förnybara energikällor (sol, vind, vatten, biobränslen), fossila bränslen (olja, kol, naturgas) samt kärnbränsle (uran)
Förnybara som vatten- och vindkraft omvandlar naturliga flöden till el, medan solceller omvandlar solljus. Icke-förnybara som kol, olja och uran (kärnkraft) frigör lagrad energi genom förbränning eller klyvning.
Förutom skogens träd finns det flera andra biobränslen som är fondresurser. Man kan använda energigrödor från jordbruket, till exempel majs, vete, sockerbetor och raps, för att göra bioetanol och biodiesel. Även restprodukter som halm och andra växtdelar kan användas. Gödsel och matavfall kan rötas och bli biogas. Dessutom kan alger och organiskt avfall från samhället användas som biobränsle.
Energi är förmågan att utföra arbete eller orsaka en förändring. Det kan till exempel vara att något börjar röra sig, blir varmt, lyser eller ändrar form.
Energiprincipen säger att energi inte kan skapas eller förstöras, utan bara omvandlas mellan olika former. Den totala mängden energi är alltid densamma.
Det finns bland annat rörelseenergi (en bil som kör), lägesenergi (vatten i en damm), kemisk energi (mat och bränsle), värmeenergi (en varm spisplatta), elektrisk energi (ström i en sladd), strålningsenergi (solljus) och kärnenergi (kärnkraftverk).
Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av jordens resurser en människa eller ett land använder. Det är större i rika länder eftersom man ofta konsumerar mer, använder mer energi, reser mer och äter mer kött.
Mest belastar köttproduktion, flygresor, bilkörning, hög elanvändning samt köp av nya kläder och elektronik. Mindre belastar växtbaserad mat, återanvändning, kollektivtrafik, cykling och förnybar energi.
Miljögifter sprids genom luft, vatten och mark. De kan transporteras långt och tas upp av växter och djur, och sprids vidare i näringskedjor.
Eftersom gifterna ofta lagras i kroppen och bryts ner långsamt. När rovdjur äter många förorenade djur samlas gifterna och blir mer koncentrerade, vilket kallas biomagnifikation.
Det kan leda till sjukdomar, skador på organ, hormonstörningar och fertilitetsproblem. För samhället kan det innebära ökade sjukvårdskostnader, förstörda ekosystem och hot mot matförsörjningen.
Nedbrytbara miljögifter och svårnedbrytbara (persistenta) miljögifter som stannar länge i naturen och samlas i organismer.
Den naturliga växthuseffekten gör jorden varm nog för liv. Den förstärkta växthuseffekten beror på människans utsläpp av växthusgaser och leder till global uppvärmning.
Effekter är högre temperaturer, smältande isar, stigande havsnivåer och mer extremt väder. Det kan leda till problem för ekosystem, vattenförsörjning, matproduktion och människors livsvillkor.
Vi behöver minska användningen av fossila bränslen, satsa på förnybar energi, spara energi, resa mer hållbart, äta mer växtbaserat, konsumera mindre och skydda skogar.
