1. Bodde i ett rum plus kök eller bara i ett kök
2. 5-7 personer i en familj
3. Flera familjer delade på vattenpump och utedass
4. Råttor trvides pga sopor och vägglöss.
Många städer ordnade med gatubelysning och vatten- och avloppssystem.
Det tog dock lång tid, Stockholm var en av de sista huvudstäderna i Europa som gjorde det.
Många arbetare fick vänta till 1940-talet på vattentoalett, och använde utedass fram till dess.
12-14 timmars arbetsdag och låga löner.
Männen hade oftast arbete i fabrikerna, även kvinnor fast de fick kanske bara hälften av lönen.
Många kvinnor tvingades sluta arbeta när de fick barn. Då fick de t ex sy eller tvätta åt rikare familjer.
1. En del kvinnor tog med sina barn till fabriken.
2. Äldre barn lämnades hemma, kanske tittade grannarna till dem.
3. I Stockholm öppnade man den första "barnkrubban" på 1850-talet, för att minska antal barn som drev omkring på gatorna. Barnkrubborna sköttes av kyrkan eller olika organisationer.
År 1842 bestämde riksdagen om 4-årig folkskola för alla barn.
Men det dröjde länge innan den fungerade som tänkt och med utbildade lärare.
Först mot slutet av 1800-talet blev den förverkligad: år 1882 blev folkskolan obligatorisk och förlängdes till 6 år.
Stugor där äldre barn fick arbeta på riktigt med t ex snickeri eller vävning. Dessa stugor infördes för att barn inte skulle gå runt och tigga. När de utfört arbete fick barnen mat för arbetet.
När man gått sex år i folkskolan, dvs vid tretton års ålder.
Städerna började bygga simhallar, fotbollsplan mm efter engelsk förebild.
Arbetare kunde delta i idrottslivet eftersom arbetsdagarna kortades ner till tio timmar per dag i slutet av 1800-talet.
Arbetsolyckor inträffade pga att man kanske fastnade i maskinerna.
Tuberkulos spred sig på fabrikerna (en farlig lungsjukdom).
Alla svenska män mellan 21 och 40 år måste göra militärtjänst och utbildas till soldater under ett halvår.
De flesta gick.
Några reste med spårvagn, som först drogs av hästar men sedan blev elektrisk.
Bilar var ovanliga och arbetare hade inte råd med dem.
I början av 1900-talet fanns järnvägar över hela landet.
1. När det var sämre tider ville arbetsgivarna sänka arbetarnas löner.
2. Företagen stängde ute - lockoutade - 100 000 arbetare för att få genom sin vilja om sänkta löner.
3. 300 000 arbetare gick ut i strejk och lade ner arbetet.
4. Strejken misslyckades efterson man hade inte tillräckligt mycket i strejkkassorna. (Pengar som man samlat ihop och som betalade hyra, mat mm under strejk då man inte fick lön.)
Samhället förändrades snabbt och man vill vara med och påverka hur det skulle se ut och för att lösa viktiga frågor.
1. Nykterhetsrörelsen
2. Frikyrkorörelsen
3. Arbetarrörelsen
4. Kvinnorörelsen
Det var många som missbrukade alkohol i Sverige. Många vuxna drack sprit till varje måltid.
Under 1870-talet växte nykterhetsrörelsen, där medlemmarna lovade att helt sluta med alkohol. Idén kom från de internationella organisationerna IOGT och NTO.
Man försökte minska alkoholförsäljningen genom att införa en motbok. Man fick köpa bara en viss mängd alkohol varje månad. Varje gång man köpte något skrevs det ner i motboken för att veta hur mycket man hade kvar att köpa.
Motboken infördes 1917 och avskaffades 1955.
Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och Missionsförbundet.
Det var förbjudet i Sverige att samlas hemma och ha gudstjänster på egen hand. Kyrkan hade stor makt och vakade noga människors sätt att leva.
Frikyrkorörelsen ville att man skulle få fritt samlas till gudstjänster och själva få tolka Bibeln.
Från 1858 blev det tillåtet att lämna statskyrkan och då uppkom självständiga frikyrkor.
Han grundade (=startade) den socialistiska arbetarrörelsen i Sverige.
Han reste runt i Sverige för att sprida sina idéer.
År 1885 började han ge ut en tidning, Socialdemokraten.
1. Sveriges socialdemokratiska parti
2. Landsorganisationen, LO - ett förbund av alla fackföreningar för t ex målare,
Tillsammans arbetade de för att ge arbetarna bättre villkor (högre löner, kortare arbetsdag, ledigheter mm)
Medlemmar samlades till möten och alla hade möjlighet att delta i debatter och beslut.
Många av folkrörelsernas medlemmar använde sedan sina kunskaper i kampen för ett mer demokratiskt samhälle.
Att kvinnor skulle ha samma rätt till arbete, utbildning och ekonomi som männen hade.
Från 1900 blev frågan om rösträtt åt kvinnor den största frågan.
De engelska suffragetterna var de som kämpade för kvinnornas rösträtt i England. De hade mer våldsamma metoder, de kunde till och med spränga bomber.
Kvinnorörelsen i Sverige var dock nog a med att ta avstånd från den engelska rörelsens våldsamma metoder. Istället ordnade de föredrag och kurser.
Mest känd var Ellen Key.
Men också författaren Selma Lagerlöf och journalisten Elin Wägner.
1. Liberala samlingspartiet - liberalt part
2. Allmänna valmansförbundet - konservativt parti (högern)
3. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti - socialistisk parti
Liberalerna och socialdemokraterna ville ha allmän rösträtt, dvs att både män och kvinnor skulle ha rösträtt. Därför kallades de ofta "vänstern".
De konservativa (högern) var tillsammans med kungen emot allmän rösträtt.
Allmän rösträtt och att åttatimmars arbetsdag skulle införas.
Norge: 1913
Danmark: 1915
Sverige: 1918 (Efter första världskrigets slut)
Att både kvinnor och män har samma rätt att rösta i allmänna val till riksdagen.