från arbetsminnet- exekutiva funj-visuoslaskissblovk-fonologiska, och kombinerar samt integrear kunskap från dessa
Den hanterar tillfällig lagring av information och aktivt informationprocessar för att hantera ny och gammal info.
Omedvetna minnen av tex en omedveten intränad rutin, stänger laptopen när man skrivit klar, cykla.
Minnen vi medvetet har lagrat och även hämtar medvetet. Delas upp i två kategorier semantiskt (faktabaserad kunskap) och epidosiskt minne (självupplevda minnen, känslosamma, men även icke självupplevda tex läsa om någon i en bok)
Lagrad kunskap om HUR man gör något
Det är en tankeaccossiation vi gör. Om man tex tänker på en apa, och sedan ombeds att tänka på en frukt, om man tänker på en banan så har priming uppstått. Oftast är det dock kopplat till känslor, om man tex hör en låt som var på en begravning för en anhörig så assicierar man till den avlidna.
Processen att koppla information från arbetsminnet till långitdsminnet
när man tänker på något och accossierar till kunskap man redan besitter, bygger på
Processen efter spreading activation, när man kommer tillbaka till det man först tänkte på. Lärare kan använda detta i praktiken genom att fråga "vad gjorde vi förra lektionen?"
Används som problemlösare, lärare kan använda detta genom att ställa ledande frågor och eleven svarar utifrån sin egna accossiation. Kan bli fel svar om man vida skilda accossiationer till ämnes som diskuteras
Minnesstrategi, att koppla ihop olika steg, men ej en hel kedja. tex 1 och 2, 2 och 3
minnesstrategi, accossiera nya ord med närliggande ord man känner till. tex skog och sko
Lära sig info genom repetition, förutsätter ej att man förstår innebörden. Tex om man har en uk2 tenta och memorerar begrepp utan att förstå innebörden så kommer man antgaligen inte klara tentan om man får djupgående frågor som kräver att man har föstått begrepp på djupet
När man delar upp inlärning i delmål, tex när man när sig ett telefonnummer, 0703 575 006, delar upp det i grupper på tre.
Sakkunskap, VAD
Tillämpning av Behaviorism. Ett slags system där eleven gör något i utbyte mot tex en stjärna eller få prata med en kompis
Tillämpning av Behaviorism. Används av lärare som en strategi för att kunna applicera formning. Innebär att läraren identifierar vad eleven slutgiltigen ska lära sig och sedan dela upp det i små mindre steg.
En teori som innebär att lära sig av att observera andra. Är en kritik mot behaviorismen.
Del av social inlärningsteori. När en person lär genom att uppleva konsekvenser av sitt handlande. Skillanden på detta och oprant betingnigng är att i detta fall ser man konsekvenserna som informationsfulla.
Bandura. Inlärning genom observation och imitation. Kräver att uppmärksamhet riktas på rätt sak, att man har kvar minnesbilden av det samt analyserar det man observerar. Just denna övning utmanar behaviorisktiska synsättet på lärande
Är tex om man själv ej gjort läxan, men i skolan ser en elev som har gjort det och får beröm vilket leder till att man själv gör läxan nästa gång
Social inlärningsteori. Det är när man har ett eget inre system för förstärkning. Hjälper förberedelsen till vuxenlivet, att göra saker även fast man inte tycker det är roligt, tex betala räkningar
Social inlärningsteori. Är med andra ord att behavioristiska inlärnings principer för att förändra sitt egna beteende