socialt arbete och samhällets organisering
implementeringsproblem
glidning beslut - inplementering
många steg/inblandade
otydligt skrivna
tjänstepersoner - kunna, vilja, förstå
Lagstiftningsprocessen
1. Proposition från riksdagen, tillsätts kommitte för utredning
2. Kommitten skriver ett betänkande (när utredningen är klar)
3. Denna skickas ut på remiss till berörda parter (myndigheter, kommuner, organisationer och andra intressenter) som får lämna synpunkter.
4. Departementet sammanställer det synpunkter som kommit in och samråd till utskott.
5. Regeringen skickar lagrådsremiss.
6. Regeringen bearbetar förslaget och lämnar proposition till riksdagen.
7. Utskottet går igenom och lämnar ett betänkande.
8. Regeringen lämnar slutgiltiga propostionen till riksdagen som röstar om förslaget. Vid ja (majoritet) - ny inskriven lag i SFS.
9. Regeringen ser till så att nya lagen implementeras via myndigheterna.
Beskriv NPM
Marknadsstyrning, privatisering, konkurrens, valfrihet, mångfald. Effektivisering och ökad kvalitet genom konkurrens.
Prestationsbaserad ersättning (målstyrt och mätbarhet).
Medborgarna ses som kunder med rättigheter.
Utvärdering och efterkontroll.
NPM - huvudsakliga förändringar
Marknadsorientering (Företag, fokus på kundservice och effektivitet = ökad konkurrens)
Resultatorientering (Fokus på resultat snarare än processer)
Decentralisering (Mer makt och ansvar till lägre nivå)
Kontraktsbaserad styrning (Kontrakt som styrmedel)
Förändrad personalpolitik (Större fokus på prestanda och prestandabelöningar)
Privatisering, ökad administration, konkurrens, ökad granskning/utvärdering, stort fokus på mål- och resultatstyrning, fragmenterad struktur, kundval, upphandlingar.
Granskning mer än kärnverksamheten.
Effekter kan variera beroende på kontext
NPM - fördelar
Effektivitet (resursanvändning, konkurrens, resultatbaserad lösning)
Kundorientering (Valfrihet, mångfald, bättre service)
Flexibilitet (decentralisering - anpassningar lokala)
Transparens (genom koninuerlig granskning och utvärdering)
NPM - nackdelar
Ökad administration/byråkratisering
Fokus på resultat och inte klienten (allt går inte mäta)
Uppnå kontroll och lojalitet, svaga anställningsformer osv
Risk för kortsiktighet (stort fokus på resultat, avsaknad av investering i långsiktiga mål)
Ojämlikhet (Gynna de som har råd betala för service)
Vad är kommunala kompetensen?
Styrs i kommunallagen. Sverige har idag villkorat självstyre i kommunerna.
Allmänna kompetensen = Frihet att hantera sina tjänster som gynnar medborgarna i kommun och är i deras intresse/nytta. Inom kommungränsen.
Regleras av likställighetsprincipen, självkostnadsprincipen, lokaliseringsprincipen
Specialreglerad kompetens = Det som enligt lag måste göras av kommunerna, tex sophämtning och skola osv. Regleras i speciallagar som tex skollagen, socialtjänstlagen.
Kan utvidga och inskränka på allmänna kompetensen. Staten styr och reglerar med lagar.
Reglerar också vad kommuner inte får göra: som regionens eller statens uppgifter, diskriminering, konkurenssneddriven verksamhet.
Motivera kommunalt självstyre
Demokrati - Kommer nära medborgarna, en skola i demokrati, större möjlighet att påverka beslut som direkt rör ens liv. (Lokal demokrati)
Likvärdighet - Kan anpassa tjänster till förutsättningar (Lokal kunskap)
Effektivitet - Kommer närmare där besluten ska tas och vet vad som behövs. (Anpassning till lokala behov)
Kritisera kommunalt självstyre
Demokrati - Vissa grupper får större plats, bristande engagemang i kommunpolitiken (begränsat deltagande)
Effektivitet - svårt tillhandahålla alla nödvändiga resurser på ett effektivt sätt (Resursbrist)
Likvärdighet - Kan bli olika kvalitet/tillgång beroende på kommunens kapacitet (storlek), ge det lilla extra. (Ojämlikhet)
Kommunalt självstyre
Kommunernas möjlighet att valfritt handla och bestämma över vissa frågor utifrån vissa nationella lagar och regler.
Regerings utnämningsmakt
Att regeringen utser höga tjänstepersoner i staten
Politisk nivå - polisen?
Statlig
Närvarons politik?
Att representation inte kan begränsas till åsiktsrepresentation
Spekulativ kommunal verksamhet
Kommunen får inte driva verksamhet med syfte att gå med vinst
Negativ parlamentarism
Att regeringen inte får ha en majoritet i riksdagen emot sig
Sveriges parlament
Riksdagen
Juridifiering
Juridiken blir alltmer normerande
Departement
En del av regeringskansliet
Områdesexperter
Stigberoende inom historisk insitutionalism
Att institutioner får en tyngd som gör att de styr utvecklingen i en viss riktning
Ramlag
En lag som sätter generella mål
Vilken grundlag sätter grunden för det svenska statsskicket?
Regeringsformen
Meddelarfrihet
Att tjänstemän får offentliggöra missförhållanden samt meddela anonymt till massmedia
Kommunala maktmedel
Skatt från medborgarna, planmonopol, vetorätt, ordningsstadgar
Offentlighetsprincipen
Alla offentliga handlingar har allmänheten rätt att begära ut, förutom vissa undantag som skyddas av sekretess för människor och rikets säkerhet. Samt få dela info med media med källskydd.
Legalitetsprincipen
Offentlig makt ska utövas under lagen.
Ingen kan straffas utan stöd av lagen.
Objektivitetsprincipen
Alla är lika inför lagen. Saklighet och opartiskhet.
Policy
Handlingslinje som guidar myndigheternas handlingar och aktiviteter.
Vägleda implementeringsprocessen av politiska beslut.
Policyprosses
Dagordning - beslut - implementering - utfall - utvärdering - nya beslut.
Hur politiken blir verksamheten.
Policyproblem (defineras och föra in problem på politiska agendan) - policyformulering (rama in) - policyinstrument (medel/metod) - implementering - utvärdering.
Politiker - initiera, besluta och kontrollera
TJänstemän - bereda och genomföra
Flernivådemokrati
Att nationen styrs på flera nivåer - Nationell (EU, riksdag), region, kommun.
Privat och offentlig.
Samverkar och integrerar med varandra, dvs inte en hierarki.
Binds ihop med hjälp av partier och förvaltningar.
Riksdagens 3 huvuduppgifter
Stifta och ändra lagar
Besluta om statsbudgetten
Kontrollera regeringens arbete
Styrmedel
Stimulerande och repressiva
Ekonomiska (skatter och bidrag tex)
Information (utbildning, kampanjer tex)
Puffar (rätta valet är rätta valet)
Regler (lagar osv)
Frivilliga avtal
Fysiska (miljöer)
Demokrativärden
Folkmakt
Konstitutionalism (grundlag som garanterar medborgarnas demokrati)
Offentlig etik
Ekonomivärden
Kostnadseffektivitet
Funktionell rationalitet
Produktivitet
Processvärden
Öppenhet
Ömsesidighet
Diskussion
Ansvar
Substansvärden
Jämlikhet
Frihet
Rättvisa
Solidaritet
Maktdelningsläran
Makt delas mellan dömande makten (rättsväsendet), verkställande (regering) och lagstiftande (riksdag).
Parlament
Folkrepresentation. Har övergripande lagstiftande beslutsrätten.
Parlamentarism
Statsskick där regeringen har den verkställande makten och är beroende av stöd från lagstiftande parlamentet.
Regeringsformen
Regler om hur riket ska styras, individers rättigheter och hur offentliga makten ska kontrolleras.
Rättsstat
Frihet från godtycke (eget tycke), legalitetsprincipen, objektivitetsprincipen samt att politiska makten ska vara delad mellan politiska makten (parlamanetet), verkställande makten (regeringen) och dömande makten (rättsväsendet).
Folksuveränitetsprincipen
All offentlig makt ska utgå från folket
Rationellt beslutsfattande
1. Undersöka ALLA alternativ
2. Kunskap om ALLA konsekvenser och resultat en handling kan få
3. Konsistenta mål och stabila preferenser som bestämmer valet av handlingsalternativ
4. Utvärdera resultat i relation till dessa (punkt 3).
Policyformulering
Preciseras och utvecklas policyinitiativ. Brygga mellan policyprocessens beslutsfas och initiativfas. Innehåller viktiga värderingsprioriteringar och faktakunskaper som banar väg för politiska beslut.
Rationella modellen
Mål formuleras innan medel beaktas
Ett bra policybeslut är den mest lämpliga för att uppnå målen
Heltäckande analys: alla resultat och konsekvenser för samtliga beslutsalternativ beaktas.
Teorier och forskningsresultat beaktas i hög grad.
Inkrementella modellen
Mål och medel beaktas interaktivt
Ett bra policybeslut är det som alla viktiga aktörer kan enas om
Selektiv analys: Ambitionen är bra policy, inte bästa tänkbara
Jämförelser görs med erfarenheter från liknande fall.
Government
Hierarkisk styrning, staten förutsätts kunna styra på egen hand inom sitt lands gränser.
Governance
Interaktiv styrning, staten styr tillsammans med andra aktörer i samhället.
Hierarkisk styrningsmodell
Staten tar besluten, vilket genomförs av förvaltningen
Över-/underordning mellan stat och medborgare
Interaktion präglas av order med förväntan att det efterlevs
Auktoritet, tvång och demokratiskt mandat.
Fördelar hierarkisk styrning
Tydligt ansvars och beslutsfattande
Förutsägbart
Kontroll och övervakning
Minska missförstånd med strukturerad kommunikation
Nackdelar hierarkisk styrning
Delaktighet liten
Tröghet/seghet
Möta klienters behov
Begränsad flexibilitet
Risk för byråkrati
Marknadsbaserad styrningsmodell (NPM)
Staten upprätthåller grundläggande regler.
Konsumenter och producenter som beslutar.
Utbud och efterfrågan präglar stat - medborgarrelation
Förhandling
Konkurrens
Födelar marknadsbaserad styrning
Valfrihet (kundorienterat) och flexibilitet
Effektivitet
Transparens
Nackdelar marknadsbaserad styrning
Byråkratisk
Kortsiktigthet
Större fokus på resultat än klient (allt går inte mäta)
Ojämlikhet
Nätverksstyrning (NPG)
Berörda parter tar beslut tillsammans.
Ömsesidig relation: stat - medborgare.
Deliberation (utbyta åsitker, kunskaper, argument i öppen och respektfull dialog)
Samarbete för att komma åt varandras resuser.
Styr med förtroende. Frivillighet.
Beslut fattas på bästa argumenten.
Välja aktörer som bjuds in.
Fördelar nätverksstyrning
Delaktighet
Tillgång till flera resurser - samverkan
Bättre beslut för allmänheten i och med fler åsikter, kontext, bättre lärande
Ökat förtroende och effektivitet
Bättre anpassning
Nackdelar nätverksstyrning
Svårt utkräva ansvar
Komplext och fragmenterad, samordning
Sämre insyn
Ojämlikhet - vissa grupper får större plats
Utvärdering
Bedömningar i efterhand av resultat, slutprestationer, förvaltning, innehåll och organisering.
Bedöma kvaliteter, ansträngning/värde/produkt av process
Systematisk
Bidra till att förbättra/förändra policy/beslut.
Revision
Tredje part granskar verksamhets redovisning och att förvaltning följer standard.
Ackreditering
Erkännande att verksamhet har den kompetens som krävs för att tillhandahålla vissa tjänster. Jämför med prövad erkänd standard.
Certifiering
Standardiserad prövning, legitimation/licens, vilket intygar kompetens.
Kvalitets- och rankningssystem
Mäta och rangordna verksamheters kvalitet
Uppföljning
Fortlöpande samla in data för att kontrollera en verksamhet.
Vårt offentliga etos
Demokrativärden och ekonomivärden. Etik.
Regler för hur offentligt anställda ska agera
Kommunens regering
Kommunstyrelsen
Kommunens riksdag
Kommunfullmäktige
Policyproblem
Problem som finns på den politiska agenda, defineras utifrån olika ramar, vilket därmed kräver olika lösningar
Systematiska agendan
Generell karaktär, men politiskt viktiga och inte privata angelägenheter. Tex äldreomsorg, barnpassning osv
Samhällspolitiska agendan
Frågor som debatteras i ett samhälle/land.
Grupp som lyfter frågan, hanteras av olika myndigheter, kommuner, frågor i media osv.
Politiska agendan
Frågor som för tillfället behöver politisk uppmärksamhet. Står i fokus för debatt, positionering och beslutsfattande.
Inkrementalism
Policybeslut växer fram i samspel mellan olika aktörer som är berörda av beslutet. Beslutet sker inte i bestämda faser.
Offentliga styrmedel
Utåt mot samhället.
Legal auktoritet, ekonomiska, kunskap/informativa, personal, reglerande, puffar.
Positiva och negativa.
Förvaltningsstyrning
Inåt mot offentliga förvaltningen (arbetsätt och organisation)
Fördelar med handlingsfrihet (tjänstemän)
Flexibilitet, anpassa lokalt, närkontakt
Nackdel handlingsfrihet (tjänstemän)
Ojämlikt (tolkningar)
Förskjutning mellan policy och implementering
Implementeringsanalys - ovanifrån
Idealbilden om rationell styrning, Top-down.
Implementeringsanalys
Underifrån, tvivel på idealbilden och att det kan gå till så. Bottom-up.
Kommitte
Grupp inom en organisation, förvaltning eller beslutande organ som sammansatts för att handha vissa frågor.
Tar fram beslutsunderlag åt regeringen.
Kan ha ett tidsbegränsat uppdrag eller vara mer eller mindre permanenta grupperingar.
Förvaltning
Den organisation, offentlig förvaltning, som har till uppgift att bereda och verkställa de politiska besluten.
Legitimitet
Berättigande enligt lag eller moral
Rättmätigt eller berättigat
Att medborgarna accepterar beslut även om det inte stämmeröverens med individens önskningar.
Politik
Avgör fördelning av samhällets resuser.
Demokratisk - folkvalda, lösa konflikter fredligt, välja om
Tillkomst av gemensamma spelregler
Parlamentarisk styrningskedja
Lojal (överordnad)
Hänsyn (Klienten)
Beakta (professionell kunskap)
Lydnad (lagen)
Regeringens uppgifter
Strategisk art:
Förbereda propositioner, verkställa riksdagsbeslut, ansvara för budget och styrning av myndigheter, EU, avtal med andra stater, utnämna höre personer, beslutar i förvaltningsärenden, utfärda förordningar och föreskrifter, ansvara för krishantering
Agendasättning
Teori om hur politiska agendan sätts
Procesströmmar: Problem, förslag, politisk kontext. När dessa möts öppnas ett kort möjlighetsfönster.
Orsak till Governance
Ekonomisk nedgång (statens resuser sämre, inte tillräckligt med egna resuser)
Idelogiskt skifte (tilltro till staten - mer frihet)
Globalisering (internationella politiska organ)
Missnöje med staten (stel och oflexibel)
Nya komplexa problem (kräver samarbete)
Statens roll i governance
Begränsad
Makt och inflytande uppåt
Styrning mer fragmenterad och komplex
VS
Alltid varit samarbete och dialog genom styrning
staten styr på ett annat sätt, drar nytta av andras resurser
(Sammankallar, organiserar, tillgång till samma styrmedel, påverkar utformning och innehåll i nätverken).
Förvaltningschef
Ansvar att lyda och styra implementering
Bidra till goda förutsättningar
Styra strategiska vägval och övergripande prioriteringar
Summativ utvärderingsansats
Start - mittpunkt - slut
Syfte: I efterhand undersöka utfallet av en intervention
Formativ utvärderingsansats
Studera processerna i implementeringsförloppet.
Syfte: förbättra genomförandet, lärande och reflektion
Ämbetskurage
Stå upp för värdena i vårt offentliga etos
Instutition
Komplexa strukturer som består av människor, idéer, traditioner. Dessa understödjer verksamheterna där de ingår.
Tex skolan (instution), specifik skola (organisation)