1. Ekonomisk tillväxt (att BNP dvs ska öka)
2. Hög och jämn sysselsättning (så många som möjligt ska ha arbete)
3. Stabilt penningvärde (inflationen får inte vara högre än 2%)
Staten försöker dämpa de toppar och dalar uppstår när konjunkturer svänger. Man vill ha så små svängningar som möjligt.
(Att inte inflationen eller antal människor utan jobb ökar så mycket.)
1. Med sin penningpolitik (riksbanken höjer eller sänker räntan)
2. Med sin finanspolitik (staten höjer eller sänker t ex skatter och bidrag).
BNP
Den årliga förändringen av BNP.
1. Företag blir bättre på att använda de resurser de har - t ex om en maskin som förut tillverkade varor för en miljon kr förbättras så att den istället kan tillverka varor för 2 miljoner kr. Då har värdet på varorna ökat.
2. Antalet människor ökar - då behövs det tillverkas fler varor.
3. Man uppfinner nya saker som folk vill ha.
Ju högre tillväxt desto rikare blir vi. Då kan vi konsumera mera!
Att folk får det bättre. Bättre sjukvård ger bättre hälsa, bättre utbildning ger bättre möjligheter att få jobb osv osv....
Fem miljoner, dvs hälften av befolkningen. Resten är barn, pensionärer m fl...
Ju fler som arbetar desto mer skatter betalas till staten som kan betala för vårt välfärdssystem.
Det är svårt. Särskilt bland ungdomar är arbetslöheten högre än bland de som jobbat längre.
Genom att t ex satsa på stora väg- och järnvägsprojekt. Då kan arbetslösa få arbete.
Inflationen får inte vara högre än 2% per år.
Man hade haft en ekonomisk kris som ledde till för hög inflation med hög arbetslöshet som följd.
Då slutar folk att konsumera vilket leder till att företag måste läggas ner och anställda sägs upp.
Riksbanken! Regeringen kan inte påverka den alls.
1. Är den bank där vanliga banker sätter in sina pengar eller lånar pengar.
2. Riksbanken bestämmer STYRRÄNTAN - dvs den ränta Riksbanken tar när de lånar ut till vanliga banker.
Reporäntan.
Då brukar alla vanliga banker följa efter och höja sina räntor med.
För att dämpa konjunkturen (göra den svagare). Det som händer då är att
- företag och hushåll tjänar mer på att sätta in pengar på bank eftersom de får bättre ränteinkomster än förut
-när man väljer att spara sina pengar i bank blir det mindre pengar till konsumtion dvs man köper mindre varor och tjänster
För att stärka konjunkturen. Detta görs genom att det
-investeringar ökar eftersom det är billigare att låna pengar
-folk kan också låna pengar till vanlig konsumtion eftersom räntan är låg
Då får man igång efterfrågan på varor och tjänster. Fler anställs osv.
Finansdepartementet, som leds av finansministern.
Med sin BUDGET. T ex:
"Nästa år satsar vi 20 miljarder på att skapa nya jobb i offentlig sektor...." Nästa år sänker vi skatterna för företag så att de kan expandera...."
1. Höja skatter för hushåll och företag
2. Minska bidragen till hushåll , vilket leder till att de får mindre pengar över till konsumtion. Då dämpas efterfrågan och därmed också inflationen.
1. Staten kan sänka skatterna för företag, t ex arbetsgivaravgifter. Företagen får mer pengar och kan anställa.
2. Höja bidra för t ex att starta nya företag.
3. Investera i infrastruktur, t ex bygga eller reparera vägar och flygplatser.
På det sättet ökar behovet av att anställa folk, vilka får lön som de använder till konsumtion osv osv
Man kan använda pengar som man SPARAT.
Man kan låna! Antingen av den egna befolkningen (obligationer) eller utomlands.
Det beror på vem som har regeringsmakten!
En del partier föredrar skattesänkningar medan andra partier hellre vill ge mer pengar till offentliga sektorn, osv.