SO ekonomi åk 8 3. Den ekonomiska politiken
1. Vilka är statens tre mål med den ekonomiska politiken?
1. Ekonomisk tillväxt (att BNP dvs ska öka)
2. Hög och jämn sysselsättning (så många som möjligt ska ha arbete)
3. Stabilt penningvärde (inflationen får inte vara högre än 2%)
2. Vad har den ekonomiska politiken med konjunkturer att göra?
Staten försöker dämpa de toppar och dalar uppstår när konjunkturer svänger. Man vill ha så små svängningar som möjligt.
(Att inte inflationen eller antal människor utan jobb ökar så mycket.)
3. På vilka TVÅ sätt kan staten påverka konjunkturen med sin ekonomiska politik?
1. Med sin penningpolitik (riksbanken höjer eller sänker räntan)
2. Med sin finanspolitik (staten höjer eller sänker t ex skatter och bidrag).
4. Vilket mått menar man när man pratar om ekonomisk tillväxt?
BNP
5. Vad menas med tillväxt?
Den årliga förändringen av BNP.
6. På vilka sätt kan tillväxten öka i ett land?
1. Företag blir bättre på att använda de resurser de har - t ex om en maskin som förut tillverkade varor för en miljon kr förbättras så att den istället kan tillverka varor för 2 miljoner kr. Då har värdet på varorna ökat.
2. Antalet människor ökar - då behövs det tillverkas fler varor.
3. Man uppfinner nya saker som folk vill ha.
7. Hur kan ekonomisk tillväxt öka konsumtionen??
Ju högre tillväxt desto rikare blir vi. Då kan vi konsumera mera!
8. Vad är det politiska målet med hög tillväxt?
Att folk får det bättre. Bättre sjukvård ger bättre hälsa, bättre utbildning ger bättre möjligheter att få jobb osv osv....
9. Hur många arbetar i Sverige? Varför vill man att så många som möjligt arbetar?
Fem miljoner, dvs hälften av befolkningen. Resten är barn, pensionärer m fl...
Ju fler som arbetar desto mer skatter betalas till staten som kan betala för vårt välfärdssystem.
10. Hur brukar det gå för staten att försöka dämpa arbetslösheten?
Det är svårt. Särskilt bland ungdomar är arbetslöheten högre än bland de som jobbat längre.
11. Hur kan staten minska arbetslösheten?
Genom att t ex satsa på stora väg- och järnvägsprojekt. Då kan arbetslösa få arbete.
12. Vad menas med att man vill ha ett stabilt penningvärde i Sverige?
Inflationen får inte vara högre än 2% per år.
13. Målet för inflationen - max 2% - upprättades 1995. Vad var det som hände då?
Man hade haft en ekonomisk kris som ledde till för hög inflation med hög arbetslöshet som följd.
14. Vad tror staten händer om inflationen blir högre än 2%?
Då slutar folk att konsumera vilket leder till att företag måste läggas ner och anställda sägs upp.
15. Vem sköter penningpolitiken?
Riksbanken! Regeringen kan inte påverka den alls.
16. Vad gör Riksbanken?
1. Är den bank där vanliga banker sätter in sina pengar eller lånar pengar.
2. Riksbanken bestämmer STYRRÄNTAN - dvs den ränta Riksbanken tar när de lånar ut till vanliga banker.
17. Säg ett annat ord för styrränta?
Reporäntan.
18. Vad händer när Riksbanken höjer reporäntan?
Då brukar alla vanliga banker följa efter och höja sina räntor med.
19. Varför väljer Riksbanken ibland att höja styrräntan?
För att dämpa konjunkturen (göra den svagare). Det som händer då är att
- företag och hushåll tjänar mer på att sätta in pengar på bank eftersom de får bättre ränteinkomster än förut
-när man väljer att spara sina pengar i bank blir det mindre pengar till konsumtion dvs man köper mindre varor och tjänster
20. Varför väljer Riksbanken ibland att sänka sin styrränta?
För att stärka konjunkturen. Detta görs genom att det
-investeringar ökar eftersom det är billigare att låna pengar
-folk kan också låna pengar till vanlig konsumtion eftersom räntan är låg
Då får man igång efterfrågan på varor och tjänster. Fler anställs osv.
21. Vem ansvarar för finanspolitiken?
Finansdepartementet, som leds av finansministern.
22. På vilket sätt kan staten påverka konjunkturer med sin finanspolitik?
Med sin BUDGET. T ex:
"Nästa år satsar vi 20 miljarder på att skapa nya jobb i offentlig sektor...." Nästa år sänker vi skatterna för företag så att de kan expandera...."
23. Hur kan staten dämpa en högkonjunktur med sin budget?
1. Höja skatter för hushåll och företag
2. Minska bidragen till hushåll , vilket leder till att de får mindre pengar över till konsumtion. Då dämpas efterfrågan och därmed också inflationen.
24. Hur kan staten med sin budget få fart på ekonomin vid en lågkonjunktur?
1. Staten kan sänka skatterna för företag, t ex arbetsgivaravgifter. Företagen får mer pengar och kan anställa.
2. Höja bidra för t ex att starta nya företag.
3. Investera i infrastruktur, t ex bygga eller reparera vägar och flygplatser.
På det sättet ökar behovet av att anställa folk, vilka får lön som de använder till konsumtion osv osv
25. Varifrån får staten pengar för att ge pengar till olika sektorer, förutom skatter?
Man kan använda pengar som man SPARAT.
26. Vad kan staten göra om man inte sparat tillräckligt med pengar?
Man kan låna! Antingen av den egna befolkningen (obligationer) eller utomlands.
27. Vad är det som avgör hur mycket staten lånar eller sänker skatterna osv?
Det beror på vem som har regeringsmakten!
En del partier föredrar skattesänkningar medan andra partier hellre vill ge mer pengar till offentliga sektorn, osv.