Utilisateur
Omvandlar ett stimuli/retning.
Kodar stimuli/retning
Kan medvetandegöra sensorisk stimulering/retning
En sensorisk information som inte nödvändigtvis behöver medvetandegöras
Det är hjärnans tolkning på den sensoriska informationen, dvs bearbetningen av känslan
En automatisk reaktion på en känsla, ex rycka bort handen när du lägger den på en varm plattan. Som svar på en känsla
Tar emot och omvandlar fysiska stimulin till elektriska signaler som går upp till hjärnan och informerar.
Tryck, vibration, rörelse
Lukt, smak, irritation
Synligt ljus, infrarött ljus, UV-ljus
Ljus, Ljud, kemiska stimulin, Mekaniska och temperatur
Syn: Ger information om objekt och rörelse. Fotoreceptorer i näthinnan.
Hörsel: Informerar oss om ljud och förändringar i miljön. Ljudvågor, flimmerhår.
Känsel: Talar om för oss om vår kropp och yttre stimulu (tryck, temperatur, smärta).
Lukt: Signalerar kemiska ämnen och potentiella faror.
Smak: Hjälper oss att bedöma matens näring och säkerhet.
Dessa sinnen tillsammans för att skapa en helhetsbild av vår omvärld, vilket gör att vi kan fatta informerade beslut och agera på ett lämpligt sätt.
En sinnesrecptor är speiclaiserade på att känna av ett specikt stimuli och bara reagera på det. På så sätt reagerar de på rätt signaler, för dem vidare till sinnescellen som i sin tur överför signalen till hjärnan och centrala nervsystemet.
En proprioreceptor är en typ av sensorisk receptor som finns i muskler, senor och leder. Den ger information om kroppens position, rörelse och balans genom att registrera förändringar i musklernas spänning och ledens läge. Proprioceptorer skickar signaler till centrala nervsystemet, som sedan bearbetar informationen och justerar motoriska signaler för att möjliggöra smidiga och koordinerade rörelser.
Sinnesreceptorerna signalerar om ett fysikaliskt stimulus som omvandlas till en elektrisk signal som sedan skickar signalen till hjärnan
Om man retar en receptor med ett konstant stimuli kommer signalen att minska trots att stimulit är konstant
Det innebär att singnalen av ett konstant stimuli minskar långsamt över tid. Kan ex vara doft som avtar ju längre tiden går
Signalen avtar väldigt snabbt trots att stimulit finns kvar. Ex ljusreceptorerna i ögat.
Det område inom en sensorisk nervcell kan aktiveras eller hämmas. Det område där ett stimuli kan framkalla en respons
Tex huden. Under huden stimuleras receptorer. Kan framkalla respons från en enskild nervcell.
Nervtrådar kan överlappa varandra, då får man en starkare signal, typ på läpparna. Om nervtrådarna inte överlappar blir det inte en lika stark signal, typ på ryggen.
Mekaniska (tryck, beröring osv), termiska(temperatur) och nociceptiva (smärtframkallande)
OBS: Camilla sa att det egentligen räcker med att veta att olika receptorer som reagerar på olika saker, tryck, beröring osv
Mekaniska - tryck, beröring, vibration, dragning och stereognosi
Termiska - värme och kyla
Smärtframkallande (nociceptiva)
Specialiserade receptorer som signalerar beröring, tryck, smärta temperatur och kroppsposition (proprioception) De finns i huden, leder, muskler och organ och skickar signaler till nervsystemet för bearbetning
Förmågan att känna två beröringspunkter som två separata stimuleringar. Lättare där det finns många och överlappande receptorer på liten yta, ex läppar.
Svårare ex i ryggen.
Förmågan att avgöra hur kroppen ser ut, dvs balans. I vår muskelatur finns receptorer som känner av hur vi kan agera och utföra våra kroppsrörelser. Det som gör att vi ex kan blunda och samtidigt ta oss på näsan utan att vi ser hur vi rör armen(, Afferent signal kommer från sinnesreceptorerna till hjärnan och en efferent signal skickas via motorneuron till muskelns motorenhet och en rörelse fås. )Detta bär räcka)
Görs möjligt med hjälp av muskelpolen- som registrerar längdförändring
Goligi senorgan- som känner av spänning i muskelsenan
Mekanoreceptorer i ligament och leder ger info om ledposition och ledrörelse.
Efferent signal skickar via motorneuron till muskelns motorenhet och en rörelse fås
Sensoriska nervceller registrerar temperatur, värme och kyla utifrån hudens utgångstemperatur
Baksträngsbanan (Mediala lemnisksystemet)
spinotalamiska banan (Anterolaterala banan)
Baksträngsbanan - mediala lemnisksystemet - en väg för sensoriska signaler som bearbetar känselinformation från huden och musklerna till hjärnan, och det är en viktig för att vi ska kunna känna tryck, vibrationer och hålla koll på kroppens position. Omkopplingen sker i talamus.
anterolaterala systemet - nervvägen som överför smärta, temperatur och viss beröring från kroppens periferin till hjärnan, där de kan uppfattas och bearbetas. Banans korsning i ryggmärgen gör att hjärnan tolkar information från motsatt sida av kroppen. Märks ex vid stroke
Specifika sinnesreceptorer på kroppen tar emot information som presenteras i ett specifikt cortexområde (somatosensoriska cortex). Detta sker i somatosensoriska cortex.
Det somatosensoriska cortex är en del av hjärnan som ansvarar för att bearbeta sensorisk information från kroppen, som beröring, smärta, temperatur och proprioception (känslan av kroppens position i rummet). Ju mer känslig en kroppsdel är, desto större del av somatosensoriska cortex är tilldelad den.
Primärsensoriska somatiska cortex= Beröring, rörelse, kroppsdelars position, smärta temperatur mm
Smakcortex= Smak
Hörselcortex= Ljud
Syncortex= Ljus
Associationscortex är ansvarig för att integrera och bearbeta information från våra sinnen. Det ger även mening åt information i relation till tidigare erfarenheter och kunskaper. På så vis kan vi tolka omvärlden på ett mer komplext och medvetet sätt. Avgörande för att vi ska kunna reagera på stimuli, fatta beslut och skapa minnen baserat på erfarenheter.
Den vanligaste typen av smärta som betingas av smärtreceptorer
Myoliniserade delta A= Snabb och skarp smärta, känns ofta väldigt kraftigt. SMärtan är dinstinkt, intensiv och vällokaliserad (första smärtvågen)
C-fibrer= Mindre och omyoliserade fibrer. Leder en långsam , diffus och molande, samt mer svårlokaliserad smärta. (andra smärtvågen)
Det är smärta från våra innre organ. Sker pga avsaknad av egna nervbanor till hjärnan. Därför kan exempelvis smärta frånhjärtat kännas i armen eller ryggen. Det beror alltså på att organen delar smärtbanor upp till centrala nervsystemet och hjärnan.
Fotoreceptorer belägna i syncellerna i näthinnan (tappar och stavar) tar upp ljus och omvandlar detta till elektriska signaler. (tappar reagerar på färger och kräver starkare ljus, stavar är mer ljuskänsliga vilket möjliggör mörkersynen)
OBS=Enligt Camilla räcker det att veta att ljus omvandlas till elektriska signaler, prioritera inte denna alltför mycket.
I fototransduktionen omvandlas ljus till elektriska signaler. Fotoreceptorerna kommer hyperpolariseras (-70mV) när de stimuleras av ljus. Då stängs jonkanaler och cellen minskar sin frisättning av neurotransmittorn (glutamat) i synapsklyftan).
Fotoreceptorerna är även aktiva i mörker, Då är cellerna depolariserade (-40mV) och jonkanalerna öppnas och frisätter neurotransmittor (glutamat).
I iris finns två glatta muskler.
Ringmuskeln kontraheras av parasympatiska nervsystemet (acetylkolin är neurotransmittor), leder till en kontraktion och att pupillen blir mindre. Innre muskeln
Radiärmusklen kontaheras av sympatiska nervsystemet (noradrenalin), kontraktionen leder till en större pupill. Yttre muskeln
När ljudvågor träffar ytterörat, leds de in genom hörselgången och får trumhinnan att vibrera. Dessa vibrationer överförs till de tre små benen i mellanörat – hammaren, städet och stigbygeln. Stigbygeln skickar vidare vibrationerna till öronsnäckan (cochlean) i innerörat.
Inuti öronsnäckan finns små hörselceller som omvandlar vibrationerna till elektriska signaler. Dessa signaler skickas sedan via hörselnerven till hjärnan, där de tolkas som ljud.
Kokleaimplantat kan bypassa de skadade eller förlorade hörselcellerna i koklean och stimulerar istället hörselnerven direkt med elektriska impulser. Ljudvågorna omvandlas då till signaler som kan tolkas av hjärnan. Detta kan då förbättra hörseln för användaren. För folk med grav hörselnedsättning.
Luktupplevelser bearbetas inte bara som primär sensorisk information, utan de har också en koppling till minne och emotioner. Hippocampus är den del av hjärnan som är central för minnesbildning och rumslig orientering. Lukter kan alltså väcka minnen och väcka starka känslomässiga reaktioner.
På smaklökarna finns smakcellerna som i sin tur har receptorer. De kan reagera med födans kemikalier och känna av vad vi äter. Detta sker eftersom smakcellernas axon har kontakt med afferenta neuron och för informationen till hjärnan
Amygdala bearbetar känslor och emotionella minnen som är kopplade till smaker. På detta vis kan vi lära oss vilka smaker som är bra eller dåliga baserat på tidigare erfarenheter.
Hypotalamus reglerar hunger, mättnad och energibalans. Detta innebär alltså att hypotalamus kan påverka vårt beteende kring mat. Hypotalamus kan alltså reglera smaken så att sådant vi behöver smakar bättre, det gör att man kan känna sig sötsugen när man är låg