Epitel
Ca 5–7 cellager, ca 50 µm tjockt. Består av skivepitelceller med mikrovilli, vingceller och basalceller. Har tight junctions och hemidesmosomer som ger en stark barriär. Förnyas snabbt (7–10 dagar).
Bowmans lager
Ca 8–19 µm tjockt. Acellulärt kollagennätverk (främst kollagen typ I). Ej regenerativt – skador ersätts med ärrvävnad. Ger mekanisk styrka och stabilitet.
Stroma
Ca 450–500 µm, utgör ca 90 % av korneans tjocklek. Innehåller lamellära kollagenfibrer, keratocyter och extracellulär grundsubstans. Fibrerna är regelbundet ordnade, vilket ger transparens.
Descemets membran
Basalmembran för endotelet. Växer från ca 3 µm vid födseln till ca 10–12 µm i vuxen ålder. Består av kollagen typ IV och VIII. Förnyas hela livet och fungerar som barriär och stöd för endotelet.
Endotel
Ett enkelt lager polygonala (hexagonala) celler. Har gap junctions för kommunikation och innehåller jonpumpar som reglerar vätskebalans i stromat. Släpper igenom större molekyler som glukos och aminosyror. Mikrovilli riktade mot främre kammaren ökar upptaget av näring. Cellerna förnyas inte
Diamter 12 mm horisontellt, 11 mm vertikalt
Kurvatur 8 mm.
Tjocklek: 535-555 mikrometer centralt. I perifierin lite tjockare 640-670 mikrometer. Därmed asfärisk och bryter mer ut mot kanterna
Se bild i Lisas dokument samt i Oscars föreläsning
Centrala
Paracentrala
Perifiera
Limbus
Sagitalhöjd är höjden på kornea från ett platt plan som går från limbus upp till korneas yta. Det är ett mått på hur välvd korneran är i höjdled.
Ju mindre radie (brantare kurva) → högre sagitalhöjd
Ju större radie (flackare kurva) → lägre sagitalhöjd
Epitel förnyas snabbt (7–10 dagar) via stamceller i limbus.
Basalceller delar sig och differentierar till vingceller och ytceller (Epitelceller).
Bowmans lager är acellulärt och förnyas inte – skador ersätts med ärrvävnad.
Stroma har långsam förnyelse, men vid skada aktiveras keratocyter snabbt för reparation.
Descemets membran förnyas långsamt hela livet och produceras kontinuerligt av endotelceller. Växer i tjocklek under livet, men kan inte återbildas vid allvarlig skada
Endotelet förnyas inte – cellantalet minskar med ålder, och kvarvarande celler ändrar form och storlek för att täcka ytan.
Kollagenfibrillerna i stromat är helt avgörande för korneas transparens. Dess tunna struktur med parallela lameller på ett regelbundet avstånd . Denna struktur skapar en destruktiv interferens vilket möjliggör för ljuset att passera nästan helt utan sprdining.
Skulle inte fibrillerna ha denna struktur leder de till en grumlig kornea och nedsatt syn
Kornea innerveras av n. trigeminus (kranialnerv V), via n. ophthalmicus.
Nerverna förlorar sitt myelin efter limbus, har Schwannceller i stromat men är nakna i epitelet – vilket gör dem extra känsliga.
Kornea är ett av kroppens mest smärtkänsliga organ, med upp till 400× fler nociceptorer än huden.
Vid skada kan nervändar tillfälligt förskjutas, vilket kan förklara fördröjd smärta.
Den höga känsligheten skyddar ögat och är viktig för epitelläkning.
ornealt ödem innebär att vätska ansamlas i stromat, oftast på grund av att endotelets pumpfunktion sviktar. Det leder till att kornean sväller och förlorar sin transparens. Eftersom Bowmans lager är relativt stelt, sker svullnaden främst bakåt mot främre kammaren.
Ödem kan också uppstå vid syrebrist, t.ex. från kontaktlinsanvändning. Då övergår cellerna till anaerob metabolism, vilket leder till laktatbildning och sänkt pH. Det skapar en osmotisk gradient som drar in vätska i stromat → svullnad.
Kliniska tecken:
Grumlig syn, ljusspridning, nedsatt synskärpa
Nedsatt känsel i kornea
Skörare epitel
Kärlbildning vid långvarigt ödem
Vid kornealt ödem får korneacellerna, främst epitel- och endotelceller, inte tillräckligt med syre.
Vid syrebrist övergår cellerna från aerob respiration till anaerob glykolys, vilket leder till ökad produktion av laktat.
Laktat ansamlas i stromat, vilket sänker pH och skapar en osmotisk gradient som drar in vatten.
Endotelets jonpumpar (bl.a. Na⁺/K⁺-ATPaser) klarar inte att kompensera för det sura pH-värdet, vilket gör att vatten fortsätter strömma in via osmos.
När vatten ansamlas och lamellstrukturen i stromat rubbas, minskar transparensen – och ett kornealt ödem uppstår.
Kornea svullnar bakåt vid ödem eftersom främre delarna är stela.
Bowmans lager är hårt och tätt, så svullnaden kan inte ta vägen framåt.
Därför trycks vätskan bakåt, där motståndet är lägre.
Vid syrebrist övergår korneaceller till anaerob glykolys, vilket leder till ökat laktat i stromat.
Laktatet sänker pH och ökar osmolariteten, vilket skapar en osmotisk gradient som drar in vatten i stromat.
Detta leder till svullnad och kornealt ödem, särskilt om endotelets jonpumpar inte hinner kompensera.
Den metabola vägen som är inblandad är glykolysen, där glukos bryts ned till laktat utan syre.
Kornea skyddar mot UV-strålning, vilket är viktigt eftersom UV-ljus kan skada inre ögonstrukturer och bidra till grumlingar, fotokeratit och grå starr.
Främst epitelet och Bowmans lager bidrar till detta skydd.
Epitelet fungerar som en barriär och absorberar UV-strålning, medan Bowmans lager sprider och dämpar ljuset innan det når djupare vävnader.
Här ändras epitelet från klart skivepitel i kornea till mer oregelbundet epitel med bägarceller i konjunktiva.
Stromat går från organiserat kollagen i kornea till tätare och oregelbundet i sklera.
Endotelet och decmets membran slutar vid limbus
Limbus innehåller också stamceller som förnyar epitelet och blodkärl som ger näring till perifer kornea. Även viktig plats för dränage av kammarvätska via schlemms kanal.
Vogts palissader radiella veck som finns i limbus och innehåller stamceller som förnyar korneas epitel.
Stamcellerna delar sig och de nya cellerna migrerar centralt över Bowmans lager för att ersätta förlorade ytceller.
Balansen mellan celldelning, migration och celldöd håller epitelet intakt.
Keroplastik innebär att man byter ut delar av kornea. Man skär upp delar av kornea och syr fast en ny. Detta görs när kornea är sjuk och förändras på ett sätt som inte går att korrigera. Refraktiv kirurgi görs när man vill förändra korneas brytkraft, här ändrar man alltså formen på den befintliga kornean för att få till en annan brytkraft.
Det är ett sätt att platta till kornea genom användandet av hårda linser. Stabil kontaktlins som trycker till hornhinnan och man fraktar bort vätskan mellan cellerna vilket gör att det blir tunnare centralt och tjockare perifert. Under dagen återgår kornea till sin normala form. Dessa linser används alltså främst på natten.