Historia

ABC - städer

1954 bygger man Vällingby som blir den första abc staden. Abc står för arbete, bostad och centrum. Allt ska finnas på en plats. I dessa nya bostäder bygger man också Kylskåp, toalett och dusch. Under 50-talet är det dock fortsatt bara en dröm för de allra mesta att bo på detta sätt.

Ådalshändelserna

Ådalshändelserna, Skotten i Ådalen, Ådalen 31, kallas händelseförloppet kring en arbetskonflikt i Ådalen i mitten av maj 1931, där fem personer sköts ihjäl av militär som stod under polismans befäl.

Stora gruvstrejken

Stora gruvstrejken 1969–1970 eller LKAB-konflikten, var en vild strejk vid det statliga gruvbolaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag) i Sverige. Strejken omfattade mer än 4 500 gruvarbetare i Kiruna, Luleå, Malmberget och Svappavaara mellan den 9 december 1969 och den 4 februari 1970.

Jom Kippurkriget (oktoberkriget)

1973. Oktoberkriget, även kallat jom kippur-kriget eller yom kippur-kriget och även känt som fjärde arabisk-israeliska kriget, utkämpades mellan 6 och 25 oktober 1973. Det stod mellan Israel och en koalition av arabiska stater under ledning av Egypten och Syrien.

Pragkuppen

Pragkuppen var en händelse i februari 1948, då Tjeckoslovakiens kommunistiska parti tog över makten i Tjeckoslovakien. Kommunister demonstrerar. Avsätta Tjeckoslovakiens regering, upprätta Socialistiska republiken Tjeckoslovakien.

Kommunismens förfall och Sovjets kollaps

1991

Jaltakonferensen

Jaltakonferensen var ett politiskt toppmöte mellan de allierade under andra världskriget, hållen i Livadiapalatset vid Jalta på halvön Krim i dåvarande Sovjetunionen den 4-11 februari 1945

Novemberrevolutionen

Novemberrevolutionen betecknar Riksbankens beslut den 21 november 1985 att slopa lånetaket. Från och med nu fanns det ingen begränsning för hur mycket bankerna kunde låna ut.

Socialtjänstplanen (Beveridgeplanen)

en rapport som släpptes 1942: fem onda jättar: nöd (pensioner och bidrag), sjukdom (hälsovård), okunnighet (utbildning), smuts (bostäder) och sysslolöshet (full sysselsättning)var ett viktigt dokument som låg till grund för utformningen av det svenska välfärdssystemet. Det föreslog införandet av allmän sjukförsäkring, allmän arbetslöshetsförsäkring och allmän pension. Dessa förslag låg senare till grund för de reformer som genomfördes under efterkrigstiden, vilket resulterade i det svenska välfärdssystemet med universella socialförsäkringar.

fattigvården blir socialtjänsten

1956 Fattigvård kallades förr i tiden samhällets omsorg om fattiga personer, som inte kunde försörja sig själva. Tidigare bodde ofta de allra fattigaste i en så kallad fattigstuga, även kallat fattighus, där gamla och handikappade fattighjon togs om hand, och även fick ta hand om varandra.

"Golden Age"

1945–1970-talet expansion, Ekonomisk återhämtning och högkonjunktur under efterkrigstiden

osmanska rikets fall

1923

kinas övergång till republik

1911 störtades kejsardömet - 1912 - republik

kineiska inbördeskriget

kummunisterna vinner 1927-1949

Utrikeshandel framtill våren

1940 - tytskland begränsade svenska handeln i syfte att skapa beroendeskap till tyskland

Nürnberglagarna

1935

Israel

1948

Warszawapakten

Warszawapakten var en militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen under kalla kriget som en motreaktion mot NATO som bildades 1949. Warszawapaktens medlemmar utgjordes av Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland (DDR), Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien (se karta)

Dolkstötslegenden

Dolkstötslegenden var en konspirationsteori som uppkom i Tyskland omedelbart efter första världskrigets slut den 11 november 1918 och som under mellankrigstiden användes i propagandan av tyska högerextrema grupper. Adolf Hitler spelade politiskt på revanschism med dolkstötslegenden och det anses vara en av orsakerna till att han kom till makten.

Versaillesfreden

I Versaillesfreden 1919 förlorade Tyskland stora delar av sina tidigare landområden och tvingades betala ett stort krigsskadestånd. Fredsvillkoren blev en katastrof för den tyska ekonomin. ledde även till andra imperiers kollaps bla osmanska riket

Balkankriget

Balkankriget var ett krig som utkämpades från oktober 1912 till maj 1913 mellan Balkanförbundet och Osmanska riket. Balkanförbundets kombinerade arméer övervann de numerärt underlägsna och strategiskt missgynnade osmanska arméerna och uppnådde snabbt framgång.

Stonewallupproret

Stonewallupproret (även Stonewallrevolten) var en serie våldsamma demonstrationer 1969 mot en polisrazzia som företogs mot homosexuella och transpersoner på baren Stonewall Inn i New York. Upproret spred sig snart till större delar av gayrörelsen i Greenwich Village.

medborgarrättsrörelsen i USA

Med medborgarrättsrörelsen i USA 1955-1968 avses den kamp som fördes under denna tid för lika medborgerliga rättigheter för alla medborgare i USA, särskilt med avseende på att den svarta befolkningen skulle få mänskliga rättigheter.

Rösträttsreformer antas - kvinnor

där kvinnor får rösträtt 1919-1921

Rösträttsreformen - män

1909 - Allmän rösträtt för män införs. alla över 24 år får rösta, man ska betala skatt och gjort värnflikt. 1924 - mön över 24 och som var skattaebetalare fick rösta

Offentlighetsprincipen. Tryckfrihet

offenlighetsprincipen: innebär att allmänheten har rätt att få tillgång till handlingar och information som upprättats eller mottagits av offentliga myndigheter. Den här principen grundar sig på tanken att medborgarna har rätt att känna till vad deras regering gör och hur den fatta sina beslut.

1766: Tryckfriheten är en annan grundläggande princip som garanterar individers rätt att uttrycka sina åsikter och publicera information utan rädsla för censur eller repressalier från staten 1766: Tryckfriheten är en annan grundläggande princip som garanterar individers rätt att uttrycka sina åsikter och publicera information utan rädsla för censur eller repressalier från staten. Detta inkluderar rätten att publicera böcker, tidningar, tidskrifter och andra tryckta material fritt från statlig inblandning eller begränsningar.

bondetåg

1914 Bondetåget var en demonstration som genomfördes den 6 februari 1914 i Stockholm av över 30 000 bönder, som uppvaktade kung Gustaf V. Dalkarlarna samlas vid Engelbrektskyrkan.

folkhemmet

1928. Folkhemmet är en metafor för ett samhälle med ett väl utbyggt socialt välfärdssystem. I bestämd form ett begrepp som vann spridning efter att av socialdemokraterna börjat använda det för att beskriva det av socialdemokratin eftersträvade samhället.I Sverige har begreppet folkhemmet kommit att associeras med Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och Per Albin Hansson som lanserade det som begrepp den 18 januari 1928 menande ett samhälle som är ett hem för hela folket, och präglas av samförstånd och jämlikhet. Flertalet välfärdsreformer mellan 1930-talet och 1950-talet skedde genom politiskt samförstånd över blockgränserna.Begreppet folkhemmet kom att efterträdas av andra som det starka samhället men har levt kvar med en nostalgisk underton, bland annat som poetiskt namn på den svenska välfärdsstaten.

kohandeln/krisuppgörelsen

"Kohandeln" syftar på den politiska överenskommelsen som gjordes mellan Socialdemokraterna och centerpartiet i Sverige under 1933. Kohandeln kallas ibland också för "krisuppgörelsen" eftersom den ingicks under en ekonomisk kris.

Miljonprogram

Miljonprogrammet var en stor bostadsbyggnadskampanj som genomfördes i Sverige under perioden 1965–1974. Det var en reaktion på den akuta bostadsbristen som uppstått i landet, delvis på grund av urbaniseringen och behovet av att husera den växande befolkningen. Målet var att bygga en miljon nya bostäder på tio år. Programmet resulterade i uppförandet av många höghus och förortsområden.

Den demografiska transitionen

Demografisk transition är ett demografiskt begrepp för att beskriva övergången från höga födelsetal och höga dödstal till låga födelse- och dödstal som oftast uppstår när ett land industrialiseras.

Den demografiska transitionen innebar för det svenska samhället att födelseantalet från låg och dödantalet från hög övergick till en hög födelseantal och låg dödsantal i Sverige. Alltså från att det föds för få barn och det dör för många individer till att det föds mycket barn och det dör få individer. detta skedde under 1940-1980 tal. Trots att man trodde att reformen med legal preventivmedel för kvinnor och fri abort 1975 skulle mina den demografiska transitionen forsatte det födas fler barn i samhället vilket man var förvånade över.

Jim Crowlagarna

Jim Crow-lagarna började införas och institutionaliseras efter rekonstruktionseran i USA, vilken följde efter det amerikanska inbördeskriget (1876-1965). Termen "Jim Crow" härstammar från en karaktär i en sång och komiska pjäser som ofta användes för att förlöjliga afroamerikaner. De faktiska lagarna och rasistiska åtgärderna förstärktes successivt och blev vanligare under de sista decennierna av 1800-talet och fortsatte fram till mitten av 1900-talet. Här är några viktiga tidpunkter:

Opiumkrigen

Opiumkrigen var två väpnade konflikter som utspelade sig åren 1839-1842 och 1856-1860. Konflikten utkämpades mellan å ena sidan Storbritannien och Frankrike, å andra sidan Kina. Brittiska köpmän hade börjat sälja opium som odlades i Brittiska Indien till Kina. Denna handel var illegal, men utnyttjades av britterna för att få bättre handelsmässiga fördelar i Kina där de kunde byta opium mot te, porslin och siden. Missbruk av opium spred sig därefter snabbt över hela Kina.Kinas kejsare försökte sätta stopp för narkotikamissbruket genom att förbjuda all handel med opium. Det blev upptakten till opiumkrigen där kejsarens trupper till slut besegrades.

Berlinkonferensen

Berlinkonferensen 1884-1885:Denna konferens hölls mellan 1884 och 1885 och kallas oftast "Berlinkonferensen."Syftet var att reglera de europeiska kolonialmakternas territoriella anspråk och uppdelningen av Afrika utan att leda till väpnade konflikter mellan dessa makter.Kolonialmakterna etablerade regler för att definiera sina anspråk på afrikanska territorier och strävade efter att undvika konflikter om territoriella gränser.Konferensen resulterade i uppdelningen av Afrika och skapandet av konstgjorda gränser som inte nödvändigtvis respekterade etniska eller kulturella gränser.

storstrejk

Storstrejken kan sägas ha pågått mellan den 4/8 och 6/9 1909. Egentligen började den tidigare och den varade längre. Det var en kraftmätning mellan å ena sidan den växande arbetarrörelsen och å andra sidan arbetsgivarna och deras stat. Den 14 juli är ett avgörande datum i detta historiska skeenden, då arbetsgivarna ställde det ultimatum som kom strejken att ta den stora omfattning som den sedan kom att ta.Som mest strejkade 300 000 människor i Sverige.Vid strejken betalade facket ersättning till de strejkande när de inte gick till sina arbeten.

När trädde den gemensamma nordiska arbetsmarknaden i kraft?

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden trädde i kraft den 1 juli 1954. Denna arbetsmarknad är en del av den nordiska samarbetet och innebär att medborgare i de nordiska länderna (Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island) har möjlighet att arbeta fritt i varandras länder utan arbets- eller uppehållstillstånd. Detta syftar till att främja rörligheten och samarbetet mellan de nordiska länderna

Representationsreformen

Representationsreformen beslutades i december 1865 av Sveriges ståndsriksdag under Riksdagen 1865–1866. Den trädde i kraft efter riksdagens avslutande den 22 juni 1866. Den innebar att ståndsrepresentationen avskaffades och att 1810 års riksdagsordning ersattes med 1866 års riksdagsordning.

Luciabeslutet

Luciabeslutet kallas det beslut om asylpolitiken som togs av den socialdemokratiska regeringen Carlsson I den 13 december 1989. Beslutet innebar att i fortsättningen bara så kallade "FN-flyktingar", som uppfyllde kraven enligt FN:s flyktingkonvention samt de med så kallade "särskilt starka skyddsbehov" skulle få politisk asyl i Sverige.[1] Krigsvägran och flyktingliknande skäl, tidigare humanitära skäl, skulle heller inte godtas. Reglerna skulle gälla även dem som fanns i Sverige och väntade på besked, med undantag för barnfamiljer som vistats i Sverige i minst ett år.

saltsjöbadsavtalet

Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal mellan arbetsgivare och fackföreningar i Sverige. Det undertecknades den 20 december 1938-1974 på Saltsjöbaden och lade grunden för samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Avtalet skapade principer för förhandlingar och lönebildning, vilket bidrog till arbetsfred under en betydande period i Sveriges historia.

Sverige och Norge upplöses

gemensamma styret mellan Sverige och Norge upplöstes officiellt den 7 juni 1905. Detta skedde efter en överenskommelse där Norge valde att bryta unionen och etablera sig som en självständig nation.

oljekrisen

Den första oljekrisen började 1973 när medlemmar i OPEC (Organization of the Petroleum Exporting Countries) införde en oljeembargo som svar på deras missnöje med vissa länders stöd till Israel under Yom Kippur-kriget. Detta ledde till en global oljekris och stora ekonomiska påverkningar.

Meijirestaurationen

inleddes 1866-1869 i Japan och markerade övergången från shogunatet till kejsardömets återupprättande under Meiji-eran. om förändrade Japans politiska och sociala struktur. Händelserna påbörjas under den sena Tokugawaperioden och avslutar denna för att sedan avslutas i den följande Meijiperioden.

Kina störtar sin kejsare

1911- 1912 – Kina störtar sin kejsare: - Xinhai-revolutionen ledde till att Kina avskaffade monarkin och etablerade en republik.

första Utvandringsvågen, andra Utvandringsvågen, tredje Utvandringsvågen:

1862-1872 första Utvandringsvågen, 1879-1893 andra Utvandringsvågen, 1901-1913 tredje Utvandringsvågen: - Perioder av stor emigration från Sverige till Nordamerika på grund av ekonomiska och sociala orsaker.

1809 regeringsform

1809 regeringsform, Den nya regeringsformen etablerade ett konstitutionellt monarki med tydliga begränsningar av kungens makt och införde ett system av maktdelning mellan monarken och den lagstiftande församlingen, Riksdagen.Regeringsformen innebar en tydlig separation av makten mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Detta skapade en grundläggande balans mellan monarken och de andra statsorganen

Vietnamkriget

Vietnamkriget (1955-1975): - En konflikt mellan kommunistiska styrkor i Nordvietnam och de antikommunistiska styrkorna i Sydvietnam, där USA engagerade sig aktivt i stöd av Sydvietnam.

Trumandoktrinen

. Trumandoktrinen: 1947 - En amerikansk utrikespolitisk strategi under kalla kriget, där USA lovade att stödja länder som hotades av kommunistisk aggression.

Boston teaparty

Boston teaparty (1773): - En politisk protest där kolonisterna kastade brittiskt te i Bostonhamnen som ett svar på brittiska skatter och övervakning.

NF

NF (Nationernas förbund, 1920-1939, officiellt upplöst 1946): - NF skapades efter första världskriget för att främja internationell samarbete och förhindra framtida konflikter. Det visade sig vara ineffektivt och kunde inte förhindra andra världskriget.

Nato

Nato (1949): - Nato, eller Nordatlantiska fördragsorganisationen, är en militär allians bestående av västländer för att kollektivt försvara medlemmarnas territorier mot yttre hot.

Marshallplanen

Marshallplanen (1947): - Marshallplanen var en amerikansk ekonomisk hjälp till Europa efter andra världskriget. Den syftade till att återuppbygga krigsskadade nationer och motverka spridningen av kommunismen genom att främja ekonomisk stabilitet

Krimkriget

Krimkriget (1853-1856): - Krimkriget utkämpades mellan alliansen av Storbritannien, Frankrike och Osmanska riket mot Ryssland. Det startade på Krimhalvön och involverade strider om kontrollen över Svarta havet.

Andra världskriget

Andra världskriget (1939-1945): - Andra världskriget var den mest förödande konflikten i mänsklighetens historia. Det startade med Tysklands invasion av Polen och spreds sig till att omfatta de flesta av världens nationer. De allierade, inklusive USA, Storbritannien och Sovjetunionen, kämpade mot axelmakterna, inklusive Tyskland, Italien och Japan.

Kalla kriget

Kalla kriget (1947-1991): - Det kalla kriget var en period av geopolitisk spänning mellan västmakterna, främst ledda av USA och dess allierade, samt östblocket, lett av Sovjetunionen. Det var en ideologisk konflikt mellan kapitalism och kommunism.

Osmanska rikets fall

1923

EU upprättades

EU: Unionen den 1 november 1933 som en vidarutveckling av Europeiska gemenskapen

FN grundades

FN grundad 24 oktober 1945 för att främja internationellt samarbete

Sverige går med i Europeiska unionen.

1995 - Sverige går med i Europeiska unionen.

Industrialiseringen tar fart - sverige

1840 - Industrialiseringen tar fart, särskilt inom järn- och stålindustrin.

Berlinmurens byggelse/fall

1961 - Berlinmuren byggs för att skilja öst och väst i Tyskland - 1989 - Berlinmurens fall markerar slutet på Kalla kriget.Muren byggdes av Östtyskland (DDR) för att stoppa den omfattande flykten av östtyska medborgare till väst via Västberlin, men i Östblocket användes officiellt benämningen "antifascistiska skyddsvallen" om muren, för att ge sken av att dess syfte var att hålla "fascismen" ute. Muren, som var en del av järnridån, var en stark symbol för Europas delning under det kalla kriget.

Tjernobylkatastrofen

1986 - Tjernobylkatastrofen inträffar i Sovjetunionen. Var en mycket allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl i utkanten av staden Prypjat norr om Kiev i Ukraina

Kubakrisen mellan USA och Sovjetunionen.

1962 - Kubakrisen mellan USA och Sovjetunionen.Mellan Castro och Sovjetunionen uppstod motsättningar under Kubakrisen i oktober 1962. Krisen utlöstes då USA upptäckte att avskjutningsramper för sovjetiska kärnvapen byggdes på Kuba. USA svarade med en sjöblockad av Kuba. Efter 13 dagars nervkrig gick Moskva med på att montera ned ramperna.

Koreakriget

1950-1953 - Koreakriget.Före det formella krigsutbrottet ägde ett stort antal militära konfrontationer rum. Kriget började med att Nordkorea angrep söder om den 38:e breddgraden.[28] Förenta nationernas säkerhetsråd antog den 27 juni en resolution som uppmanade medlemsstaterna att undsätta Sydkorea. Sovjetunionen bojkottade vid denna tid säkerhetsrådet och kunde därför inte lägga in sitt veto. FN-styrkor ledda av USA gick in på Sydkoreas sida, medan Nordkorea senare mottog hjälp från Kina. Kriget övergick snart i ett dödläge. Tre år senare enades parterna om ett ”tillfälligt” vapenstillestånd som råder än i dag (2024).

Indien och Pakistan blir självständiga från Storbritannien.

1947 - Indien och Pakistan blir självständiga från Storbritannien.

Atomattacker mot Hiroshima och Nagasaki

1945 - usa Atomattacker mot Hiroshima och Nagasaki avslutar andra världskriget.

Kristallnatten

1938 - mellan 9 november och 10 november - Kristallnatten: de våldsamma pogromer mot judar, Novemberpogromerna.

Adolf Hitler blir Tysklands rikskansler.

1933 - Adolf Hitler blir Tysklands rikskansler.dock 1923 misslyckades hitlers första statskupp till politisk makt, hamnade i fängelse och skrev bok

Den stora depressionen

1929 - Den stora depressionen börjar efter börskraschen.

Oktoberrevolutionen

1917 - Oktoberrevolutionen i Ryssland leder till bildandet av Sovjetunionen.

Första världskriget.

1914-1918 - Tysklands enande och 1870-71 års tysk-franska krig: Tyskland ny stormakt

•Allianssystem och maktbalans. Två block

:✓trippelalliansen: Tyskland, Österrike-Ungern, Italien (1882)

✓trippelententen: England, Frankrike, Ryssland (1894-1904-1907)•Rivalitet om kolonier och marknader

•Kapprustning: tyska flottan utmanar brittisk sjömakt
•Potentiella konflikter i och om Osmanska riket
•Konflikter på och om Balkan: Balkankrigen 1912-13•Kedjereaktionen...

Slaget vid Waterloo markerar Napoleons nederlag.

1815

Napoleonkrigen

1803 - 1815

Wienkongressen

Napoleon invaderar Ryssland men lider av ett katastrofalt nederlag.

1812

Franska revolutionen

1789-99

alen och marks : infustrialisering

Allen och Marks är två framstående historiker som har presenterat sina förklaringar till industrialismens genombrott i Storbritannien på 1700- och 1800-talet. Deras förklaringar fokuserar på olika aspekter av den industriella revolutionen och betonar olika drivkrafter bakom dess uppkomst.

1. Allen's förklaring:
- Arbetarkraftens kostnad: Allen framhäver betydelsen av arbetskraftens kostnad och menar att den höga lönenivån i Storbritannien på den tiden pressade företagen att effektivisera och mekanisera produktionen för att minska arbetskraftens andel av produktionskostnaderna.
- Teknologisk innovation: Han betonar även den teknologiska innovationen, särskilt användningen av maskiner och automatisering i textilindustrin, vilket ökade produktiviteten och möjliggjorde massproduktion.

2. Marks förklaring:
- Sociala och ekonomiska förändringar: Marks lägger tonvikt på de sociala och ekonomiska förändringarna som skapade förutsättningar för den industriella revolutionen. Han pekar på övergången från feodalism till kapitalism, urbaniseringen och ökningen av arbetskraften till följd av jordbruksrevolutionen.
- Klasskonflikter: Han betonar även de klasskonflikter och de ekonomiska och politiska maktstrukturer som präglade den industriella revolutionens tidiga skede och hur dessa förhållanden påverkade arbetarnas villkor och reaktioner.

Dessa två förklaringar kompletterar varandra och ger en bredare förståelse för industrialismens genombrott i Storbritannien. Allen lyfter fram den teknologiska och produktionsmässiga utvecklingen, medan Marks fokuserar på de bredare samhällsförändringarna och de sociala dynamikerna som låg bakom denna omvälvande period i historien.

frederna efter första världskriget

Efter första världskrigets slut undertecknades flera fredsavtal mellan de segrande och besegrade nationerna för att formellt avsluta konflikten. De viktigaste fredsavtalen var Versaillesfördraget (1919), Saint-Germainfördraget (1919), Trianonfördraget (1920), Neuillyfördraget (1919), och Sèvresfördraget (1920). Här är en redogörelse för och analys av dessa fredsavtal:

1. **Versaillesfördraget (1919):**
- Det mest kända och inflytelserika av fredsavtalen.
- Tyskland fick bära det huvudsakliga ansvaret för kriget och beordrades att betala stora krigsskadestånd till de allierade.
- Territoriella förändringar inkluderade förlusten av tyska territorier till andra länder och begränsningar på Tysklands militära styrka.
- Fördraget anses av många historiker ha lagt grunden för Tysklands ekonomiska svårigheter och politiska instabilitet på 1920-talet, vilket i sin tur bidrog till uppkomsten av nazismen och andra extremiströrelser.

2. **Saint-Germainfördraget (1919):**
- Avslutade kriget med Österrike.
- Österrike fick erkänna upplösningen av Österrike-Ungern och förlora territorium till Italien, Tjeckoslovakien, Polen och andra länder.
- Landet tvingades acceptera begränsningar av sin militära styrka och betala krigsskadestånd.

3. **Trianonfördraget (1920):**
- Avslutade kriget med Ungern.
- Ungern förlorade stora delar av sitt territorium till grannländerna, inklusive Rumänien, Tjeckoslovakien och Jugoslavien.
- Begränsningar infördes på Ungerns militära styrka och landet fick betala krigsskadestånd.

4. **Neuillyfördraget (1919):**
- Avslutade kriget med Bulgarien.
- Bulgarien förlorade territorium till Grekland, Jugoslavien och Rumänien.
- Landet tvingades acceptera begränsningar av sin militära styrka och betala krigsskadestånd.

5. **Sèvresfördraget (1920):**
- Avslutade kriget med Osmanska riket (Turkiet).
- Osmanska riket förlorade stora delar av sitt territorium till de allierade, inklusive Armenien, Grekland och Frankrike.
- Fördraget var mycket impopulärt inom Turkiet och ledde till motstånd och uppror, vilket resulterade i att fördraget ersattes av Lausannefördraget 1923.

**Analys:**
- Fredsavtalen efter första världskriget försökte skapa en varaktig fred genom territoriella omarrangemang och begränsningar på de besegrade nationerna.
- Många av dessa fördrag anses ha skapat orättvisa och otrygga förhållanden, vilket bidrog till spänningar och konflikter som ledde till andra världskriget.
- Fördrag som Versaillesfördraget har kritiserats för att ha varit för hårda mot de besegrade nationerna och bidragit till uppkomsten av framtida konflikter.
- Många av de territoriella omarrangemangen ledde till etniska och politiska spänningar som fortsatte att påverka regionen långt efter krigets slut.

koloniala frigörelser i afrika

Efter andra världskrigets slut upplevde Afrika en våg av kolonial frigörelse som fick stor betydelse för kontinentens politiska landskap. Här är en redogörelse för och analys av den koloniala frigörelsen i Afrika efter 1945:

1. Orsaker till den koloniala frigörelsen:
- Inverkan av andra världskriget: Kriget försvagade de europeiska kolonialmakterna och minskade deras förmåga att kontrollera sina kolonier, vilket skapade utrymme för motstånd och självständighetssträvanden.
- Nationalism och självbestämmanderätt: Efter kriget växte en stark känsla av nationalism och krav på självbestämmande bland de afrikanska folken. De inspirerades av kampen för frihet och självständighet i andra delar av världen.
- Utbildning och medvetenhet: Ökande utbildningsnivåer bland den afrikanska befolkningen ledde till ökad medvetenhet om deras rättigheter och en vilja att kämpa för självständighet.
- Ekonomisk utveckling: Många afrikanska länder såg att deras naturresurser exploaterades av de koloniala makterna utan att de själva fick ta del av vinsterna, vilket ökade missnöjet och kraven på självständighet.

2. Frigörelseprocessen:
- Politisk mobilisering: Ledare och politiska organisationer mobiliserade folket genom kampanjer, demonstrationer och politiskt arbete för att uppnå självständighet.
- Internationellt stöd: Många afrikanska befrielserörelser fick stöd från andra länder och internationella organisationer som sympatiserade med deras kamp för självständighet.
- Väpnad kamp: I vissa fall användes väpnad kamp för att driva kolonialmakterna ut ur landet. Exempel inkluderar Mau Mau-upproret i Kenya och Algiers befrielsekrig mot Frankrike.

3. Konsekvenser och resultat:
- Självständighet:** Mellan 1950- och 1970-talet uppnådde

sveriges invandrinspolitik 1945-89

Under perioden 1945–1989 genomgick Sverige betydande förändringar i sin invandringspolitik och såg en ökande ström av invandrare från olika delar av världen. Här är en redogörelse för och diskussion om invandringen till Sverige och den svenska invandringspolitiken under denna period:

**Redogörelse:**

1. **Invandring till Sverige:**
- Efter andra världskrigets slut såg Sverige en ökning av arbetskraftsinvandring från länder som Finland, Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet för att möta behoven av arbetskraft i den snabbt växande svenska ekonomin.
- Senare under perioden, på 1960- och 1970-talet, ökade invandringen från länder utanför Europa, särskilt från länder i Mellanöstern, Asien och Afrika, på grund av politiska oroligheter, krig och sökande efter bättre ekonomiska möjligheter.
- Invandringen påverkades också av svenska regeringars arbetskrafts- och invandringspolitik, som ibland var inriktad på att locka specifika grupper av invandrare för att fylla behov inom olika sektorer.

2. **Invandringspolitiken i Sverige:**
- Efter andra världskriget hade Sverige en ganska öppen invandringspolitik för att möta arbetskraftsbehoven och främja ekonomisk tillväxt. Arbetskraftsinvandringen reglerades genom bilaterala avtal med andra länder.
- På 1970-talet införde Sverige en restriktivare invandringspolitik med syfte att kontrollera invandringen och begränsa antalet invandrare. Detta inkluderade åtgärder som återtagande av arbetskraftsinvandring, införandet av krav på arbets- och uppehållstillstånd samt strängare regler för familjeåterförening.
- Under 1980-talet skärptes invandringspolitiken ytterligare med krav på visum för vissa nationaliteter och en ökad betoning på integration och assimilering av invandrare.

**Diskussion:**

1. **Arbetskraftsinvandringens betydelse:** Arbetskraftsinvandringen spelade en avgörande roll för Sveriges ekonomiska tillväxt och utveckling under perioden. Invandrare bidrog till att fylla bristen på arbetskraft inom olika sektorer och hjälpte till att bygga upp landet efter andra världskriget.

2. **Restriktivisering av invandringspolitiken:** Under 1970- och 1980-talet skiftade Sverige mot en mer restriktiv invandringspolitik, delvis som svar på ökad invandring från länder utanför Europa och tilltagande ekonomiska och sociala utmaningar relaterade till integration och välfärdsstatens kapacitet.

3. **Integration och assimilering:** Den svenska invandringspolitiken under perioden inkluderade åtgärder för att främja integration och assimilering av invandrare. Detta innefattade språkundervisning, bostads- och arbetsmarknadsåtgärder samt satsningar på socialt stöd och välfärd.

Sammanfattningsvis präglades invandringen till Sverige under perioden 1945–1989 av en blandning av arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring, samt av förändringar i den svenska invandringspolitiken mot en mer restriktiv hållning mot slutet av perioden. Invandrarnas bidrag till Sveriges samhälle och ekonomi var betydande, men utmaningarna med integration och mångfaldsfrågor blev alltmer framträdande under denna tid.

Sydafrikanska kriget (boerkriget)

Sydafrikanska kriget, ofta kallat boerkriget, består faktiskt av två separata konflikter mellan det brittiska imperiet och de boerrepublikerna i Sydafrika: det första boerkriget (1880-1881) och det andra boerkriget (1899-1902).

Första boerkriget (1880-1881)

Det första boerkriget utkämpades mellan det brittiska imperiet och de boerska bosättarna i Transvaal-republiken. Konflikten började efter att britterna hade annekterat Transvaal 1877, vilket ledde till missnöje och uppror bland boerna. Kriget var relativt kortvarigt och avslutades med en boerseger, där britterna erkände Transvaals självständighet.

Andra boerkriget (1899-1902)

Det andra boerkriget var en mycket större och mer förödande konflikt. Det började när spänningarna mellan britterna och boerna i Transvaal och Orange Free State eskalerade till krig. Kriget präglades av flera faser: initiala boerframgångar, följt av en brittisk motoffensiv, och slutligen en utdragen gerillakamp från boernas sida.

Trumandoktrinen

Trumandoktrinen var en utrikespolitisk strategi som lanserades av USA:s president Harry S. Truman den 12 mars 1947. Denna doktrin hade som mål att förhindra spridningen av kommunism och stödja fria folk som kämpade mot underkuvning från väpnade minoriteter eller utländska krafter.

Bakgrunden till Trumandoktrinen var de hotande kommunistiska rörelserna i Grekland och Turkiet efter andra världskriget. Truman bad kongressen om stöd för att ge ekonomiskt och militärt bistånd till dessa länder, vilket markerade början på USA:s engagemang för att aktivt motverka kommunistisk expansion under kalla kriget.

Doktrinen ledde till ökat amerikanskt engagemang i internationella angelägenheter och fastställde en policy av aktivt motstånd mot kommunismen över hela världen, vilket också var en del av den bredare strategin för uppdämning (containment).

Truemandoktrinen är en reform i USA som infördes 1947 under Harry s. Truemans styre och hans regering, denna reform skapades i syfte till att ingripa när Sovijet (dagens Ryssland) försöker sprida sin ideologi via att militärt utrusta upp läder vars kommunismen existerar bland folket. Denna reform innebar då att USA skulle ingripa och hjälpa länder militärt när det sker en kommunistisk revolt i detta land. Ett tydligt exempel på detta är då koreakriget 1950-1955, då USA rustade upp och militärt hjälpte sydkorea mot Nordkorea som då var kommunistisk och fick hjälp av Sovijetunionen. En del menar att detta va en anledning till kalla krigets utlösande.

Meijirestaurationen

Meijirestaurationen, som började 1868 och pågick fram till 1912, var en avgörande period i Japans historia som markerade övergången från ett feodalt samhälle under Tokugawa-shogunatet till en modern och centraliserad stat under kejsar Meiji. Den inleddes med att kejsaren formellt återtog makten från shogunatet och avskaffade den gamla feodala strukturen, vilket berövade daimyo och samurajer deras traditionella maktpositioner.

Under Meiji-restaurationen genomgick Japan omfattande modernisering. Västerländska teknologier och idéer infördes för att bygga upp industrin, förbättra utbildningssystemet och modernisera armén och flottan. Järnvägar, telegrafer och fabriker byggdes, och ett modernt banksystem infördes. Samhället förändrades också avsevärt, med införandet av ett nationellt utbildningssystem och en reformerad klassstruktur som gjorde samhället mer meritokratiskt.

Ekonomiskt genomförde regeringen jordbruksreformer och moderniserade ekonomin genom att främja industri och handel. Japan industrialiserades snabbt och utvecklade en stark ekonomi baserad på både jordbruk och tillverkning. Utrikespolitiskt öppnade Japan sig för handel med omvärlden och deltog aktivt i internationella relationer.

Push och pull i den svenska amerikautvandringen

Push-faktorer

1. Ekonomiska svårigheter: Många svenskar levde i fattigdom och hade svårt att försörja sig på den begränsade jordbruksmarken i Sverige. Befolkningsökningen under 1800-talet förvärrade problemen, eftersom arvet delades upp i allt mindre jordlotter, vilket ledde till mindre effektiv jordbruksproduktion och ökad fattigdom.
2. Missväxt och svält: Flera perioder av missväxt och svält inträffade i Sverige under 1800-talet, särskilt på 1860-talet. Detta gjorde det ännu svårare för jordbrukare att försörja sig och sina familjer.
3. Sociala och politiska faktorer: Bristen på politisk frihet och social rörlighet bidrog också till utvandringen. Många svenskar kände att de inte hade möjlighet att förbättra sina liv i det feodala system som fortfarande existerade i viss utsträckning i Sverige.
4. Religiös förföljelse: Religiösa minoriteter, såsom frikyrkliga och pietister, kunde uppleva förföljelse eller diskriminering i Sverige, vilket gjorde Amerika attraktivt som en plats med större religiös frihet.


Pull-faktorer

1. Ekonomiska möjligheter: Amerika erbjöd stora möjligheter för jordbruk och arbete i den växande industrin. Mark var tillgänglig och billig eller ibland gratis genom Homestead Act, som erbjöd 160 acres av offentlig mark till nybyggare som kunde bruka den i minst fem år.
2. Frihet och rörlighet: Amerika framstod som ett land med större personlig och ekonomisk frihet. Möjligheterna att äga land, starta företag och förbättra sin ekonomiska situation lockade många svenskar.
3. Brev från tidigare emigranter: Många svenskar hade släktingar och vänner som redan hade utvandrat och skickade tillbaka brev som beskrev de positiva erfarenheterna i Amerika. Dessa brev fungerade som starka incitament för andra att följa efter.
4. Religiös frihet: Amerika var känt för sin religionsfrihet, vilket lockade dem som var missnöjda med den religiösa situationen i Sverige.
5. Organiserade emigrationsföretag: Det fanns företag och organisationer som aktivt främjade emigrationen till Amerika genom att erbjuda information, biljettköp och andra tjänster som underlättade resan.

Neutralitetspolitiken 1945-1989

Neutralitetspolitiken som Sverige förde mellan 1945 och 1989 var en strategi för att undvika att bli indraget i de globala konflikter och stormaktspolitiska motsättningar som präglade efterkrigstiden, särskilt under det kalla kriget. Denna politik byggde på att upprätthålla en strikt neutral ställning i internationella konflikter och krig.

Kärnprinciper i Neutralitetspolitiken

1. Undvika allianser: Sverige valde att inte ingå i militärallianser eller ingå i några formella militära avtal som skulle kunna dra landet in i konflikter mellan stormakter. Under det kalla kriget avstod Sverige från att bli medlem i NATO (North Atlantic Treaty Organization) trots påtryckningar och internationella spänningar.
2. Försvara nationell suveränitet: Sverige fokuserade på att upprätthålla sin suveränitet och säkerhet genom att bygga upp en stark och modern försvarsmakt. Den svenska militären var inriktad på att kunna försvara landet mot potentiella hot utan att gå med i några internationella militärallianser.
3. Diplomati och medling: Sverige använde sin neutralitet som en plattform för att fungera som medlare och förhandlare i internationella konflikter. Genom att upprätthålla en neutral hållning kunde Sverige agera som en opartisk part och bidra till freds- och försoningsinsatser på global nivå.
4. Ekonomisk och politisk samverkan: Trots den militärpolitiska neutraliteten deltog Sverige i internationella samarbeten och organisationer, såsom FN, och engagerade sig i internationella frågor som ekonomisk utveckling och humanitära insatser. Sverige bidrog till internationella organisationer och stödde globala initiativ, inklusive bistånd till utvecklingsländer.

Neutralitetens Betydelse under Kalla Kriget

Under det kalla kriget, som präglades av motsättningar mellan de två supermakterna USA och Sovjetunionen, var Sveriges neutralitet en viktig strategi för att undvika att bli en del av den globala konfliktens frontlinje. Sverige strävade efter att upprätthålla en balans och undvika att provocera någon av de två supermakterna.

1. Förhållande till Sovjetunionen: Sverige var tvunget att navigera ett komplicerat diplomatiskt landskap och var ofta försiktigt med att inte kritisera Sovjetunionen för att undvika att stöta sig med den östliga supermakten.
2. Militär upprustning: Sverige upprätthöll en omfattande militär upprustning under det kalla kriget, med fokus på att försvara sina egna gränser och säkerställa att landet var förberett på en eventuell krissituation.
3. Internationella relationer: Sverige försökte balansera sina internationella relationer genom att engagera sig i diplomati och humanitära insatser, utan att gå med i någon av de två stora blocken.

Neutralitetspolitiken mellan 1945 och 1989 bidrog till att Sverige undvek direkta militära konfrontationer under kalla kriget och spelade en roll som en neutral medlare på den internationella scenen. Politiken avslutades med slutet på det kalla kriget och slutet på Sovjetunionen, när Sverige gradvis anpassade sina säkerhets- och försvarspolitik i den föränderliga internationella kontexten.

Svensk socialpolitik under 1930- och 40-talen

Under 1930- och 1940-talen genomgick svensk socialpolitik betydande förändringar som lade grunden för den moderna svenska välfärdsstaten. Här är en sammanfattning av de viktigaste dragen:

1930-talet: Kris och Reform

1. Ekonomisk Kris och Sociala Reformbehov: Den stora depressionen på 1930-talet skapade ett pressande behov av sociala reformer för att hantera arbetslöshet och ekonomisk osäkerhet.
2. Folkhemmet: Idén om “Folkhemmet” blev central. Under ledning av statsminister Per Albin Hansson och Socialdemokraterna, var syftet att skapa ett välfärdssamhälle där alla medborgare skulle ha tillgång till social trygghet och ekonomisk stabilitet.
3. Sociala Reformprogram: Bland de viktigaste reformerna fanns införandet av arbetslöshetsförsäkring och utvidgning av socialt skydd för arbetare. 1935 infördes en ny socialförsäkringslag som omfattade bland annat sjukförsäkring och invaliditetsförsäkring.

1940-talet: Utbyggnad och Konsolidering

1. Kriget och Välfärdsutbyggnad: Under andra världskriget fortsatte behovet av social trygghet och skydd för medborgarna att öka. Regeringen fokuserade på att stärka välfärdssystemet för att möta krigets effekter och skapa stabilitet.
2. Utbyggnad av Välfärden: Efter kriget kom 1940-talet att präglas av en ytterligare utbyggnad av välfärdssystemet. 1947 infördes den så kallade “Socialdemokratiska reformen” som bland annat innebar en omfattande utvidgning av socialförsäkringssystemet och stärkta rättigheter för arbetare och medborgare.
3. Skola och Utbildning: En viktig del av efterkrigstidens socialpolitik var reformer inom utbildningssystemet. 1946 infördes en ny skollag som syftade till att göra grundskolan obligatorisk och tillgänglig för alla barn.

Kvinnors rättigheter under 1800-talet

Generellt sett var det en tid präglad av starka könsroller och begränsade möjligheter för kvinnor att delta i samhällslivet på samma villkor som män.

Utbildning: Under 1800-talet var utbildning för kvinnor ofta begränsad till de mer “feminina” ämnena, och högre utbildning var nästan uteslutande förbehållen män. I vissa länder började kvinnor gradvis få tillgång till utbildning, men det var fortfarande sällsynt att kvinnor fick gå på universitet eller delta i professionella utbildningar.

Arbete: Kvinnors möjligheter att arbeta var starkt begränsade. Många kvinnor var begränsade till arbete inom hushållssektorn, som hushållerskor, sömmerskor eller liknande yrken. De få som arbetade utanför hemmet hade ofta mycket låg lön och begränsade rättigheter.

Rösträtt: Kvinnor hade i stort sett inte rösträtt under 1800-talet. Det var först i slutet av århundradet som rösträttsrörelser började växa fram och kämpade för att kvinnor skulle få rösta. Det var först i början av 1900-talet som rösträtten började införas i vissa länder.

Juridiska rättigheter: Kvinnor hade mycket begränsade juridiska rättigheter. I många länder var kvinnors äganderätt och rätt till arv starkt begränsade. Kvinnor hade ofta inte rätt att ingå kontrakt eller driva företag utan mannens samtycke.

Sociala normer: De sociala normerna var mycket restriktiva och betonade traditionella könsroller. Kvinnor förväntades främst vara hemmafruar och mödrar, och deras sociala och ekonomiska möjligheter var begränsade till dessa roller.

Trots dessa begränsningar började kvinnor under 1800-talet organisera sig och kämpa för sina rättigheter. Rörelser för kvinnors rösträtt, utbildning och arbetsrättigheter började ta form, och dessa tidiga insatser lade grunden för de förändringar som skulle komma under 1900-talet.

Redogör för och diskutera invandringen till Sverige och den svenska invandringspolitiken 1945–1989

Efterkrigstiden och 1950-talet

Efter andra världskriget hade Sverige ett behov av arbetskraft för att stödja den ekonomiska tillväxten och återuppbyggnaden. Under 1950-talet blev arbetskraftsinvandring en central del av invandringspolitiken. Sverige undertecknade bilaterala arbetskraftsavtal med länder som Italien, Grekland och Turkiet, vilket ledde till en ökad migration av arbetare från dessa länder.

1960-talet

Under 1960-talet fortsatte arbetskraftsinvandringen att vara en viktig komponent i svensk politik. Men med tiden började det bli uppenbart att det fanns sociala och ekonomiska utmaningar kopplade till denna migration, inklusive integration och boendeproblem. Den svenska regeringen började då fokusera mer på att utveckla integrationspolitik för att underlätta för nyanlända att bli en del av det svenska samhället.

1970-talet

På 1970-talet började Sverige att förändra sin invandringspolitik i ett mer restriktivt riktning. Den tidigare så öppna politiken gällande arbetskraftsinvandring begränsades och en mer reglerad invandringspolitik infördes. Detta berodde delvis på en ekonomisk nedgång och en ökad oro över de sociala konsekvenserna av invandringen. Under denna tid skiftade fokus mot att behålla de invandrare som redan var i landet och integrera dem snarare än att tillåta ny arbetskraftsinvandring.

1980-talet

Under 1980-talet blev Sverige mer känt för att ta emot flyktingar och asylsökande. Denna period präglades av en mer humanitär och generös flyktingpolitik. Sverige hade ett växande antal asylsökande från konfliktdrabbade områden som Vietnam och Latinamerika. Detta ledde till en mer mångfacetterad invandringsprofil med ett större fokus på skydd för människor på flykt snarare än arbetskraftsinvandring.

Diskussion

Den svenska invandringspolitiken mellan 1945 och 1989 kan ses som en reflektion av både interna och externa faktorer. Ekonomiska behov, sociala utmaningar och globala humanitära kriser har alla spelat en roll i hur invandringspolitiken utformades. Under denna period gick Sverige från en öppet mottagande attityd till en mer reglerad och selektiv politik, med ett särskilt fokus på att hantera de utmaningar som kom med en ökad mångfald av migranter.

Det är också värt att notera att den svenska invandringspolitiken under denna tid hade en långsiktig påverkan på den svenska samhällsstrukturen, med konsekvenser för arbetsmarknad, social integration och kulturell mångfald. Många av de politiska beslut och attityder som etablerades under denna period har haft långvariga effekter och bidragit till att forma den moderna svenska invandringspolitiken.