Fonologiska processer
Vad menas med reduktion?
innebär att vissa ljud eller stavelser försvagas eller tas bort, ofta för att underlätta snabb talproduktion. Det kan resultera i att ord uttalas kortare än deras fulla form.
Vilka faktorer kan påverka reduktionen av vissa segment?
Inlärare reducerar pga svårigheter - så att det ska likna L1
Hur snabbt man uttalar ord
Dialekter
Obetonade stavelser - i slutet av ord reduceras helt
Vad menas med assimilation?
Assimilation är en process där ett ljud påverkas av ett angränsande ljud, så att de blir mer lika varandra.
Det kan vara en förändring av artikulation för att underlätta talproduktionen.
Vad menas med tonassimilation och vilka typer finns med avseende på både riktning och
resultat?
Tonassimilation är en form av assimilation där ton överförs från ett ljud till ett annat.
Riktning:
Progressiv tonassimilation: Tonen överförs från segmentet före till segmentet efter.
Regressiv tonassimilation: tonen överförs från segmentet efter segmentet före.
Resultat:
• Tonande assimilation: En tonlös konsonant blir tonande.
• Tonlös assimilation: En tonande konsonant blir tonlös.
Svenskan, som andra germanska språk, har en tydlig preferens för en särskild typ av
tonassimilation. Vilken?
avtoning
Vad menas med utljudsskärpning?
Assimilationsprocess där finala tonande obstruenter: klusiler, frikativa blir tonlösa, vanligt hos L2-talare
tonad: bod
tonlös: bot
tonad: tand
tonlös: tant
Vad menas med kontinuisering?
vissa tonade klusiler kan bli frikativor – [b, d, g] kan bli annorlunda - förekommer inte i svenskan - men finns i spanska
Vad menas med sekundär artikulation?
vissa konsonatljud använder fler än endast ett artikulationsställe
Vad menas med labialisering och palatalisering?
labialisiering: läpparna rundas vid en artikulation eller skjuts framåt
- /s/ <så> och <sy>
platalisiering: tungbladet skjuts framåt och uppåt mot palatum = skapar betydelseskillnader i vissa språk
En stavelse består av tre delar. Vilka?
kkkVkkk
1. ansarts: konsonanten början
2. Kärna: Kärnan är vokalen
2. Coda: konsonanter i slutet
Vad innebär sonoritetshierarkin?
Sonoritetshierarkin är en rangordning av ljud i språket baserat på deras ljudstyrka.
Hierarkin ordnar ljud från högsta till lägsta sonoritet.
1. Vokaler (högsta sonoritet): Ljud som produceras med fritt luftflöde utan hinder, t.ex. /a, i, u/.
2. Approximanter: Halvvokaler som /j/.
3. Likvida: /r, l/
4. Nasaler: Ljud som produceras med luftflöde genom näsan, t.ex. /m, n, ŋ/.
5. Frikativor: Ljud som produceras med en viss friktion genom en trång passage, t.ex. /s, h, sh (x)/
6. Klusiler (lägsta sonoritet): Ljud som produceras med ett fullständigt stopp av luftflödet, t.ex. /p, t, k, b, d, g/.
Vad är slående för svensk konsonant fonotax jämfört med många andra språk?
svenskan tillåter en stor snasats och en stor koda
Vilka svårigheter kan initiala konsonantkluster innebära för L2-inlärare?
L2-inlärare tenderar ibland att förenkla kluster genom att ta bort konsonanter eller ersätta dem med enklare ljud.
Hur “löser” L2-inlärare sina problem med att uttala svenska konsonantsekvenser?
(förenklingsstrategier)
genom att stryka - reducera konsonanter
eller sysslar med epitens då de kan känna att det skanas en vokal
Stavelsetyper
öppen stavelse: 1. Öppen stavelse (V) En öppen stavelse slutar på en vokal och saknar en coda.
sluten stavelse: En sluten stavelse slutar på en konsonant, vilket betyder att det finns en coda (slutkonsonant).
(kVk)