Asexuellt genom fragmentering, isidier och sorider. Sexuellt genom sporer där svampkomponenten sprids och måste träffa en lämplig algart
Buskigt växtsätt, sitter fast vid en punkt i underlaget. Tex slån lav och brosklav
Hänger gärna ner från trädgrenar på ett rådliknande sett. Tex manlav
Har en bladlik bål. Har ofta rhiziner som fäster vid underlaget.
Sitter som en skorpa på tex stenar som kartlav
Alleer, lövängar, trädgårdar, gårdsmiljöer och aspskog. Bark av gamla lövträd.
Skogar, bergbranter och människopåverkade miljöer. Bark och ved av både barr och lövträd. Föroreningståligt.
Alleer parker, trädgårdar, lövhängar och hagmarker. Olika barker.
Alleer, parker, aspskogar, barrskog med asp. Bergbranter och berghällar.
Människopåverkade miljöer, skogar och skogsbryn. Grenar och kvistar.
Tall och granskog, på mark.
Stenar och hällar.
Aller, kyrkogårdar, parker och lövhängar.
Skog, bergbranter och berghällar mm.
Gles tallskog.
Löv och barrskog. Alleer och lövängar.
ädellövskog, skogsbryn och åkerholmar.
Asexuellt förökningsset där små bålutväxter med alg och svamp är speciellt utformade för att brytas av och spridqas till nya platser.
Sexuellt förökningsorgan, insänkt i bål eller utskott.
Fruktknoppar likt päron som är insänkta i bålen. Då helt insänkta eller insänkta i vårtor i bålen.
Huvudelen av laven.
Skikt som består av löst sammanvuxna svamphyfer.
Algkomponenten i laven.
Samspel mellan två organismer vilket lavar är. Flercelliga svampar och fotobionter.
Asexuellt förökningsett. Förökningskroppar som består av små nystan av svamphyfer med inneslutna algceller.
Bildas av sorider, de ligger invävda i övre barken. De delas in i olika grupper efter utseende och placering.
Skållik fruktknopp med öppet hymenium?
Kanten fliken av bålen.
Överbark överska skiktet av laven. Underbark nedersta skiktet av laven. Förökningsorgan kan komma ut här.
Asexuellt förökningsett, där en bit av laven som innehåller båda komponenterna losstnar, sprids och blir sedan en ny lav.
Sporsäck
Ett sexuellt förökningsset sker via sporer. Spridningsenheter. Här bildas även sporsäcken.
Viktigt vid artbestämning för att veta vart och vilken mark lavarna lever i.