Den beskriver fysikalisk växelvärkan och hur föremål rör sig. Endast låsning i 1-2 frihetsgrader
Den delas sedan in i kinematik, statisk och dynamik
Det beskriver hur krafter påverkar en kropps rörelse.
Dynamisk last: Hoppande människa, vindbyar
Statisk last: Egentyngd, snö, vind
Kraft: En kraft som verkar på ett fritt föremål kommer sätta objektet i rörelse, om det inte fast hålls
F=m*g
F - kraft (N)
m- massa (kg)
g - gravidation (m/s^2)
F=m*g ---> m=p*v ---> F=p*V*g
F - kraft (N)
p - densitet (kg/m^2)
V - volym (m^3)
g - gravidation (m/s^2)
Lika stor motkraft som ursprungliga kraften fast åt motsatt håll
Ihopsättning av krafter från samma punkt men olika verkningslinjer
En vinkelrät kraft komprosantuppdelas till en horisontell och vinkelrät kraft. Detta kan även göras på hela systemet med cermonaskraftplan
Kraftjämnvikt horisontal ΣFH = 0 = FH1 - FH2
Kraftjämnvikt vertikal ΣFV = 0 = FV1 - FH2
Vridverkan kring en referenspunkt ger upphov till moment
Matematisk beräkning: pytagorasats i rätvinkel
a^2 + b^2 =c^2
Grafisk beräkning: Placera kraft pilarna efter varandra (obetydelse vilken ordning). Den sista linjen som ritas till för att göra kraftpolygonen hel är den resulterande kraften
Egenskaper:
- Placering (vart kraften verkar)
- Storlek (längden på pilen)
- Riktning (vilken riktning kraften verkar)
Två lika stora motåtriktade krafter, en positiv och en negativ
M=F*d
M - moment (Nm)
F - kraft (N)
d - hävarm (m)
Böjmoment (gungbräda) och vridmoment (skifnyckel)
Summan av momenten och krafter kring varje punkt i en konstruktion måste vara noll om konstruktionen ska befinna
sig i jämvikt
Genom 3 jämnvikts ekvationer:
1. Horisontell kraftjämnvikt ΣFH=0
2. Vertikal kraftjämnvikt ΣFV=0
3. Momentjämnvikt ΣM=0
Tillåter rotation och symboliseras med en cirkel
1. Rulllager (cirkel, triangel på hjul, upphöjd triangel)
2. Fixlager (triangel)
3. Fast inspänning (balk i vägg)
Upptagning av krafter = låsta frihetsgrader
1låsning. Rulllager (vertikala)
2låsning. Fixlager (vertikala, horisontella)
3låsning. Fast inspänning (vertikala, horisontella, moment)
För att hålla ett element på plats måste minst 3
frihetsgrader (rörelseriktningar eller rotationsriktningar) låsas
på elementet
För stabilitet krävs dessutom låsningar i 2 vinkelräta riktningar
Anslutningen mellan balkar och pelare kan
vara ledade (tillåter rotation) eller momentstyva
momentstyva anslutningar eller momentstyva ramhörn kan inte deformeras, dvs. här sker ingen vinkeländring vid belastning. Momentstyva ramhörn motsvarar alltså en inspänning
Det är precis så många låsningar som krävs för stabilitet
(Ett bärande element där 3 frihetsgrader är låsta)
Fler frihetsgrader än vad som krävs för stabilitet är låsta
(Fler är 3 frihetsgrader är låsta)
Statisk bestämd strävar man efter då obestämd riskerar tvång. Tvång eller tvångsspänningar uppstår då balken vill röra sig vid temeperatur eller fuktförändringar
Yttre stabilitet: Om en kropps form inte förändrar sig utan dess
läge förändrar sig utför kroppen. (t ex en kvadrat med en diagonal som står på rulllager)
Inre stabilitet: Om kroppens inre form är rörlig, saknar kroppen inre stabilitet. (t ex en kvadratsom blir till ett parallellogram)
Om man kopplar ihop 3 stänger i deras ändar kan man bara få en enda form. (För att ändra form krävs en längdändring på ett ben)
Statisk bestämda:
- stabil
- kan enkelt tillverkas (med lägre noggrannhet)
- ingen risk förtvångskrafter
- en lastväg
Statiskt obestämda:
- stabil
- tillverkas med större noggrannhet --> utnyttjas effektivt
- risk för tvångskrafter
- flera lastvägar
Alla byggnader och konstruktioner påverkas av laster och
måste motstå dessa. Lasterna uppkommer i en viss punkt eller
på en yta och måste föras genom strukturen ner till grunden
där de kan tas upp av grundkonstruktionen
De delas upp i "varaktighet" och "art"
--> Varaktigheter
- Permanenta laster
- Variabla laster
--> Art
- Naturliga laster
- Konstgjorda laster
Dessa beskriver varaktigheten hos en last
Permanent (oberoende av tid)
- egentyngd
- jordtryck
Variabla (beroende av tid)
- människor
- fordon
- vind
Naturlig last
- vind
- snö
- jordbävning
Konstgjord last
- personer
- inredning
- maskiner
last från inredning och personer.
Den delas upp i en:
- Bunden del (inredning)
- Fri del (personer-som kan röra sig fritt)
Tvångslast innebär att rörelse förhindras. då små rörelser kan leda till stora krafter är det viktigt att tillåta rörelser (t ex genom fog, rulllager, leder)
Uppstår vid:
- byggnadsdelens rörelse
- temperaturvariationer
- fuktvariationer
- krympning/svällning av material
- Geografiskt läger (världen, landet, län, kommun, kust)
- Lokala förhållanden (öppet, buskage)
- Topografi (höjden)
- Byggnaden (form, storlek, kan leda till sugkrafter)
- Drag
- Tryck
- Böjning
- Skjuvning
Den största spänning (σ) som kan uppnås, överskridning leder till brott
σ = F/A
σ - spänning (N/m^2)
F - kraft (N)
A - tvärsnitts area (m^2)
Måttet på styvhet hos ett material bestäms av elasticitetsmodulen (E)
högre syvhet --> mindre elastisk
Med materialets normalstyvhets formel ( k = E*A/L ) kan vi se vad som påverkar
- Tvärsnittsarean
- Mterialet
- Längden
Längdändring relativt ursprungslängden
(den procentuella ökningen i förlängning)
Kraft intensiteten (kraft per ytenhet)
Styvhet beskrivs genom Elasticitetsmodulen och tas fram genom en arbetskurva (spännnings-töjnings-diagram)
Spännnings-töjnings-diagram (σ på y-axel och ε på x-axel)
- Linjens lutning beskriver (E) styvheten)
- Hög lutning --> större E --> styvare material
ε = ΔL/L
ε - töjning (%)
ΔL - längd ökning (m)
L - ursprungs längd (m)
Det linjära området beskriver elastisk deformation, det vill säga pålastning (-->) och avlastning (<--)
Gränsen där spännings-töj-diagramet övergår från linjärelastiskt till en större deformation. Även kallat sträckgränsen
Den största spänningen som kan klaras. Här går materialet
sönder eller deformeras så starkt att lasten minskar
Visar ett antal materialegenskaper:
- E-modul (styvhet)
- Hållfasthet (sträckgräns och brottgräns)
- Materialbeteende (sprött eller duktilt material)
Definierar ett materials styvhet. Är lutningen i
den linjär-elastiska delen av spännings-töjnings-diagrammet
σ = E * ε
σ - spänning (N/m^2)
E - Elasticitetsmodul (N/m^2)
ε - Töjning (%)
Man jämför den lägsta möjliga bärförmågan med den högsta möjliga lasten. Större säkerheter där många människor vistas
Vid deformation går molekylbindningar sönder (plötsligt och snabbt) och kan inte återskapas. Materialet går sönder
ex: betong, murverk eller trä som belastas
med dragkrafter
Vid deformation går molekylbindningar sönder och de bildas nya. Molekylerna får då nya platser i materialet och materialet kommer att vara permanent deformerat men det går inte sönder. (Så kallade sega brott)
ex: gummi, stål samt trä som belastats med tryck
Inrekrafter i elementet som tar upp och leder vidare till upplagen
Att ta fram snittkrafterna
1. Horisontell kraftjämnvikt ΣFH=0
2. Vertikal kraftjämnvikt ΣFV=0
3. Momentjämnvikt ΣM=0
M.h.a momentjämnvikt kan man få Böjmoment ---> ΣM=0
Är propotionellt mot krökning i balk och uppstår som kraftpar. Genom variation i längden(x) vart man skär, kan momentkurva tas fram
Visar var på en balks längd de största
böjspänningarna (belastningar i form av tryck och drag) i över- och underkant av balken uppstår. Detta behöver man veta för att kunna optimera balkens form
Ökad risk för brott
Är en av snittkrafterna och tas fram med hjälp av kraftjämvikt i vertikalled vid friläggning
Tvärkraftsdiagrammet visar var på en balks längd de största belastningarna vinkelrät mot balkens längdriktning finns. Detta behöver man veta för att kunna optimera balkens form och storlek men även för att veta var på balken man kan göra håltagningar
Böjspänningsfördelningen i tvärsnittet (timglasdiagramet):
- linjär fördelning
- max spänning i kanterna
Spänningsfördelning i stång:
- jämn spänning över hela tvärsnittet
Normalkraft (N) – ut från en kub
Tvärkraft (Vy) – vertikal kraft
Tvärkraft (Vx) – horisontell kraft
Böjmoment (My) - rotation runt y-axel
Böjmoment (Mx) - rotation runt x-axel
Vridmoment (M) - "rotation i sig själv"
Styvhet minskar deformationen i böjning, men ökar risk för sprickor vid tvång
Från förlängning till förkortning finns det en punkt nära tvärsnittets tyngdpunkt vilket är 0
En spänningsfördelning som bygger på Hookeslag. Den kan ritas som en linje där spänningarna på balkens över- och underkant kopplas ihop
När spänningen i kanten är lika stor som hållfastheten går balke sönder (grafen är som ett timglas)
töjnings- och spänningsfördelning över tvärsnittshöjden samma form som tidigare (grafen blir fyrkantig)
1/3 från katerna där spänningen är som störrst kan man placera två krafter (drag respektiv tryck) som är kraftpar. Avståndet mellan dessa är hävarmen.
M = F * d
d = 2/3 *h
Liknande friktionskraft. Glidningen som förhindrar att ett material glider isär är skjuvspänning. Ser även i mitten snittet på material
t ex: om plankor limmas ihop upptar limfogen skjuvspänningar
Där momentet är som störst är också belastningen. Ju större böjmoment desto större böjspänningar i över och underkant
tvärkraftsdiagrammet visar var längs balkens axel
skjuvspänningarna är som störst. Över balkhöjden är
skjuvspänningarna störst mitt på balkhöjden (τmax), noll vid
över- och underkanten och fördelningen är parabolisk