Utilisateur
läran om samspelet mellan de levande organismerna och miljön de lever i.
Den del av jorden där människor och andra organsimer lever.
Alla levande varleser inom ett visst område
a) En icke levande faktor som påverkar levande varelser i ett ekosystem.
b) Alla individer av en art inom ett avgränsat område.
c) De olika växtpopulationerna i ett ekosystem.
Klimat inom ett litet område
Blåbärsbuske - skogsmus - huggorm - ormvråk
Producent Förstahandskonsument Andrahandskonsument Toppkonsument
Autotrof Heterotrof Heterotrof Heterotrof
Herbivor Karnivor Karnivor
Fotosyntes och cellandning bildar ett kretslopp där koldioxid, vatten och syre återanvänds. Ljusenergi omvandlas till kemisk energi i fotosyntesen och frigörs i cellandningen
Eftersom energi förloras i varje steg av näringskedjan. Det gör att det blir för lite energi för att kunna försörja alla nivåer.
Miljögifter lagras i djurens vävnader och bryts inte ner. Gifterna förs vidare och koncentreras i varje steg i näringskedjan, så toppkonsumenterna drabbas värst.
Grundvatten bildas när regn och smältvatten tränger ner genom markytan.
Förbränning av fossila bränslen släpper ut bunden koldioxid, vilket förstärker växthuseffekten och gör jorden varmare.
Användning av konstgödsel, förbränning av fossila bränslen och djurhållning.
använda naturgödsel, kompostera och återvinna matavfall.
Det maximala antalet individer av en art som kan leva i en viss miljö utan att denna överutnyttjas
Miljön där en viss organism eller population lever kallas habitat. En arts levnadssätt är dess ekologiska nisch.
a) lager av döda växt och djurdelar som finns överst på marken.
b) Lager av organiskt material som bildas då nedbrytare sönderdelar förna.
c) resultatet av att en jordart har påverkats av klimat och levande organismer
Kulturskog har blivit påverkat av människor medan urskog inte har blivit påverkad och därmed har fler miljöer där flera olika arter kan leva.
Nedbrytningen är snabb, så förnaskiktet blir inte tjockt. Maskarna blandar humus med mineraljorden, vilket bildar mull.
Strandzonen har bottenfasta växter.
Djupbottenzonen finns under kompensationsnivån och saknar därför växter och alger.
I det fria vattnet lever plankton och fiskar.
Under kompensationsnivån räcker inte ljuset till för fotoautotrofa organismer.
Det finns fler alg- och djurarter på västkusten än i Östersjön eftersom salthalten är högre där.
Övergödning orsakar algblomning och syrebrist, vilket frigör mer näring från botten. Det gör att Östersjön göder sig själv i en ond cirkel.